Klimatmötet

”Vi behöver bibliotekarier som är med och utformar klimatpolitiken”

13 nov 2021 • 4 min

Biblioteken och kultursektorn är nödvändiga för att nå 1,5-gradersmålet, säger Andrew Potts från Climate Heritage Network. Han uppmanar bibliotekarier att agera, inte minst i solidaritet med kollegor i länder som hotas av klimatförändringarna. Och så har han en uppmaning till Svensk biblioteksförening.

Önationen Tuvalus enda bibliotek ligger 20 meter från stranden. Ståendes i vattnet höll utrikesminister Simon Kofe en presskonferens som sändes på klimattoppmötet i Glasgow för att visa hur nationen håller på att sjunka när havet stiger. Han lyfte bland annat frågan om vart invånarna ska flytta när vattnet stiger.

I bibliotekets samlingar finns historiska dokument som exempelvis bevis för när nationen blev självständig. Där finns också meteorologiska data och rapporter som kan vara betydande för klimatforskning. Bibliotekarien som arbetar där kämpar för att försöka rädda samlingarna.

– Var finns solidariteten med kollegorna som hotas akut av klimatförändringarna? frågar sig Andrew Potts.

Han är koordinator för nätverket för kulturarv, Climate Heritage Network (CHN), och är i Glasgow på FN:s klimattoppmöte COP26 för att jobba för att kulturen ska ta plats i klimatarbetet och i utformningen av klimatpolitiken.

– Jag är övertygad om att vi inte klarar att ta oss an nödläget för klimatet och nå målet på max 1,5 graders global uppvärmning utan att ta med kulturella dimensioner.

Tuvalu är en önation som hotas akut av klimatförändringarna. ”Vi har inte tid att vänta på fler tal, vi måste agera nu”, sade Tuvalus utrikesminister.

Det arbetet har länge gått trögt. FN:s ramverk för klimatförändringar är uppbyggt sektorsvis förklarar han. Där finns transporter, energi, jordbruk och så vidare. Men kulturen finns inte med som sektor. I år, på FN:s 26:e klimattoppmöte, är första gången som kulturen ändå finns med även om det bara är på ett hörn. Ifla har exempelvis medverkat vid flera tillfällen och talat om vikten av att biblioteken involveras i klimatarbetet.

Biblioteken och övriga kultursektorn har en avgörande betydelse när de stora förändringar som väntar i samhället kommer. För att nå ut till människor och för att inkludera alla i samhället i den omställning som väntar.

Hur ser du biblioteken om fem år?

– Alla bibliotek måste informera om klimatförändringar. De har program som handlar om klimatarbetet och förberedelserna för att möta förändringarna. Vi behöver fler bibliotekarier som sitter med i rummen där klimatpolitiken utformas och fler som sitter med i kommunernas klimat- och krisledningsgrupper.

Biblioteken är också en bra plats att föra samman personer från olika sektorer i samhället, exempelvis vetenskap, forskning och kultur, säger Andrew Potts. Han tror att ett hinder för personer i kultursektorn att engagera sig i klimatfrågan är att de inte känner sig tillräckligt insatta i frågan som många gånger beskrivs i vetenskapliga termer. Därför behövs mer dialog och fler möten mellan olika sektorer och även med klimataktivister. Här skulle biblioteken kunna spela en roll.

Att höra den informationen från sitt bibliotek eller sin bibliotekarie kommer att betyda mycket för människor

Andrew Potts, Climate Heritage Network

Andrew Potts, Climate Heritage Network.

Andrew Potts bor i New York, men åker efter klimattoppmötet i Glasgow hem till Indiana, där han är uppvuxen och där släkten fortfarande bor, för att fira thanksgiving. Han är i grunden jurist men har alltid varit intresserad av kulturarvsfrågor. Han skyller på sin mamma och mormor som båda var historielärare. 2019 var han med och bildade nätverket Culture Heritage Network (CHN).

– Jag insåg att klimatförändringarna kommer att innebära katastrof för kulturarvet. Om den globala uppvärmningen blir två grader innebär det katastrofala följder.

Att kultursektorn inte finns med i beslutsfattandet om klimatpolitiken beror delvis på att den inte är inbjuden. Men också på att sektorn inte har lyckats mobilisera sig, säger Andrew Potts. Men han påpekar också att alla bibliotekarier som arbetar för social rättvisa och mot rasism faktiskt också arbetar med klimatfrågor, även om de inte säger det uttryckligen.

– Det finns inga vägar att gå för att hålla världen på max 1,5 grader som inte inkluderar arbetet mot fattigdom och ojämlikhet. Så bibliotekarier som engagerar sig för jämställdhet och rättvisa jobbar också för klimatet. Men effekten skulle bli kraftfullare om de också uttryckte kopplingen, säger han.

– Vi behöver fler kulturella aktivister som engagerar sig i nödläget för klimatet. Vi behöver fler bibliotekarier som engagerar sig.

Som trovärdiga röster i samhället spelar bibliotek och bibliotekarier en viktig roll. Oavsett om det handlar om klimatförnekare eller bara personer som saknar information om klimatkrisen så finns biblioteken där som informationsförmedlare.

– Att höra den informationen från sitt bibliotek eller sin bibliotekarie kommer att betyda mycket för människor. Och det kommer att bli allt viktigare att nå ut till människor, säger han.

– På biblioteken finns förmågan att sortera information. Klimatfrågan är komplicerad och mångdimensionerad och det kan vara svårt för människor att förstå och ta till sig all information som finns.

Andrew Potts i diskussion med Georgina Holmes-Skelton från National Trust, Julianne Polanco, California state historic preservation officer och Ingrid Samuel från National Trust.

Utöver det kan biblioteken också erbjuda utrymme för möten och diskussioner. Men även i samlingarna finns många gånger betydelsefullt material som belyser klimatförändringarna och som innehåller information som kan vara viktig för kommande samhällsförändringar.

– Det kan exempelvis finnas gamla ritningar över glaciärer och var de fanns tidigare.

Jag insåg att klimatförändringarna kommer att innebära katastrof för kulturarvet

I veckan gick de nordiska kulturministrarna ut i ett gemensamt utspel för att lyfta kulturens roll i klimatförhandlingarna. I en deklaration från Nordiska ministerrådet skriver de att konst och kultur hjälper oss att hantera klimatkrisen. Ministrarna betonar att det är viktigt att uppmuntra grön kulturproduktion, men nämner inte biblioteken någonstans i sin deklaration.

Andrew Potts hade gärna sett att även kulturministrarna också deltar på klimattoppmöten.

– Jag önskar att de hade kommit hit. Och jag önskar att de hade nämnt biblioteken.

Han är försiktigt optimistisk, men konstaterar också att tiden rinner ut.

– COP26 är på långa vägar det klimattoppmöte där kultursektorn har varit mest inkluderad. Men framstegen går långsamt och vi har inte mycket tid. Det är ett nödläge för klimatet.

Och Svensk biblioteksförening då? Jo, Andrew Potts vill gärna hälsa och uppmana föreningen att bli medlem i nätverket. Ifla är en av grundarna och bland medlemmarna finns exempelvis Riksantikvarieämbetet. Men alltså inte Svensk biblioteksförening.

I Simon Kofes presskonferens som sändes på COP26 tog han upp den aktuella frågan om nationen Tuvalu kan fortsätta att vara en nation när öarna försvinner. På slutet av presskonferensen ser man att han står i vattnet, något som har gjort klippet viralt. Hela presskonferensen finns att se här.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min