Oklart om berättande leder till läsning
16 nov 2022 • 3 min
Berättarprojekt hjälper folk att ta plats i offentligheten. Men det behöver inte motiveras med att det skulle vara läsfrämjande, säger litteraturutvecklaren Iréne Karlbom Häll.

Iréne Karlbom Häll, biblioteksutveckling Sörmland.
Iréne Karlbom Häll är litteraturutvecklare i Region Sörmland. Hon har många tankar kring berättande som läsfrämjande teknik men poängterar att hon främst jobbar med litteraturfrämjande, som kretsar kring hur litteratur blir till och ges ut.
Att hjälpa folk att ta plats i offentligheten har ett egenvärde i en demokrati
I Norberg samtalar två författare med invånare i ett projekt som ska fånga upp berättelser från bygden. Iréne Karlbom Häll menar att huvudparten av projektet är något helt annat än läsfrämjande: att ge den vanliga människan en kanal ut, att hen får hjälp att förmedla sin historia, ett slags offentligt finansierad ghostwriting, som hon uttrycker det. Det är snarare en demokratifråga än läsfrämjande.
– Att hjälpa folk att ta plats i offentligheten har ett egenvärde i en demokrati och behöver inte motiveras med att det skulle vara läsfrämjande. Det är förmodligen inte mer läsfrämjande än någon annan bok, och för att kunna säga att just detta får folk att läsa skulle man behöva genomföra empiriska undersökningar. Jag skulle snarare säga att det är en kombination av litteratur- och demokratiprojekt. Som möjligen kan ha någon läsfrämjande effekt också, men den är inte huvudsaken, tycker Iréne Karlbom Häll som menar att det troligare har en skrivfrämjande effekt.

På bibliotekshögskolan i Borås har Veronica Johansson, som är lektor, på olika vis forskat om representation, inkludering, exkludering och makt i relation till olika typer av information. Hon understryker att vikten av att låta marginaliserade och underrepresenterade få höras, på egna villkor, är återkommande teman för henne.
– Jag vet inte om många och alternativa röster i litteraturen och på biblioteken kan få fler att läsa, men om det gör det så ökar det relevansen för grupperna i fråga och samhället i stort. Det kan skapa möjligheter för möten och förståelse mellan olika kulturer, tider och samhällsgrupper, och öppenhet för värden och perspektiv som vi tenderar att glömma eller omforma i uttryck som till exempel passar skolans, akademins och medias normer och förväntningar, säger Veronica Johansson.
Hon poängterar att det finns ganska lite forskning om berättande i relation till läsfrämjande. Hon tipsar dock om en artikel: Storytelling, oral history, and building the library community av Renate Chancellor och Shari Lee. I artikeln konstateras att på biblioteken har berättandet genom åren vuxit från att bibliotekarierna berättar historier för att få barn intresserade av böcker och läsning, till att rikta sig mer mot ungdomar. Berättandet varieras också mer och mer. Exempelvis kommer författarna själva och berättar eller så får ungdomarna möjlighet att berätta i samband med företeelser som open mike eller poetry slam. Allt eftersom har även vuxna tagits in i bibliotekens satsningar på berättarverkstäder och läsecirklar. Dessutom har det blivit allt vanligare med insamlingar av samhällsmedborgares berättelser, som i exempelvis Norberg, men i ett internationellt perspektiv även tidigare koloniserade och förtryckta grupper i samhället.
När det gäller forskning är det ett underutvecklat område, det borde man verkligen titta mer på
Hon menar också att det är särskilt intressant när det är folkbibliotek snarare än akademiska bibliotek som driver och genomför satsningar som den i Norberg.
– Ja, eftersom projekten då kan få en närmare och mer naturlig lokal förankring och tillgänglighet!
Artikeln publicerades i Biblioteksbladets magasin, nummer 3 2022, Läsnumret.
Läs mer om läsfrämjande:
›› Omöjligt uppdrag?
›› Professorn som dämpar kritiken
Senaste nytt

M-politikers svar på SD-kritik om dragqueens: "Långsökt"
I helgen läser dragqueens sagor på biblioteket i Lomma. Besöket och bibliotekets hbtqi-certifiering har ifrågasatts av Sverigedemokraterna. På biblioteket har kritiken väckt kämpaglöd. ”Nu vill vi ha regnbågsflaggor överallt!”
8 dec 2023 • 3 min

Saknas: Kunskap om AI och källkritik
AI gör det lättare att luras. Vilken beredskap har folkbiblioteken för det? Inte tillräcklig, visar Biblioteksbladets enkät.
8 dec 2023 • 2 min

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min
0 kommentarer