Oklar roll för biblioteken när civilplikten införs

Regeringen vill återinföra civilplikten. Om bibliotekens kommer att beröras är fortfarande osäkert, men på kommunnivå har deras roll i totalförsvaret aktualiserats på fler håll i landet.

Diskussionerna om vilken roll biblioteken bör ha i kris har pågått i många år, länge utan större konkreta resultat. Ett fåtal kommuner, exempelvis Västerås, har stuckit ut genom att biblioteken redan under pandemins början var klassade som samhällsviktig verksamhet.

På måndagen meddelade regeringen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska snabbutreda ett återinförande av civilplikten inom räddningstjänsten. Regeringen ska också se över fler sektorer där det kan bli aktuellt. Vilka sektorer det handlar om kommer att presenteras i ett senare skede.

Det är alltså oklart hur och om regeringens besked kommer att påverka personal på biblioteken. Däremot har det börjat hända saker på kommunnivå, berättar Bengt Kleijn, bibliotekarie på Försvarets materielverk och en av kontaktpersonerna i expertnätverket för bibliotekens roll i totalförsvaret.

– Vi har ett antal bibliotek där man har fattat beslut om att klassa dem som samhällsviktig verksamhet och att krigsplacera bibliotekarier, berättar han.

– Det händer grejer för ganska många, framför allt i medelstora kommuner.

Borde biblioteken ingå i civilplikten?

– Ja, det tycker jag vore bra. Men jag skulle bli förvånad, säger Bengt Kleijn och hänvisar till tidigare agerande från regeringen under pandemin.

Är biblioteken redo för en roll i totalförsvaret?

– Det är nog skillnad vilka möjligheter som finns för små glesbygdsbibliotek och bibliotek i större kommuner. Kanske bör det gå via regionbiblioteken?

Också i Linköping klassas biblioteken som samhällsviktiga, sedan ett år tillbaka, och personalen är krigsplacerad, vilket innebär att personalen ska gå till jobbet även om det blir krig.

I Uppsala pågår diskussionerna, även om biblioteken ännu inte formellt är klassade som samhällsviktiga.  Nyligen hölls en medarbetarutbildning med temat säkerhet och beredskap.

– Det är jätteviktigt att biblioteken är proaktiva och själva är med och kommunicerar vad vi kan bidra med. Annars kanske vi hamnar i något som inte är de allra viktigaste just där och då. Vi bör diskutera vad vi kan göra, vad vi bör göra och var vi gör störst samhällsnytta, säger Sara Bengtsson, biträdande bibliotekschef.

När Kungliga biblioteket för ett år sedan gick igenom landets biblioteksplaner saknades frågan om säkerhet och krisberedskap i de allra flesta kommuner. En snabb översikt av biblioteksplanerna förra året visade att det fortfarande saknas på de flesta håll, berättar Anna-Stina Takala, handläggare på KB.

Expertnätverket för bibliotekens roll i totalförsvaret ändrar nu inriktning på sitt arbete. I stället för lobbyarbete för att föra upp frågan på dagordningen arbetar de mer med att stötta de bibliotek som redan är på gång.