Var fjärde bibliotekschef: Inte samma verksamhet 2024 som 2023

Krympande resurser gör det omöjligt att ha samma verksamhet 2024 som tidigare, uppger var fjärde bibliotekschef i Biblioteksbladets enkätundersökning. Men det kommer att bli bättre – innan det blir sämre igen.

Krympande tid för läsfrämjande insatser, stängda filialer, indragna bokbussar, minskade öppettider. Det är några av följderna när åtta av tio folkbibliotek ska bedriva sin verksamhet med mindre budget än förra året.

Frågan som landets folkbibliotekschefer har svarat på lyder: ”Kommer biblioteket att kunna upprätthålla samma verksamhetsnivå i år som förra året?”

Medan drygt hälften (55 procent) har uppgett att de kommer att kunna bedriva samma verksamhet och knappt en femtedel (19 procent) att de inte vet, svarar en fjärdedel (25 procent) nej på frågan. Ur fritextsvaren:

”Vi kommer att dra ned på öppettiderna på närbiblioteken, bemannade lördagar tas bort.”

”Inte samma service för bokbussbesökarna.”

”Vi försöker att hålla samma nivå på bibliotekets service och verksamhet även under 2024. Dock har ganska mycket blivit dyrare och det påverkar delvis vår verksamhet.”

”Besparingarna tas på obesatta tjänst, resor och konferenser samt annonsering i fysiska tidningar.”

”Besparingen på en heltidstjänst leder till minskade öppettider samt neddragning av viss verksamhet i form av utvecklingsarbete och aktiviteter.”

”Vikarie- och övertidsstopp.”

”Vi kommer att ha svårt att jobba lika mycket uppsökande mot skola, förskola, äldreomsorg.”

Sandra Lindström (V), ordförande i Sveriges Kommuner och Regioners beredning för kultur och fritid, konstaterar att resultatet stämmer överens med den allmänna situationen runtom i landet.

– Kommuner och regioner är under väldigt stark ekonomisk press för närvarande och det är väldigt få verksamhetschefer inom någon kommunal eller regional verksamhet som säger att de inte behöver göra nedskärningar.

Men enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog kan det snart ljusna.

– Tittar vi några år framåt, 2025, och 2026, så ser det ju ganska bra ut för den kommunala ekonomin, under förutsättning att inflationen går ned och konjunkturen går tillbaka till det normala.

Därefter är det sannolikt att det vänder till det sämre igen, i följderna av tilltagande demografiska förändringar med en allt större andel äldre i befolkningen och en krympande andel personer i arbetsför ålder.

– Då måste man ju också styra om resurserna, säger Annika Wallenskog.

Enkätundersökningen genomfördes under januari och skickades till cheferna för folkbiblioteken i landets 290 kommuner. 222 svarade, vilket innebär en svarsfrekvens på 76 procent.

Läs också ›› Habo: ”Vi skulle behöva jobba mer med läsning”