Linköpings bibliotek samhällsviktiga vid krig

6 apr 2022 • 3 min

Bibliotekspersonal krigsplaceras och förväntas kunna bistå kommuninvånare med information och bekämpa desinformation. Det slås fast i den krigsorganisation som har utarbetats i Linköping.

Marie Sääf, bibliotekschef i Linköping.

Arbetet med Linköpings kommuns nya beredskapsorganisation skulle avslutas år 2030. Men kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde har lett till att arbetet påskyndas och i stället ska vara klart 2025 eller 2026.

Redan nu står det klart att biblioteken i kommunen pekas ut som samhällsviktiga och ska hållas öppna vid händelse av krig.

– Folkbiblioteken dök upp i vår analys när vi gjorde krigsorganisationen och tittade på lagstadgade uppgifter som ska fortgå – det finns inga undantag om att de ska stänga vid höjd beredskap, säger Håkan Carlberg, säkerhetsstrateg i Linköpings kommun och fortsätter:

– Efter ytterligare analys kom vi fram till att biblioteken är en otroligt viktig verksamhet. Dels för att människor har vana vid lokalerna och är trygga där, dels för att vi lever i en tidsålder med mycket desinformation och att det är viktigt att kunna vända sig någonstans och få saklig och källkritiskt granskad information.

Visst har vi pratat om källkritik tidigare, men det är på en annan nivå när vi ska tala om desinformation i krigstid

Marie Sääf, bibliotekschef
För en stor del av personalen kommer bibliotekets utpekade roll att innebära krigsplacering på arbetsplatsen, något som enligt Håkan Carlberg låter mer dramatiskt än det är.

– Om man jobbar i samhällsviktig verksamhet ska man i händelse av krig gå till jobbet som vanligt, enligt den allmänna tjänsteplikten. Men du kan också vara krigsplacerad någon annanstans och kommer då inte till biblioteket. Så krigsplaceringen innebär att man tingar de här personerna så att de blir krigsplacerade på sin ordinarie arbetsplats.

Linköpings bibliotekschef Marie Sääf konstaterar att bibliotekets utpekade roll innebär att ett omfattande jobb väntar.

– Det vi nu ska göra är att ta ställning till hur vi ska lösa det här, vad det innebär, vilka vi ska samarbeta med och hur tekniken ska fungera, säger hon.

Praktiskt handlar det i ett första skede om att inventera bibliotekslokalernas beskaffenhet – folkbiblioteken i Linköping består förutom av huvudbiblioteket av tio närbibliotek.

– Huvudbiblioteket har reservkraft, så det ska fungera relativt bra, men närbiblioteken har jag dålig koll på, så vi måste börja titta på hur de fungerar.

Håkan Carlberg, säkerhetsstrateg i Linköpings kommun.

Förutom fungerande bibliotekslokaler behövs en översyn av personalens kompetens. I det uppdrag som har fastställts i kommunens beredskapsplan finns kravet att biblioteken ska stå för informationsförsörjning och bemöta informationspåverkan.

– Vi har stora förväntningar på oss att kunna jobba med desinformation och visst har vi pratat om källkritik tidigare, men det är på en annan nivå när vi ska tala om desinformation i krigstid. Vi behöver steppa upp vår organisation ordentligt, säger Marie Sääf.

Hon inflikar att rapporteringen från Ukraina just nu också ger en bild av det betydelsefulla i att upprätthålla vanlig verksamhet trots svåra tider.

– Den första tanken för mig var att vi lägger ner all annan biblioteksverksamhet om det blir krig, och förvandlas till en informationscentral. Men så kanske det inte alls ska vara, vi måste nog som vanligt kunna erbjuda människor medier också.

De har varit en stor tillgång under pandemin och vi har lärt oss något

Marie Sääf, bibliotekschef
Bibliotekens betydelse i ett vidare samhällsperspektiv blev tydligt under pandemin, resonerar Marie Sääf, som en plats dit människor sökte sig för att få information och låna böcker.

– Jag tror att det är en av anledningarna till att man har valt att poängtera bibliotekens betydelse i den nya planen. De har varit en stor tillgång under pandemin och vi har lärt oss något, även om krig är något helt annat.

Läs mer
›› Bibliotek i kris – nytt expertnätverk
›› Politisk dialog efterlyses om bibliotekens roll i kris

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

Därför har Biblioteksbladets coronagrupp bytt namn

Biblioteksbladet hade en stor men sedan länge avsomnad grupp på Facebook. Kunde vi stöpa om den för att få nya insikter om vad som rör sig i bibliotekssektorn? Vägen till ett svar på frågan blev kort och krokig – men nu hoppas jag att vi har hittat fram.

10 okt 2024 • 2 min

Reportage

Ljudboken har tagit över

Ljudböcker säljer bäst, mer tid läggs på lyssning än på läsning, några av de mest framgångsrika författarna publiceras bara digitalt. Papprets dominans har brutits. Utom på biblioteken.

9 okt 2024 • 10 min

Nyheter

Fokus på livet ska slå hål på fördomar

Med fokus på judiskt liv, i stället för på förintelse och död, vill resursbiblioteket för jiddisch öka förståelsen och minska fördomarna mot judar. Ett år efter Hamas attack på judar i Israel kämpar svenska judar mot eskalerande antisemitism.

7 okt 2024 • 3 min

Nyheter

Över 700 deltar i vecka mot bokförbud

Bröderna Lejonhjärta, Hungerspelen och The handmaid's tale. Det är bara några av alla böcker som har förbjudits i något sammanhang. I veckan riktas särskilt fokus på alla förbjudna böcker.

4 okt 2024 • < 1 min

Internationellt

Hon tar kampen mot bokförbuden

Situationen för bibliotekarier hårdnar på många håll i USA. I ett besök på Bokmässan berättade Tricina Strong-Beebe, skolbibliotekarie i New Jersey, om trakasserierna. Men också om det bästa vapnet mot förbudsivrarna.

1 okt 2024 • 3 min

Digitalisering

Äldre äldre i digitalt utanförskap

Hur mår svenskarna på internet år 2024? Både bra och dåligt, visar Internetstiftelsens årliga rapport. Gladast är Facebook-användare i pensionsåldern, medan 00-talisterna lever utsatt på sociala medier och de allra äldsta behöver stort digitalt stöd.

30 sep 2024 • 3 min