Statistik, gasljus och bräcklighet
25 mar 2019 • 3 min
Dagens statistik behöver kompletteras med uppgifter som synliggör diskriminering. Det skriver Huddinges konst- och bibliotekschef Nick Johnson-Jones. Annars, menar han, riskerar biblioteken att göra fel prioriteringar och fatta dåliga beslut.


Never trust anyone who says they do not see color. This means to them, you are invisible.”
/Nayyirah Waheed
Vår oförmåga att prata om diskriminering riskerar att bidra till problem. Att ta fram bättre statistik och arbeta för jämlikhet är ett gemensamt ansvar för hela samhället.
Jag vill försöka visa på hur fel det kan bli med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet som exempel. Om man utgår från lagstiftning betyder etnisk tillhörighet en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Men den officiella statistiken lämnar inget utrymme för självidentifikation. Det den visar är en persons födelseland och/eller en grov uppdelning på svensk och utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund har de individer som antingen är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund har den som är antingen inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder eller har två inrikes födda föräldrar.

Det är väl belagt att kroppar, utifrån hudfärg och andra visuella kroppsmarkörer, som kan kopplas till etnisk tillhörighet, tilldelas och förvägras privilegier. Samtidigt osynliggörs denna diskriminering i statistiken. Andelen synliga minoriteter, som med sin hudfärg och kroppar bryter mot den vita normen, och andelen synliga minoritetspersoner som har en eller två föräldrar födda i Sverige är stor, ökar och kommer att fortsätta öka. Detta innebär vidare att fler och fler i gruppen synliga minoriteter i statistiken kommer vandra till den statistiska kategorin svensk bakgrund. Om man inte kompletterar statistiken så skulle det kunna innebära att det ser ut som att skillnaderna i levnadsförhållanden mellan kategorierna i statistiken utjämnas. Medan den levda erfarenheten av diskriminering och ojämlikhet i själva verket förblir opåverkad och/eller förvärras.
Den bristande statistiken bidrar till ytterligare problem. Okunskap ger oss också möjligheten att misstänkliggöra upplevelser av diskriminering. Missförhållanden individualiseras och individer problematiseras. Många är de som utsatts för diskriminering som beskriver förnekelsen och avlegitimeringen de möter och hur detta sår tvivel och ett ifrågasättande av den egna erfarenheten. En process som kan beskrivas med psykologins begrepp ”gaslighting”. Begreppet är hämtat från en pjäs, som sedan blev film, om en kvinna vars make långsamt manipulerar henne till att tro att hon är på väg att bli galen.
Även om ”ras” har förlorat all trovärdighet som naturvetenskapligt begrepp, så spelar det en viktig roll som sociologiskt och samhällsvetenskapligt begrepp. Att påtala diskriminering väcker ofta väldigt starka känslor, som leder till försvarsstrategier som ilska, känslosamma utfall, rädsla, demonisering, alienering, men även tystnad och negligering.
Man kan tala om en ”vit bräcklighet”. Att rasismen blir synlig kan leda till en outhärdlig stress för den vars makt och privilegier synliggörs. En stress orsakad av bristande förmågor och erfarenhet av att hantera detta. Det tycks nästan värre att påtala ojämlikhet och rasism än att människor faktiskt utsätts för rasism.
Det bör vara ett gemensamt samhällsansvar att följa upp och utvärdera jämlikhet och diskriminering. Bevisbördan ska inte läggas på den enskilde.
Bibliotekens förutsättningar att arbeta med de stora samhällsutmaningarna skulle bli än bättre med den kunskap och förståelse som god statistik kan bidra med.
Läs också Nick Johnson-Jones första artikel i ämnet: Brister i statistiken osynliggör ojämlikhet.
Senaste nytt

Sluta göra skillnad på barn!
När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.
25 maj 2022 • 2 min

"Brännande" aktuella bibliotekssamtal utlovas
Bokmässan är tillbaka i sin ursprungliga form. Försvar, klimat och tillträdesförbud är några ämnen som ska diskuteras i rummet för bibliotek.
24 maj 2022 • 2 min

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?
23 maj 2022 • 3 min

Nya ansikten i föreningens styrelse
Ny ordförande och nya styrelseledamöter valdes, men motionen om att inrätta pris till den roligaste bibliotekschefen röstades ner när Svensk biblioteksförening höll årsmöte.
20 maj 2022 • 2 min

Digitala böcker – varför så komplext?
Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.
19 maj 2022 • 3 min

Statistik: stor minskning av fysiska lån
Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.
18 maj 2022 • 2 min

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken
Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.
17 maj 2022 • 4 min

Anrikt bibliotek får eget poparkiv
Anrika John Rylands Research Institute and Library i Manchester har fått en ny avdelning, ett arkiv tillägnat den brittiska popmusiken.
16 maj 2022 • 3 min

Bör alla barn ha eget bibliotekskort?
Den frågan utreddes av regionbiblioteket i Örebro i en av de första genomförda barnrättsprövningarna. Och svaret på frågan? Det rådde det ingen tvivel om.
13 maj 2022 • 3 min

Moment 22 med raderad Facebook-sida
Linnéuniversitetets bibliotek har haft en Facebooksida i mer än tio år. Men en dag var den borta, raderad av Facebook.
12 maj 2022 • 3 min

Avsatt chef fortsatt ansvarig för Bill Gates-miljoner
Gerald Leitner är fortsatt generalsekreterare i stiftelsen SIGL som sköter miljondonationerna från Bill och Melinda Gates. Detta trots att stiftelsen inte har fått del av de utredningar som ledde till att han fick sparken från Ifla.
11 maj 2022 • 3 min

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla
Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.
10 maj 2022 • 3 min
0 kommentarer