Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
För vem katalogiserar biblioteken?
28 nov 2019 • 2 min
Allt fler kommunala bibliotek har börjat katalogisera själv med egen personal. Det går ut över verksamhetens kärnuppgift, skriver BTJ:s vd Anette Grönroos.
För en tid sedan påbörjades samtal mellan biblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö. Målet med samtalen är att bygga upp ett fördjupat samarbete kring katalogisering av bibliotekens bestånd, det vill säga alla böcker, tidskrifter, musik och annat som står på deras hyllor och finns i deras digitala molntjänster.
Anledningen till samarbetet är att alla biblioteken har flyttat hem arbetet med att katalogisera, en tjänst som de tidigare köpte från BTJ. Eftersom alla bibliotek arbetar med begränsade resurser har det utökade katalogiseringsarbetet inneburit att storstadsbiblioteken har fått prioritera bort annat. Särskilt Stockholms stadsbibliotek som har belagts med omfattande sparkrav från det politiska styret.
Katalogiseringen måste utföras. Utan pålitliga data om bibliotekens samlingar blir de oöverblickbara och otillgängliga. Därför är folkbibliotekens anslutning till den nationella katalogen Libris högst välkommen. Men det får inte bli på bekostnad av bibliotekens kärnuppgift: att tillhandahålla kunskap till medborgarna och uppmuntra till läsning. Det är det som riskerar att bli priset när effektiv centralisering hos BTJ överges för att bygga upp kontorslandskap med katalogisatörer – ett system som övergavs för snart 70 år sedan.
Frågan är nämligen inte ny. Redan 1949 föreslog en statlig utredning att Sveriges bibliotek skulle centralisera sin katalogisering. Då anfördes växande arbetsuppgifter och brist på kvalificerad personal som skäl. Argument som blivit aktuella igen sedan de kommunala biblioteken åter tagit över uppgifterna. Och den senaste biblioteksutredningen från mars i år anför också att folkbiblioteken bör få mer centralt stöd i sitt katalogiseringsarbete. Ett eko av det behov som skapats när katalogavdelningarna spritts ut över Sverige.
Det är klart att BTJ, som är en privat näringsidkare, här talar för egen sak. Men BTJ skapades och verkar för alla Sveriges bibliotek. Och det som driver oss är en utveckling av svensk biblioteksverksamhet. Det är en symbios och ett samarbete som har byggts upp över snart 90 år och som har givit fler bibliotekarier tid att möta låntagarna ansikte mot ansikte.
Det vore olyckligt om Sveriges bibliotek övergav en fungerande modell för att återskapa ett problem som löstes i mitten av förra seklet. Ett problem som återigen kommer kräva en lösning.
Hej Daniel!
Vi håller med. Lokal kompetens är viktigt, av alla skäl du anger. Frågan som kvarstår är var det är mest effektivt att utföra lejonparten av katalogiseringsarbetet. Många, framförallt små, bibliotek har inte möjlighet att utföra arbetet själva. Vi menar att BTJ kan göra det mest effektivt, med bäst kvalitet och agera lyhört mot biblioteken.
BTJ är en kommersiell aktör. Det gör också att biblioteken har lättare att ställa krav mot oss än mot andra myndigheter.
Idéen med en nationalkatalog som alla bidrar till efter förmåga och kapacitet är ju att vi tillsammans löser utmaningen. Det är ett gemensamt resursutnyttjande och därmed effektivt. Att btj bidrar till ekosystemet stärker alla aktörer. Men affärsmodellen måste anpassas efter en ny situation och erbjudande behöver nischas. Jag föreslår att ni engagerar er i en dialog med era nuvarande och presumtiva kunder i den frågan.
Hej Daniel,
Tack för konstruktivt och bra svar!
Vi vill väldigt gärna ha en dialog med såväl nuvarande som presumtiva kunder, det är en av anledningarna till att vi gjort detta inlägg. Utmaningen för oss har varit att få en samlad röst eller part att diskutera tjänsteutveckling med.
Även om vi t.ex. har ett bra samarbete med KB, så är det inte dem som vi arbetar för – det är biblioteken.
Anledningen till att vi flyttat Bibliografisk service till Libris är att vi försökt anpassa till bibliotekens behov, bl.a. av öppen data och synlighet i nationell katalog. Här har vi försökt anpassa vår affärsmodell efter nya omständigheter.
Det vi ser är det finns grundläggande utmaningar med nuvarande modell, brist på ansvar och samordning som gör att resultatet för folkbiblioteken inte blir det önskade. Detta får konsekvenser också för våra kunder.
Vi ser också att det finns ett stort behov av en central aktör som kan serva och tillgodose bibliotekens behov av metadata och bättre funktioner i de nationella flödena. Vi kan göra detta för alla folkbibliotek – om biblioteken så önskar.
Så som landskapet ser ut idag finns det behov av såväl lokal kompetens på biblioteken som kompletterande stöd från kommersiella katalogiseringstjänster. Dels behöver biblioteken egen praktisk kompetens för att kunna agera kravställare gentemot kommersiella aktörer, men även för att kunna ställa krav på det nationella meta-data samarbetet. Utan egen kompetens bottnar biblioteken inte i en diskussion om data-kvalitet eller tillämpningar som bygger på gemensamt meta-data. Det behöver inte vara antingen eller.
Problemet är att BTJ inte lyssnar på biblioteken och anpassar sin verksamhet efter behoven som finns och alltså inte erbjuder en fungerande modell. Att man verkar för alla Sveriges bibliotek och biblioteksutvecklingen är allt annat än sant. Snarare har man bromsat i många år. Har BTJ exempelvis katalogiserat i DDK? Nej. Har det försvårat för folkbiblioteken att lämna SAB? Ja. Finns det redan en nationell lösning? Ja, Libris. De stora prishöjningar som BTJ också lade på många bibliotek gjorde nog att flera ansåg att en övergång till Libris och att anställa en person i den egna organisationen var mer kostnadseffektivt. Så det där med att biblioteken får lägga mindre resurser på kärnverksamheten är en sanning med modifikation. Sanningen är att vi behåller pengarna inom verksamhetens väggar, liksom kunskapen som vi delar med andra bibliotek genom samverkan, i stället för att pytsa ut stora kostnader för en tjänst som för vissa bibliotek långt ifrån uppfyller de behov som finns. Börja lyssna på biblioteken och anpassa er verksamhet, som andra privata akötrer, så finns större chans att ni behåller eller får kunderna tillbaka.
Hej Petra!
Tack för att du deltar i den här viktiga diskussionen. Vi vill ta tillfället att göra våra förtydliganden även här för att undvika missförstånd.
Vi på BTJ har arbetat hårt och lagt stora resurser på att anpassa vår verksamhet till bibliotekens behov allteftersom de har förändrats de senaste åren. Att klassificera i DDK har varit en svår nöt att knäcka av två skäl. Eftersom en överväldigande majoritet av folkbiblioteken fortsatt använder SAB har BTJ velat erbjuda våra kunder båda systemen. Samtidigt säger våra avtal att vi inte får höja priserna på Bibliografisk service. Det har inneburit att vi har behövt bygga upp DDK klassificering parallellt med SAB, utan att få mer resurser. Det var inte lätt, men nu är vi där.
All katalogisering som BTJ gör för biblioteken med Bibliografisk service sker idag i Libris. Metadatakvalitén har förbättrats enormt sedan BTJ påbörjade sitt arbete i Libris. Det innebär att bibliotek som betalar för Bibliografisk service bidrar idag mer till metadatakvalitén i Libris än många av de Librisbibliotek som säger att de vill utföra arbetet själva. Det finns självklart undantag. Stockholms stadsbibliotek tillför många poster till Libris, men långt från alla bibliotek har samma resurser och möjligheter som SSB.
Hälsar Gunnar Rensfeldt, marknadskommunikatör på BTJ