Skolor som bemannar bibliotek ny marknad för BTJ

18 jun 2024 • 5 min

Konkursen har flera gånger varit nära för BTJ. Nu anar vd:n Anette Grönroos en ljus framtid när skolorna ska bemanna sina bibliotek. "Målet är att bli en lika viktig spelare i den målgruppen som vi är på folkbiblioteken."

Tidigare i år flyttade BTJ till Ideon Science Park i Lunds södra utkant, intill den nya spårvagnssträckning som leder till Max IV-laboratoriet, Sveriges mest omfattande infrastrukturprojekt för forskning någonsin. Ett företag som vill verka i en atmosfär av kunskap och utvecklingsvilja kan inte välja en bättre plats.

Kontoret ligger på fjärde våningen i en fastighet kallad Cube, ritad av Wingårdh arkitekter. Det är ett hus som talar till sina besökare; på en vägg direkt utanför hissen sitter en ljusinstallation i form av ett uppfordrande utrop:

”LÄS MER!”

Axiell, som liksom BTJ har en särställning som leverantör till den svenska bibliotekssektorn, har sitt huvudkontor två våningar upp i samma byggnad. Men medan grannens omsättning har vuxit snabbt har BTJ:s krympt från över 400 miljoner 2015–16 till knappt en fjärdedel förra året. Vad har hänt?

– BTJ är mycket mindre idag – och nu går det bra! Vi har fått ordning på alltihop, vi har inga lån på banken och inget minusresultat, utan en fin och vettig lönsamhet i de produkter vi säljer.

BTJ:s resa är i hög grad också Anette Grönroos resa. Hon har varit vd sedan 2014 men kom till bolaget redan 2007 efter att ha svarat på en jobbannons. I den stod det bara att det handlade om supply chain, alltså leverans och logistik, vilket var exakt vad hon just då jobbade med hos kosmetikföretaget Oriflame och tidigare hade sysslat med på läkemedelsbolaget Pfizer och ett företag som tillverkade parkettgolv.

– Supply chain lät jätteintressant men de annonserade inte ut vilket företag det var så jag sökte en tjänst utan att veta var det var någonstans.

Leveranserna det handlade om var i huvudsak riktade till landets folkbibliotek och bestod av böcker och andra medier.

– Till volymen var det den största delen av omsättningen, men det var också det som drog ner företaget resultatmässigt.

”Som kvicksand under fötterna”

Fyra år tidigare, 2003, hade Svensk biblioteksförening sålt större delen av sin andel i BTJ till ett riskkapitalbolag och på så vis blivit världens förmodligen mest förmögna biblioteksorganisation. Föreningen har sedan dess förvaltat pengarna framgångsrikt – tillgångarnas värde uppgick vid utgången av 2023 till nästan 370 miljoner kronor. För BTJ:s första köpare gick det däremot sämre; några år senare såldes bolaget för en krona till affärsmannen Per Samuelsson, i dag ensam styrelseledamot i moderbolaget BTJ Holding.

Sedan 2008, då biblioteksföreningen sålde den sista delen av sitt innehav, har BTJ alltså inte längre ägts av sin största och i princip enda kundgrupp, folkbiblioteken. Men i praktiken agerade bolaget fortsatt agera som om det inte fanns någon konkurrens och att sektorn bara hade en leverantör att vända sig till.

– Adlibris och Bokus hade redan funnits på marknaden i tio år ungefär och BTJ hade överhuvudtaget inte anpassat sig till det. Man hade suttit stilla och tänkt att det är ingen annan som kan leverera biblioteksutrustade medier till folkbiblioteken. Och det var ju väldigt fel.

Anette Grönroos beskriver hur konkursen hotade under hennes första år i bolaget.

– Vi var riktigt illa ute. Vi var låsta kring en icke lönsam mediaaffär som sög musten ur oss. Så vi var väldigt nära, det var liksom kvicksand under fötterna.

Sikte på skolmarknaden

Den situation Anette Grönroos beskriver var startpunkten för den strategiska omstöpning som har lett till kraftigt krympt omsättning. Men om nu BTJ inte längre i huvudsak förser folkbibliotek med böcker och andra medier – vad ägnar man sig då åt? Två verksamheter dominerar:

Bibliografisk service, alltså uppbyggnad och underhåll av biblioteks lokala kataloger, något BTJ har kompetens att göra på fler än 100 språk. Och recensionerna i inköpsvägledningen BTJ-häftet. De båda produkterna har gemensamt att de huvudsakligen vänder sig till folkbiblioteken.

– De är ju vår huvudmarknad och har alltid varit det, säger Anette Grönroos och ställer två retoriska frågor:

Hur kan BTJ använda sig av den kompetensen?

Vad finns det för andra målgrupper eller kundsegment?

Skolmarknaden, är ett av hennes svar på den senare frågan.

När lagstiftningen för drygt tio år sedan kompletterades med formuleringar om att skolor ska ha skolbibliotek, frågade sig BTJ vilken roll det fanns att spela.

– Vi började fundera på hur vi kan sätta upp skolbibliotek? Hur vi kan stötta och hjälpa till? Det fanns ett behov och vi kunde gå in och hjälpa till att sätta upp skolbibliotek där man inte hade en endaste bok.

BTJ har sitt kontor i Cube som ritats av arkitekten Gert Wingårdh, en fastighet som bokstavligen talar till sina besökare. På väggen utanför hissen möter den uppfordrande uppmaningen ”LÄS MER!” och på golvet på vägen ut projiceras artiga avskedshälsningar. Foto: Thord Eriksson

Nu ska det åter hända saker i lagstiftning kring skolor och bibliotek. Ett mål med Tidöregeringens skolbiblioteksreform som ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år, är att alla skolelever ska få tillgång till bemannade bibliotek. Detta är naturligtvis också något Anette Grönroos betraktar som en affärsmöjlighet. På skolor utan bibliotek och bibliotekariers kompetens, kommer det ännu en gång att finnas behov av hjälp.

– Målet är att vi framöver växer inom skolan så att vi blir en lika viktig spelare i den målgruppen som vi är på folkbiblioteken. Vi vill jobba närmare skolan så att vi får reda på vad de behöver och anställer därför en del skolpersonal, för precis som vi behöver ha bibliotekarier från folkbibliotek här, så behöver vi ha lärare när vi jobbar mot skolan. Och vi vill också ha referensgrupper av lärare som hjälper oss och som är med på vägen.

På sin webbplats har BTJ en blogg där hon och andra BTJ-medarbetare skriver. Hennes inlägg är ofta överraskande spetsiga – företagsledare brukar annars helst avstå från åsikter som någon enda själ skulle kunna uppfatta som kritik – som när hon till exempel skrivit om Sveriges kommuner och regioners upphandlingar av medier för folkbiblioteken, skolor som inte utnyttjar statliga anslag för inköp av litteratur och om vikten av språkundervisning i skolan.

Ett företag med nästan 100-årig historia

1936: Bolaget Bibliotekens Försäljningscentral bildas av Sveriges Allmänna Biblioteksförening (år 2000 sammanslaget med Svenska bibliotekariesamfundet som tillsammans bildade Svensk biblioteksförening). Det är embryot till dagens BTJ. 2003: Svensk biblioteksförening säljer aktiemajoriteten till riskkapitalbolaget Litorina kapital. 2008: Föreningen säljer resten av sitt innehav. 2023: BTJ omsätter 100,5 miljoner kronor och nettovinsten uppgår till 7,35 miljoner. Vinstutdelning till ägarna uppgår till 7 miljoner. Antal anställda: 55

– Jag tycker det är det vi skriver om är så viktigt. Även ett litet företag som BTJ kan göra sin röst hörd. Och man borde vara fler som pratar om det vi brukar skriva om, alltså om stöttning till skolor och bibliotek och en förståelse för deras verksamhet och deras viktiga arbete. Jag tycker liksom att man måste kunna spetsa till det lite grann och vara tydlig med vad vi behöver göra för någonting.

Är det för få röster som hörs?

– Absolut, och det är oftast lite samma röster. Jag tror att det är många fler som tycker i den här frågan, som kanske tycker att det är bra att vi skriver om det på BTJ. Men jag hade velat att det var fler som hördes.

Utöver skolan är statliga myndigheter ett fält där det enligt BTJ:s analys finns behov av bibliotekariers kompetens för till exempel katalogisering.

I årsredovisning för 2022 skriver du om strategin att bredda era marknader. Är detta en del av det?

– Ja, för vi måste det. Folkbiblioteken växer inte och naturligtvis försöker vi hitta nya produkter och utveckla nya tjänster mot den sektorn, men här finns mer för oss att göra.

Axiell driver bibliotek i Nacka. Skulle det finnas ett värde för er att också göra det som ett sätt att bredda utbudet?

– Det är en fråga jag får fundera på. Jag vet faktiskt inte.

Hur ställer du dig till företeelsen med privat drivna bibliotek?

– Så länge man driver dem på ett bra sätt så att de fyller sin funktion helt enkelt, tycker jag kanske inte att det spelar så stor roll om de drivs i privat regi eller inte.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min