Friskolor oroar sig för nya lagen

Många friskolor hör av sig och är stressade över lagen om bemannade skolbibliotek. Men det tjänar inget till att beklaga sig, enligt Andreas Mörck, på Almega utbildning. "Vårt uppdrag nu är att genomföra det."

Friskolornas riksförbund har länge varit kritiska till att införa krav på bemannade skolbibliotek. Men sedan förbundet förra året ersattes organisationen av Almega utbildning, som både är en bransch- och arbetsgivarorganisation, låter tongångarna lite annorlunda. När lagen om bemannade skolbibliotek nu är på plats tycker förbundsdirektör Andreas Mörck att det är dags att sluta klaga på den och kavla upp ärmarna för att leverera.

– Man kan ha hur mycket synpunkter som helst om beslut som inte är genomförbara. Men nu är vårt uppdrag att genomföra det här så bra det bara går, säger han.

Hans företrädare, Friskolornas riksförbund, var visserligen bara en branschorganisation med uppdrag att påverka, men i hans tycke ändå väl politiska.

– Det skapar en helt onödig motsättning. Om det offentliga nu vill att det ska vara så här, ja då gör vi det.

Ändå var det bara tio friskolor som annonserade efter skolbibliotekarier veckan före påsk, annonser som motsvarade sammanlagt fem och en halv heltidstjänst.

Läs också ›› Karta: Här är alla platsannonser som gäller skolbibliotekarier

Problem för små skolor

Och visst, finansieringen är ett stort problem för många friskolor. Av Almega utbildnings drygt 800 medlemmar är cirka 90 procent små eller medelstora, även om de stora friskolekoncernerna har en betydligt större andel av friskoleeleverna.

– Vi får många frågor, de hör av sig med frustration. De är stressade. Sammanfattningsvis är många oroliga för den kraftiga underfinansieringen. Många har inte råd att anställa en egen skolbibliotekarie, säger Andreas Mörck.

För andra halvåret i år skjuter regeringen till 216 miljoner kronor och nästa år och framåt får kommunerna 433 miljoner kronor årligen för att genomföra förändringarna. Helt otillräckligt, menar även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som uppskattar den egentliga kostnaden till 2,1 miljarder kronor per år.

Fremia, arbetsgivarorganisation för idéburna friskolor, befarar också att det i praktiken kommer att bli svårt för små skolor att leva upp till lagen.

– I och med att det är ett krav, så ska alla ha det. Men vi ser mer och mer att man inte klarar av varje förändring som kommer, säger Aira Byciute Nygård, skoljurist på Fremia.

– Det kommer många nya krav och i det stora hela gör det skillnad. Vi försöker lyfta i våra remissvar att det är resurskrävande. Och absolut, det kommer att bli svårt. De nyanställningar som nu krävs bör komma hand i hand med en finansieringslösning.

Fremia har gått ut med information om vad som gäller till alla medlemmar, och få har hört av sig med frågor. Även Almega utbildning har gått ut med information. För att kanalisera frustrationen bland medlemmarna har de skickat positiva exempel på friskolor som har skolbibliotek och fakta om vad som gäller från och med i sommar när nya lagen träder i kraft.

– De behöver inte fundera över om det ska genomföras, utan fundera på hur. Överlåt till mig att driva opinion om fullt ut finansierade reformer.

Andreas Mörck tror själv att lagen om bemannade skolbibliotek kan utgöra ett viktigt steg och förhoppningsvis även en vändpunkt. Inte minst för pojkar som läser allt mindre.

– Jag tror att det är helt rätt väg att gå. Ett otroligt välkommet inslag.

Fördummande debatt

Den politiska debatten ”från skärm till pärm” beskriver han som totalt fördummande.

– Det blir för mycket polariserande. Även om övertron på digitaliseringen har varit naiv och felaktig handlar det alltid om både och. Vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. På samma sätt behöver vi både utbildade skolbibliotekarier och legitimerade lärare.

Så hur kommer det då att se ut på landets friskolor till hösten? Kommer det att märkas någon skillnad när det gäller skolbiblioteken?

– Jag tror det. Jag hoppas det. Det är en stor förändring och ett ändrat fokus och det fokuset kommer nog att märkas mer hos våra medlemmar.

Men, konstaterar han, resan är längre för de mindre skolorna.

De flesta platsannonser som låg ute före påskhelgen gällde heltidstjänster, men flera var deltidstjänster. Och några friskolor sökte skolbibliotekarie på 10 respektive 20 procent.

Det innebär en uppenbar risk, säger Andreas Mörck. Men hänvisar återigen till finansieringen. Det är dessutom fortfarande inte klart hur pengarna ska landa hos friskolorna, påpekar han.

– Jag tror att statsmakterna måste lyssna på oss. Om man ska knö in det här med skohorn finns det risk för att skolbibliotekarien inte riktigt hinner landa på respektive skola. Det finns en risk att det blir snuttifierat om det inte är fullt ut finansierat, säger han.

– Man gör både skolorna och inte minst skolbibliotekarierna en björntjänst om man inte ger dem reella förutsättningar att klara sitt uppdrag.