Desperationen från biblioteken: ”Pengarna räcker inte”

”Otroliga kostnadsökningar”, ”Förlitar oss helt på externa medel för att kunna utvecklas”. Efter år av nedskärningar har folkbibliotekens chefer svårt att få verksamheten att gå ihop.

Som handläggare och expert inom kultur- och fritidsfrågor på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har Erik Peurell löpande kontakt med chefer för flera av landets folkbibliotek. Sedan förra året finns ett nätverk för folkbibliotekschefer och han konstaterar att det verkar finnas ett behov av kontakter ute i landet, eftersom fler och fler ansluter.

Ett tema som har kommit upp är de ekonomiska resurserna för folkbiblioteken och situationen efter stödet Stärkta bibliotek och i tider av omfattande nedskärningar i landets kommuner.

Situationen bland landets folkbibliotek är ansträngd. Några röster från bibliotekscheferna i nätverket:

” De kommunala pengarna räcker bara till driften och knappt det.”

” En successiv minskning av rörliga medel under många år.”

” Vi förlitar oss helt på externa medel för att kunna utveckla, för allt annat än kärnverksamhet.”

” Även en större kommun är beroende av utvecklingsmedlen.”  

” Otroliga kostnadsökningar. Medier, lokaler, personal har blivit mycket dyrare.”

”Börjar se konsekvenser som vi inte sett förut, pengarna räcker inte…”

– Vi har kommit till ett läge där kommunerna som helhet lider under ganska stor ekonomisk stress och det börjar påverka kärnverksamheten, sammanfattade Erik Peurell i ett samtal på Bokmässan i Göteborg häromveckan.

Läs också ››
Var fjärde bibliotekschef: Krympande resurser gör det omöjligt att ha samma verksamhet 2024
Inga nya pengar från ministern: ”Biblioteken kommunernas ansvar”

Situationen är ansträngd och det har varnats för att en urholkning av folkbibliotekens resurser ska leda till nedlagda bibliotek. En jämförelse från Svensk biblioteksförening visar att kommunernas ekonomier växte med 89 procent under 2000-talets två första decennier. Men folkbibliotekens anslag växte endast med 43 procent under samma period. Både Kulturrådet och Svensk biblioteksförening har efterlyst ett permanent statligt stöd till folkbiblioteken, efter att satsningen Stärkta bibliotek avslutades.

SKR avråder från riktade statsbidrag och förespråkar generella bidrag för att kommunerna då själva kan avgöra vad pengarna ska användas till. Men när det gäller Stärkta bibliotek var det utformat på ett sätt så att varje kommun och varje bibliotek själv kunde bedöma hur pengarna skulle komma till användning.

– Generella statsbidrag är bättre, men just det här bidraget är konstruerat så att biblioteken och kommunerna bestämmer själva hur pengarna ska användas, säger Erik Peurell.

– För att vara ett riktat bidrag så har det fungerat riktigt bra för dem som har sökt och använt pengarna.

Och sitt remissvar på betänkandet om kultursamverkansmodell ställde sig SKR positiva till det föreslagna sektorsbidraget, där man ska kunna slå samman olika typer av kulturbidrag till kommunerna.

Vittnesmålen från folkbibliotekscheferna är något som Erik Peurell tar med sig i framtida samtal med kulturdepartementet.

– Vi har en önskan att närma oss departementet med dessa frågor.

Missa inte ›› Debatt i Almedalen: ”Hur mycket kan folkbiblioteken blöda?”