I Landskrona spränger biblioteket gränser
24 sep 2024 • 5 min
I Landskrona samarbetar stadsbiblioteket med andra delar av kommunen, näringslivet och kommunens invånare. ”Vi vill föra samtal med de som bor i områdena, men även med andra tjänstepersoner och civilsamhället.”
Emeli Zeilon, Jacob Lindblad och Paulina Stanley utanför stadsbiblioteket i Landskrona.
Landskrona är en stad där många människor sällan möter varandra. Enligt Boverket lever 35 procent av befolkningen i stadsdelar präglade av socioekonomiska utmaningar.
– Det finns många mentala barriärer mellan områdena här. Det är en segregerad stad och det är i den kontexten vi jobbar, säger Paulina Stanley som har titeln demokratiambassadör och har sin arbetsplats på stadsbiblioteket.
Den socioekonomiska situationen och skillnaderna mellan stadsdelarna var utgångspunkt när biblioteket anmälde sig till programmet The Europe Challenge där bibliotek och organisationer ur civilsamhället utforskar sätt att bemöta samtida problem som ensamhet, ojämlikhet, desinformation och klimatkris. Landskronas projekt valdes ut och drivs sedan förra året av Paulina Stanley, kulturutvecklaren Emeli Zeilon och bibliotekarien Jacob Lindblad i samarbete med den lokala stadsdelsföreningen Hej Öster. I slutet av månaden ska arbetet presenteras under konferensen If Librarians Ran Europe i Amsterdam.
Valdeltagandet ökade
Vägen dit började före valet 2022 då Paulina Stanley anställdes som demokratiambassadör.
– Det var för att höja valdeltagandet, att öka kunskapen kring hur man röstar, helt enkelt. Vi åkte runt med en presentation till olika ställen: arbetsmarknadsenheter, SFI, gymnasiet.
Emeli Zeilon fyller i:
– Eftersom vi utgick från biblioteket kallade vi det för att låna en demokratiambassadör; man lånar inte bara böcker här, utan man lånar också kunskapen om hur man röstar.
De intygar att arbetet blev lyckat – valdeltagandet, som i Landskrona generellt är något lägre än rikssnittet och i vissa områden mycket lågt – gick också upp med 1,5 procent jämfört med 2018.
Projektet gav ringar på vattnet. Förra året var biblioteket inbjudet att berätta om sina erfarenheter på konventen Next Library i Århus och Nordic Libraries Together i Reykjavik. Arbetet har sedan dess fortsatt utifrån idén om att använda biblioteket som plattform för demokratin.
– Om man jobbar lokalt med olika delprojekt, så stärker det i längden tilliten till det demokratiska systemet i sin helhet, säger Paulina Stanley.
Vi sitter i ett litet rum strax innanför bibliotekets entré. Det användes tidigare för läsning på mikrofilm, men efter biblioteksanvändarna fått tillverka prototyper för att åskådliggöra sina idéer och en omröstning, gjordes utrymmet om till studierum.
– Det var medbestämmande hela vägen, säger Paulina Stanley.
Bibliotekets projekt inom The Europe Challenge har under det senaste året drivits i samarbete stadsdelsföreningen Hej Öster, aktiv i ett av kommunens socioekonomiskt utsatta kvarter.
– Vi ville föra samtal om Landskrona och de olika områdena med de som faktiskt bor i områdena. Men även med tjänstepersoner och civilsamhälle, etablera en gemensam plattform för de här samtalen som vi inte riktigt kunde se fanns här, säger Paulina Stanley.
Ett möte arrangerades i Karlslund, av polisen utpekat som utsatt område. ”Vi äter pizza och pratar om hur vi kan hitta på saker i Landskrona tillsammans. Vad drömmer du om?”
Vid en andra träff var målgruppen kommuninvånare med svenska som andraspråk och därför simultantolkades mötet.
– Det var verkligen en häftig upplevelse, för då kunde man ju föra samtal och direkt förstå vad den andra sa, säger Paulina Stanley.
”Det viktiga är att ha samtal”
Den tredje träffen har ännu inte ägt rum, men kommer att förläggas till stadsbiblioteket i form av ett stort knytkalas, eftersom en utbredd synpunkt tidigare varit att det är trevligast och mest fruktbart att föra samtal om man samtidigt äter ihop.
– Det har vi tagit fasta på, mat och prat kommer vi väl att kalla det – och lite sänker vi kanske ambitionsnivån. Det är inte så att vi ska komma fram till någonting, utan det viktiga är att ha samtal, säger Emeli Zeilon.
Paulina Stanley understryker vikten av förankring hos chefer, men också hos bibliotekets ordinarie verksamhet, när projektet genomförts.
– Det behöver finnas flexibilitet, för när man jobbar med delaktighet behöver man lämna ifrån sig en bit av sin egen makt som tjänsteperson och bibliotekarie. Vill vi öppna upp verksamheten för andras input, då måste vi också anpassa oss efter det som kommer. Man kan inte veta från början vad medborgarna vill se på sitt bibliotek.
Emeli Zeilon säger att det handlar om att dela med sig av kunskap och erfarenheter inåt i den kommunala organisationen.
– Vi har nästan pratat mer med individ och familj än med vår egen ledning på kulturförvaltningen och i politiken.
Vikten av kopplingar till verksamheter utanför biblioteket är något båda också framhåller.
Har biblioteket varit för isolerat tidigare?
På bibliotek verkar det generellt finnas två läger, ett där den traditionella rollen försvaras och ett med större öppenhet för samarbeten, svarar Paulina Stanley.
– Jag kan känna att biblioteket är en egen lilla ö i kommunen, säger bibliotekarien Jacob Lindblad som nu har anslutit till samtalet.
– Det existerar där och så äger en massa verksamhet rum runt omkring. Men det kanske har luckrats upp på senare tid, vi har tittat på vårt demokratiuppdrag, att biblioteket är en plattform i lokalsamhället som vi försöker bygga upp. Visa att vi är intresserade av att ta in nya idéer och samarbeta och prata med andra.
Jacob Lindblad säger med eftertryck att det är berikande med nya samarbeten, förslag och tankar.
– Sedan ska ju det balanseras mot vår verklighet med resurser och bemanning. Och vi måste vara väldigt tydliga med att det inte är vi som ska stå för svaren, utan det kanske blir en fortsättning här som är att någon annan startar en bokcirkel på engelska. Att biblioteket kan bli platsen där man kan förverkliga sina idéer.
Konferensen If Librarians Ran Europe äger rum i Amsterdam den 26 september. Bakom programmet där Landskronas stadsbibliotek deltar står Europeiska kulturfonden, en fristående organisation grundad 1954 på initiativ av bland andra den schweiziska filosofen Denis de Rougemont, den tidigare franska utrikesministern Robert Schuman som brukar beskrivas som en av EU:s arkitekter, och prins Bernhard av Nederländerna.
– Att söka sig till The Europe Challenge ger ett nätverk med andra på bibliotek i Europa. Men också inom staden, säger Emeli Zeilon.
Läs också ›› Lokala föreningen tog initiativ till samarbete med biblioteket
Senaste nytt
Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.
24 jan 2025 • 3 min
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
0 kommentarer