Oklart om berättande leder till läsning

16 nov 2022 • 3 min

Berättarprojekt hjälper folk att ta plats i offentligheten. Men det behöver inte motiveras med att det skulle vara läsfrämjande, säger litteraturutvecklaren Iréne Karlbom Häll.

Iréne Karlbom Häll är litteraturutvecklare i Region Sörmland. Hon har många tankar kring berättande som läsfrämjande teknik men poängterar att hon främst jobbar med litteraturfrämjande, som kretsar kring hur litteratur blir till och ges ut.

Att hjälpa folk att ta plats i offentligheten har ett egenvärde i en demokrati

Iréne Karlbom Häll
– Läsfrämjande, det handlar om hur läsare hittar litteratur, och det kan vara litteratur som funnits i tusentals år likväl som nyutgivet. Många projekt har lite av båda i sig, men ofta med en ganska tydlig slagsida åt det ena hållet. I Norbergsfallet är det litteraturfrämjande så till vida att man ger uppdrag åt ett par professionella författare, säger Iréne Karlbom Häll.

I Norberg samtalar två författare med invånare i ett projekt som ska fånga upp berättelser från bygden. Iréne Karlbom Häll menar att huvudparten av projektet är något helt annat än läsfrämjande: att ge den vanliga människan en kanal ut, att hen får hjälp att förmedla sin historia, ett slags offentligt finansierad ghostwriting, som hon uttrycker det. Det är snarare en demokratifråga än läsfrämjande.
– Att hjälpa folk att ta plats i offentligheten har ett egenvärde i en demokrati och behöver inte motiveras med att det skulle vara läsfrämjande. Det är förmodligen inte mer läsfrämjande än någon annan bok, och för att kunna säga att just detta får folk att läsa skulle man behöva genomföra empiriska undersökningar. Jag skulle snarare säga att det är en kombination av litteratur- och demokratiprojekt. Som möjligen kan ha någon läsfrämjande effekt också, men den är inte huvudsaken, tycker Iréne Karlbom Häll som menar att det troligare har en skrivfrämjande effekt.

Veronica Johansson, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås.

På bibliotekshögskolan i Borås har Veronica Johansson, som är lektor, på olika vis forskat om representation, inkludering, exkludering och makt i relation till olika typer av information. Hon understryker att vikten av att låta marginaliserade och underrepresenterade få höras, på egna villkor, är återkommande teman för henne.
– Jag vet inte om många och alternativa röster i litteraturen och på biblioteken kan få fler att läsa, men om det gör det så ökar det relevansen för grupperna i fråga och samhället i stort. Det kan skapa möjligheter för möten och förståelse mellan olika kulturer, tider och samhällsgrupper, och öppenhet för värden och perspektiv som vi tenderar att glömma eller omforma i uttryck som till exempel passar skolans, akademins och medias normer och förväntningar, säger Veronica Johansson.
Hon poängterar att det finns ganska lite forskning om berättande i relation till läsfrämjande. Hon tipsar dock om en artikel: Storytelling, oral history, and building the library community av Renate Chancellor och Shari Lee. I artikeln konstateras att på biblioteken har berättandet genom åren vuxit från att bibliotekarierna berättar historier för att få barn intresserade av böcker och läsning, till att rikta sig mer mot ungdomar. Berättandet varieras också mer och mer. Exempelvis kommer författarna själva och berättar eller så får ungdomarna möjlighet att berätta i samband med företeelser som open mike eller poetry slam. Allt eftersom har även vuxna tagits in i bibliotekens satsningar på berättarverkstäder och läsecirklar. Dessutom har det blivit allt vanligare med insamlingar av samhällsmedborgares berättelser, som i exempelvis Norberg, men i ett internationellt perspektiv även tidigare koloniserade och förtryckta grupper i samhället.

När det gäller forskning är det ett underutvecklat område, det borde man verkligen titta mer på

Veronica Johansson
– Berättande är genuint, känslomässigt, personligt och det engagerar. Men när det gäller forskning är det ett underutvecklat område, det borde man verkligen titta mer på. Jag tror att det kommer mer och mer, att biblioteken börjar jobba mer aktivt där de finns och verkar, förklarar Veronica Johansson.

Hon menar också att det är särskilt intressant när det är folkbibliotek snarare än akademiska bibliotek som driver och genomför satsningar som den i Norberg.
– Ja, eftersom projekten då kan få en närmare och mer naturlig lokal förankring och tillgänglighet!

Artikeln publicerades i Biblioteksbladets magasin, nummer 3 2022, Läsnumret.

Läs mer om läsfrämjande:
›› Omöjligt uppdrag?
›› Professorn som dämpar kritiken

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

English

ESSAY: Librarians have responsibilities in these times

Global tensions with war, economic instability, climate threats – in addition to internal challenges. But a historical review shows that even in past crises IFLA has managed to maintain free research and truth, as well as access to information and freedom of expression, writes former IFLA president Alex Byrne.

28 nov 2022 • 7 min

English

Fear. Illness. Silence.

REPORTAGE What is happening within IFLA? In search of answers, journalist Lisa Bjurwald travelled to The Hague, where IFLA’s headquarters are located. She found a culture of silence and an organisation that lacks confidence in its leaders.

28 nov 2022 • 13 min

English

Closed doors damage trust

SURVEY Limited transparency and poor communication. Biblioteksbladet’s survey shows that the turbulence is raising questions among IFLA members in Sweden.

28 nov 2022 • 5 min

English

Out of Step with the Times

There was also testimony of an outdated leadership style in his previous place of work. Nevertheless, Gerald Leitner was given the task of modernising the global library sector.

27 nov 2022 • 3 min

English

The Whistleblower

Suzanne Reid was an employee representative at IFLA headquarters. She has since changed careers and recovered from the experience. IFLA she feels, however, is beyond rescue.

27 nov 2022 • 6 min

Krönika

Tack för mig!

Det är beklagligt att det fort­farande saknas en stark strategi för bibliotekssektorn. Målen borde vara individens demokratiska delaktighet och sam­hällets kunskaps­utveckling, skriver Svensk biblioteksförenings avgående generalsekreterare Karin Linder i sin avskedskrönika.

25 nov 2022 • 2 min

English

IFLA needs to change

CHRONICLE Karin Linder, secretary general, Swedish Library Association: Why is the Swedish Library Association fighting with IFLA? The answers are rooted in the principles of democracy and responsibility.

25 nov 2022 • 2 min

Reportage

Rädsla. Sjukdom. Tystnad.

Vad händer inom Ifla? Journalisten Lisa Bjurwald åkte till Haag där biblioteks­­federationens huvudkontor ligger. Hon fann en kompakt tystnadskultur och en skräckslagen organisation utan förtroende för sin ledning.

24 nov 2022 • 13 min