De gick från utvisningshot till anställningar på biblioteket
9 dec 2021 • 6 min
Mahdi Hoseyni och Omid Azimi levde som papperslösa innan de fick jobb på biblioteket i Mora. ”Ni är bäst på att göra det här jobbet", säger kultur- och bibliotekschefen Sonja Viklund som anser att bibliotekssektorn är alldeles för homogen. ”Det har stört mig länge.”
Knappt 25 000 ensamkommande afghanska barn och ungdomar kom till Sverige 2015, Mahdi Hoseyni och Omid Azimi var två av dem.
Deras asylbesked kom 2016, båda fick avslag.
Tack vare engagerade privatpersoner kunde de stanna i Mora och gå på gymnasiet, trots långa perioder i papperslöshet och under det omedelbara hotet att gripas av gränspolisen och tvingas ut ur landet.
Så blev det inte, de jobbar nu på biblioteket i Mora och vi träffas över en lunch tillsammans med kommunens kultur- och bibliotekschef Sonja Viklund.
Hon har jobbat på bibliotek i två decennier och har aldrig tvivlat på sitt yrkesval utan älskar tvärtom sitt jobb. Däremot är den etniska homogeniteten i sektorn något hon ogillar. Det är också skälet till att hon beskriver sitt val att anställa Omid och Mahdi som det bästa hon gjort.
– Vi som jobbar med bibliotek är för lika och det är har stört mig länge. Vi har böcker på världens alla språk, men vi själva behärskar inte språken.
Hon vänder sig till Omid och Mahdi.
– Jag har inte anställt er för att vara snäll, utan för att ni är bäst på att göra det här jobbet. Jag vill att de bästa ska komma hit och jobba – och jag ser vad ni kan tillföra.
Biblioteksanställdas självbild handlar ofta om att vara öppen och fördomsfri, menar hon. Men i själva verket har den bilden lika lite täckning som påståendet att personalen speglar det omkringliggande samhället.
– Om det kommer in en thailändsk kvinna på biblioteket och säger att hon ska jobba där, så skulle vi alla utan undantag peka på städskrubben, för vi kan inte få in i vårt huvud att hon kan vara någon som skulle kunna jobba med oss.
Mahdi var den första av de två som fick uppehållstillstånd, med stöd av den första gymnasielagen (som kom till för att ge minderåriga med utvisningsbeslut möjlighet att gå färdigt skolan – ska inte förväxlas med den så kallade nya gymnasielagen). Det var i slutet av 2017 och kort därpå erbjöd Sonja Viklund honom ett tillfälligt jobb, vid sidan om studierna på vårdprogrammet, när biblioteket skulle övergå till RFID-märkning.
– Alla böcker skulle chippas och det behövde göras på två månader, för vi hade inte hyrt utrustningen längre än så. Jag kom bara på en person som kunde fixa det, säger Sonja som hade lärt känna Mahdi i samband med att han hjälpt till med en flytt.
Jag älskar biblioteksmiljön, man lär sig något nytt varje dag
– Jag var ledsen över att behöva sluta – men sedan fick jag en present, säger han och vänder sig till Sonja.
– Du sa: ”Nej, det är inte slut, du ska jobba här som vikarie.” Det gjorde mig väldigt glad.
Timvikariatet som biblioteksassistent har sedan dess omvandlats till en fast anställning på halvtid efter att Mahdi blev inlasad, och sannolikt utökas tjänsten till 75 procent efter årsskiftet. Han säger att han vill stanna i biblioteksvärlden.
– Jag har bestämt mig för att gå lite interna kurser. Jag älskar biblioteksmiljön, man lär sig något nytt varje dag.
För Omid Azimis del lyftes det akuta hotet om utvisning när han i slutet av 2016 beviljades ny asylprövning. Samtidigt kunde han ansöka om undantag från kravet om uppehållstillstånd vid arbete, något som beviljades hösten 2018.
– Då började jag söka jobb för att jobba extra efter skolan och kontaktade Mahdi och frågade om han hade några tips. Han sa att det kanske fanns något jobb på biblioteket.
Så blev även Omid timanställd som biblioteksassistent, ett jobb han skötte parallellt med sina studier på gymnasiets tekniska program och två andra extrajobb, på en restaurang och ett vandrarhem.
Hans andra asylprocess blev till slut en repris av den första. Han fick avslag, kunde inte jobba kvar på biblioteket och i början av 2020 blev han åter papperslös. När det på hösten gått fyra år sedan den första processen nått vägs ände, lämnade han för tredje gången in en asylansökan.
I mars i år ringde hans advokat för att meddela honom Migrationsverkets beslut.
– ”Sätt dig ner”, sa han och jag blev jättenervös och tänkte att här kommer det ett avslag igen, jag har tappat räkningen för vilken gång i ordningen. Jag var säker på att det hade gått åt skogen den här gången också.
Men beskedet var i stället att Omid erkänts flyktingstatus och beviljats uppehållstillstånd.
– Det var en upprättelse. Jag har inte ändrat mina asylskäl utan berättat samma historia sedan jag kom till Sverige.
Uppehållstillståndet innebar också att han åter kunde börja försörja sig själv. Biblioteket sökte samtidigt personal till ett tidsbegränsat projekt som handlar om ökad digital delaktighet. Omid sökte – och fick jobbet.
– Jag har drop in bakom disk två gånger i veckan och sedan går det att boka individuella möten. Resten av tiden jobbar jag ute i biblioteket och står i utlåningsdisken.
Tjänsten kan bli permanent efter årsskiftet och Omid säger att han försöker göra jobbet så bra som möjligt, så att det verkligen blir så. Men själv tänker han inte stanna kvar.
– Det är fint att jobba på bibliotek, jag älskar mitt jobb, men jag ska plugga vidare.
Han siktar på en ingenjörsutbildning med inriktning datateknik och kom redan i höstas in på Luleå tekniska universitet, men valde att avvakta och är i stället inställd på att nästa höst börja utbilda sig i Linköping.
Det är inte känt exakt hur många som likt Omid och Mahdi jobbar på bibliotek och är födda utanför Sverige. Den officiella statistik som Kungliga biblioteket har ansvar för, belyser inte bibliotekspersonalens etnicitet.
Integritetsskäl – statistiken presenteras ända ned på enskild enhetsnivå – är en viktig förklaring till detta. Men den goda intentionen innebär samtidigt att brister i jämlikhet görs osynliga. Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun, har flera gånger skrivit i Biblioteksbladet om denna vita fläck i statistiken. I en artikel för tre år sedan använde han begreppet ”sanktionerad okunskap” för att beskriva dess följder: ”… det vi väljer att inte veta något om behöver vi inte göra något åt.” (Andra artiklar Jones skrivit om statistik finns här och här.)
– Det är inte omöjligt att det är ett utvecklingsområde man borde titta på, säger Oskar Laurin som är enhetschef för bibliotekssamverkan på KB.
Han tror att att en osäkerhet kring sättet att uttrycka sig om representation och etnicitet kan ligga i vägen för sådana initiativ. Men framför allt beror frånvaron av statistik på att KB:s uppdrag från staten inte innehåller riktlinjer om att ta fram dessa uppgifter.
– Hittills har KB inte gått så djupt i utvecklingen av statistiken, utan vi har levererat utifrån den förordning som finns. Men det är möjligt att det vi fokuserar på kan formas av efterfrågan i sektorn, om vi ser att det går att agera inom uppdragets gränser, säger Oskar Laurin.
Sonja Viklund i Mora tycker dock inte att kännedom om etnisk bakgrund vore det mest betydelsefulla att få kännedom om.
– Jag skulle tycka att det var mer intressant att få veta hur språkkunskaperna ser ut. Vi har besökare från hela världen som vi ska kunna bemöta och gärna lotsa vidare i information och läsfrämjande, så det handlar om kvalitet på ett rätt konkret sätt.
Hon berättar att biblioteket just nu kan erbjuda service på åtta språk.
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer