Berättelser för medskapande och läsfrämjande
17 okt 2022 • 5 min
Under ett års tid samlar två författare in människors berättelser i Norberg. Förhoppningen är att det ska bredda bilden av biblioteket som kan bli en plats där invånare är delaktiga.

Salam Alsalti intervjuas av författaren Sven Olov Karlsson i projektet Hela Norberg berättar. På biblioteket finns det hopp om att det leder till läsning och en breddad bild av verksamheten.
Einar Erikssons verkstad i utkanten av Norberg, är till salu. En epok är på väg att gå i graven:
– Jag har slitit med det här sedan 1956, det blir några år.
Bult-Einar fyllde 92 i augusti och är blixtrande kvick i huvudet och i käften. Mitt emot honom vid skrivbordet på det murriga och pärmtäta kontoret sitter Sven Olov Karlsson, författare som har en fot
i bygden och en fot i Bagarmossen i södra Stockholm.
På kontorsväggen hänger en släktkarta och Einar Eriksson förklarar att han är släkt med Selma Lagerlöf och så lägger han till för att slå fast att han inte är vem som helst:
– Jag är både höger- och vänsterhänt.
Dessutom har han ju så mycket att göra. Egentligen har han inte tid att prata med oss.

Foto: Åke Ericson.
Sven Olov Karlsson och författarkollegan Sami Said arbetar med Hela Norberg berättar. Under ett år ska de två samla in människors berättelser från då och nu. Det är därför vi är här, för att få en inblick i hur insamlandet kan gå till. Numera är det inte många mekaniker som kan det Einar och hans dotter Kristina kan och få har så många reservdelar. Gräsklipparna och de andra maskinerna trängs där de står och väntar på att bli lagade eller servade, men nu börjar Einar sätta stopp. Som den här förmiddagen då han säger nej till en man som har åkt de tre milen från Hedemora.
Projektet har stöd av Kulturrådet och är ett samarbete mellan Norbergs kommunbibliotek, Norbergs kommun och Region Västmanland. Helena Öberg Carlsson har titeln kulturutvecklare inom litteratur som konstform vid Region Västmanland. Hon ser det som nu görs i Norberg som en fantastisk möjlighet att som hon säger det, fånga upp berättelserna från bygden och sätta dem i ett konstnärligt sammanhang.
– Här finns en stark tro på kulturen, det var fullsatt på Världsbokdagen på biblioteket. Jag menar att det hör ihop med den berättartradition som finns här, som Sven Olov Karlsson förvaltar, han liksom hans mentor Lars Gustafsson, den traditionen bygger på att just den här platsen är världens centrum, det är här det händer och det är här berättelsen utspelar sig, säger Helena Öberg Carlsson.
Det är en snudd på besynnerlig stolthet. Att inse att alla har någonting att berätta
– Ett bibliotek kan vara en plats där invånare är delaktiga, kanske till och med medskapande och där de har möjlighet att bidra med sin unika berättelse i en framtida bok. Det är ganska häftigt när man tänker på det, konstaterar Brita Westerman.
Hennes förhoppning är att den gemensamma berättelsen ska bidra till en än bättre gemenskap i samhället och att det Sami Said och Sven Olov Karlsson gör kan ge ringar på vattnet, att fler berättelser sprids, till exempel på berättarkaféer.
– Jag tror att Hela Norberg berättar också kan leda till läsfrämjande och en nyfikenhet på biblioteket, att även invånare som inte kommer hit så mycket ska lockas av att två så spännande författare är med. Jag tror att det finns ett samband mellan att läsa, skriva och berätta och att de delarna stärker varandra, säger Brita Westerman.
En stund senare, när Sven Olov Karlsson har lämnat Einar Eriksson, är en man i hörnet på restaurangen Port Arthur, nyfiken:
– Ursäkta, håller ni på att dokumentera något?
Sven Olov Karlsson säger att det är en lång historia och att han är en av intervjuarna i projektet där Norberg spelar huvudrollen.
– Ja, jag känner igen dig.
Och Sven Olov känner igen mannens namn.
– Det är bra att det dokumenteras för du vet väl det, att norbergarna skäms för sin historia.
– Men varför gör de det, undrar Sven Olov Karlsson som snabbt går in i rollen som intervjuare.
– Vi har ingen gruva som går, vi har ingen hytta som går och då ska man inte prata om det.
Sven Olov Karlsson replikerar att han tycker att man ska prata, att man som boende i Norberg inte har något ansvar för att en industri har lagts ner.
Jag tror att Hela Norberg berättar också kan leda till läsfrämjande och en nyfikenhet på biblioteket
– Det står i stjärnorna. Jag har tittat på hur Marit Kapla skrev Osebol och inser att det sättet att återge talspråket på, passar för den här sortens bok. Det fina med det dokumentära berättandet är att du som författare kan stå tillbaka ett tag och låta de verkliga människorna berätta. Men de gör det via författaren som renodlar historien åt dem, säger Sven Olov Karlsson.
Han lägger till, och nu är han inne på samma tankar som Helena Öberg Carlsson, att platsen i sig påverkar berättelserna. Han växte upp med att bli snudd på tvångsmatad med information om nedläggningarna men det står nu allt mer klart för honom att Norberg är en väldigt levande kulturbygd, inte minst för att vara en liten utflyttningskommun som har mindre än 6 000 invånare.
Att du är härifrån och fortfarande är deltidsboende här, hur påverkar det de berättelser du får?
– Det finns ju både fördelar och nackdelar, möjligen blir jag hemmablind och missar grejer. Men jag försöker tänka på vad en modern läsare av i dag kan tycka är spännande, exotiskt eller gripande. Först och främst har jag det förspänt, jag känner till ett antal bra personer och har lätt för att komma in eftersom folk känner igen mig på ett eller annat sätt, säger Sven Olov Karlsson.
Sami Said, även han en prisad författare, går in i projektet med en annan blick på Norberg. Han bor inte i trakten, han har inte gjort intervjuer tidigare och var lockad av att använda sig av ”ett nytt grepp och se vad som händer”. Den nyfikne Sami Said kan tigrinja och arabiska och han har noterat att det finns en stor stolthet i Norberg.
– Den stoltheten går igen hos alla jag har pratat med, nästan. Det är en snudd på besynnerlig stolthet. Att inse att alla har någonting att berätta, det har varit givande, säger Sami Said.
Han flikar in att livet är fullt av en massa små händelser som ofta är mycket mer spännande och säger mycket mer om en person än nedslag i form av födelse och äktenskap och så vidare.

Foto: Åke Ericson.
För Salam Alsalti var det självklart att berätta sin historia om hur hon som asylsökande från Syrien hamnade i Norberg med sin familj, via Ingatorp i Småland där hennes föräldrar fortfarande bor. I en lokal som passande kallas Rum för böcker sätter de sig i köket och börjar prata. Sven Olov förklarar hur det går till:
– Jag spelar in intervjuerna, den jag intervjuar berättar om sitt liv, om stora omställningar och vi försöker hitta gamla och unga, män och kvinnor, nya svenskar och gamla svenskar. Jag kommer också att fråga om du godkänner att jag lämnar inspelningen till Arkiv Västmanland.
Salam Alsalti beskriver sina olika jobb, hon leder bland annat zumbapass för asylsökande i Norberg och får berätta om Syrien, om kriget, om flykten.
– Hur gjorde ni då, när ni lämnade Syrien? Hur gör man, frågar Sven Olov Karlsson och direkt blir det allvar i lokalen där Kvinnoakademin i Norberg huserar.
Reportaget publicerades i Biblbioteksbladets magasin nummer 3, 2022, Läsnumret.
Senaste nytt

Medieprofessorn: Passiviteten är inte neutral
Allt är ett val, även att förbli tyst. Det säger professorn Jesper Strömbäck och reflekterar över hur det offentliga samtalet alltmer drivs av felaktigheter och direkta lögner.
27 mar 2025 • 8 min

BBC: För många fel i AI-genererade nyheter
AI-assistenter levererar ofta felaktigheter och förvrängt innehåll när de sammanfattar journalistiska texter. Det visar en undersökning från BBC. Svenska medieföretag betonar vikten av att en journalist alltid måste granska innehållet.
26 mar 2025 • 4 min

Forskar om hur kulturkriget påverkar biblioteken
Forskaren Hanna Carlsson, som ofta har fokus på bibliotekspolitik och politisk styrning, efterlyser en mer aktiv bibliotekssektor som vågar hänvisa till vetenskapligt baserad forskning. "Dags att våga säga att det finns information som är bättre än annan."
25 mar 2025 • 7 min

Bibliotekspolitiken hindrar viktiga lösningar på problem
Det är bra att Sverige har en bibliotekslag. Men ambitionen att inkludera alla typer av verksamheter i en lagstiftning är inte oproblematisk, skriver Johanna Hansson.
24 mar 2025 • 3 min

Nytt uppdrag för folkbiblioteket – ”En lättnad att få säga ja”
”Vi har varit benhårda.” Folkbiblioteken kan inte göra skolornas jobb utan medföljande budget, konstaterar Carina Bergsten, bibliotekschef i Kiruna. Men från och med i höst ansvarar hon även för skolbiblioteksverksamheten.
20 mar 2025 • 2 min

Snart väntas besked om bibliotekets framtid
Medicinska biblioteket betyder mycket för studenterna på Umeå universitet. När de fick höra om den planerade omgörningen var det många som protesterade. Nu hoppas de att protesterna ger effekt.
19 mar 2025 • 3 min

Biblioteket "lite bortprioriterat" i Habo
Biblioteket ”var lite bortprioriterat” när budgeten för 2025 spikades. Ansvariga politiker hänvisar till lagkrav som måste följas innan satsningar på biblioteket kan göras.
18 mar 2025 • 3 min

Ont om lokala satsningar på skolbibliotek
I sommar får alla skolelever rätt till ett bemannat skolbibliotek. Betyder det att frågan är prioriterad? ”Jag ser inte det”, säger skoldebattören Linnéa Lindquist som går igenom samtliga kommuners skolbudgetar.
18 mar 2025 • 2 min

Bristen på bibliotekarier består
Om fem år kommer det fortfarande att vara ont om bibliotekarier och gott om jobb att välja för den som väljer bibliotekarieutbildningen. Inte minst till följd av nya lagen om skolbibliotek.
17 mar 2025 • < 1 min

Starka reaktioner på högerkrönika
Magnus Johanssons krönika om att vara höger och bibliotekarie ledde till ovanligt många reaktioner. Vissa tyckte att det var Biblioteksbladets sämsta publicering på länge, andra tackade för inspelet.
14 mar 2025 • 2 min

Källkritikens dag: folkbibliotekarien prisas
”Folkbibliotekarien” tilldelas i dag utmärkelsen Det gyllene förstoringsglasets hederspris för sina insatser för källkritiken i Sverige. "En grundbult för demokratin”, skriver juryn i sin motivering.
13 mar 2025 • < 1 min

Stora kunskapsluckor i digital källkritik
En av fyra har det senaste året litat på information i sociala medier, om samhällsfrågor, information som senare har visat sig vara falsk. Det visar en ny undersökning från Internetstiftelsen.
13 mar 2025 • 4 min
0 kommentarer