Replik: Digitalisera för minskade klyftor
9 sep 2021 • 2 min
Om biblioteken inte genomgår ett digitalt skifte finns förlorarna bland de med minst ekonomiskt och kulturellt kapital. Det skriver Mattias Beijmo i sin slutreplik i debatten som startade med hans krönika "Nybyggen utan digitala satsningar – svek mot läsarna".
Mattias Beijmo
Strax innan jag läste Lukas de Veens replik på min debattartikel om bibliotekens digitalisering, såg jag den föga oväntade nyheten att Gävles nya bibliotek ska namnges via namntävling. Jag följer Lukas de Veens definition på bibliotekens centrala, digitala, uppdrag, och skickar således härmed in mitt bidrag: “Supporten”.
Jag ska inte ljuga; de Veens hållning i sin replik gör mig lite förbannad. Vem tror egentligen de Veen blir förlorarna om det offentliga inte ser till att tillgängliggöra litteraturen och kulturen för ett allt mer digitaliserat folk? Jo, de med det minsta ekonomiska och kulturella kapitalet, såklart. De medborgare som inte har råd eller möjlighet hamnar i ett utanförskap, trots att de tillhör de 96 procent som är aktiva online i Sverige. Det är så tröttsamt symptomatiskt att Lukas de Veen försöker göra detta till en “uppkopplad eller inte”–fråga, att försöka påpeka att det växande samhälleliga utanförskapet beror på teknisk oförmåga. Det gör det inte, men det är en bekväm förklaringsmodell att ställa i vägen för de verkliga utmaningar man inte vågar och/eller vill ta sig an.
Om man tror på jämlikhet, om man vill arbeta för minskade klyftor i samhället, då ser man till att, med all kraft, ta digitala marknadsandelar från de kommersiella krafter som snart tamejfan varvar de Veen och andra i Bibliotekssverige. Nej, inga projekt med töntiga namn. Nej, inga fler temawebbsajter. Världen har genomgått ett gigantiskt skifte från analogt till digitalt för länge sedan, hög tid för biblioteken att med full kraft göra detsamma med den totala summan av kompetenser och resurser.
Att “digitalisera” har betydelsen att något som tidigare varit analogt nu ska bli digitalt. Böcker, samtal, tankar, erfarenheter. Behovet av att göra tillgången till litteratur och kultur digital följer ett antal väldigt starka och direkt oundvikliga förändringar av samhället, och ger dessutom biblioteken nya möjligheter att uppfylla sitt demokratiska uppdrag. Om dessa möjligheter skriver de Veen ingenting. Det fysiska ska prioriteras, verkligheten får anpassas till den gamla pergamentkartan. Punkt slut.
Thomas Nordberg har också han replikerat på min text. Han verkar hålla med om mycket jag skriver, men precis som de Veen blir han stött av ordet ”teknikskeptiker”. Förtydligande verkar krävas: Skepticismen jag syftar på ligger inte i den generella inställningen till internetteknik, den ligger i inställningen till det egna uppdragets internettekniska dimensioner. Som det uttryckligen står i min debattartikel – de fysiska biblioteken behövs också, men är verkligen nyttan de 5600 folkbiblioteksanställda gör i 400-miljonerskatedralerna verkligen så mycket större än den de skulle kunna göra online? Är dagens prioritering av resurser och organisation av verksamheten den bästa givet hur verkligheten de facto ser ut?
Text: Mattias Beijmo
Författare, digitaliseringsexpert och föreläsare
Alla inlägg i denna debatt:
Mattias Beijmo: ”Nybyggen utan digitala satsningar svek mot läsarna”
Tobias Nordberg: ”Nostalgi och resursbrist hinder för digital utveckling”
Lukas de Veen: ”Vilka bibliotek har Mattias Beijmo besökt?”
Mattias Beijmo: ”Annektera internet för att klara demokratiskt uppdrag”
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer