Linköpings bibliotek samhällsviktiga vid krig

6 apr 2022 • 3 min

Bibliotekspersonal krigsplaceras och förväntas kunna bistå kommuninvånare med information och bekämpa desinformation. Det slås fast i den krigsorganisation som har utarbetats i Linköping.

Marie Sääf, bibliotekschef i Linköping.

Arbetet med Linköpings kommuns nya beredskapsorganisation skulle avslutas år 2030. Men kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde har lett till att arbetet påskyndas och i stället ska vara klart 2025 eller 2026.

Redan nu står det klart att biblioteken i kommunen pekas ut som samhällsviktiga och ska hållas öppna vid händelse av krig.

– Folkbiblioteken dök upp i vår analys när vi gjorde krigsorganisationen och tittade på lagstadgade uppgifter som ska fortgå – det finns inga undantag om att de ska stänga vid höjd beredskap, säger Håkan Carlberg, säkerhetsstrateg i Linköpings kommun och fortsätter:

– Efter ytterligare analys kom vi fram till att biblioteken är en otroligt viktig verksamhet. Dels för att människor har vana vid lokalerna och är trygga där, dels för att vi lever i en tidsålder med mycket desinformation och att det är viktigt att kunna vända sig någonstans och få saklig och källkritiskt granskad information.

Visst har vi pratat om källkritik tidigare, men det är på en annan nivå när vi ska tala om desinformation i krigstid

Marie Sääf, bibliotekschef
För en stor del av personalen kommer bibliotekets utpekade roll att innebära krigsplacering på arbetsplatsen, något som enligt Håkan Carlberg låter mer dramatiskt än det är.

– Om man jobbar i samhällsviktig verksamhet ska man i händelse av krig gå till jobbet som vanligt, enligt den allmänna tjänsteplikten. Men du kan också vara krigsplacerad någon annanstans och kommer då inte till biblioteket. Så krigsplaceringen innebär att man tingar de här personerna så att de blir krigsplacerade på sin ordinarie arbetsplats.

Linköpings bibliotekschef Marie Sääf konstaterar att bibliotekets utpekade roll innebär att ett omfattande jobb väntar.

– Det vi nu ska göra är att ta ställning till hur vi ska lösa det här, vad det innebär, vilka vi ska samarbeta med och hur tekniken ska fungera, säger hon.

Praktiskt handlar det i ett första skede om att inventera bibliotekslokalernas beskaffenhet – folkbiblioteken i Linköping består förutom av huvudbiblioteket av tio närbibliotek.

– Huvudbiblioteket har reservkraft, så det ska fungera relativt bra, men närbiblioteken har jag dålig koll på, så vi måste börja titta på hur de fungerar.

Håkan Carlberg, säkerhetsstrateg i Linköpings kommun.

Förutom fungerande bibliotekslokaler behövs en översyn av personalens kompetens. I det uppdrag som har fastställts i kommunens beredskapsplan finns kravet att biblioteken ska stå för informationsförsörjning och bemöta informationspåverkan.

– Vi har stora förväntningar på oss att kunna jobba med desinformation och visst har vi pratat om källkritik tidigare, men det är på en annan nivå när vi ska tala om desinformation i krigstid. Vi behöver steppa upp vår organisation ordentligt, säger Marie Sääf.

Hon inflikar att rapporteringen från Ukraina just nu också ger en bild av det betydelsefulla i att upprätthålla vanlig verksamhet trots svåra tider.

– Den första tanken för mig var att vi lägger ner all annan biblioteksverksamhet om det blir krig, och förvandlas till en informationscentral. Men så kanske det inte alls ska vara, vi måste nog som vanligt kunna erbjuda människor medier också.

De har varit en stor tillgång under pandemin och vi har lärt oss något

Marie Sääf, bibliotekschef
Bibliotekens betydelse i ett vidare samhällsperspektiv blev tydligt under pandemin, resonerar Marie Sääf, som en plats dit människor sökte sig för att få information och låna böcker.

– Jag tror att det är en av anledningarna till att man har valt att poängtera bibliotekens betydelse i den nya planen. De har varit en stor tillgång under pandemin och vi har lärt oss något, även om krig är något helt annat.

Läs mer
›› Bibliotek i kris – nytt expertnätverk
›› Politisk dialog efterlyses om bibliotekens roll i kris

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min