Var är musiken i biblioteksstrategin?

En god tillgång till musik på landets folkbibliotek är en demokratifråga, skriver Svenska musikbiblioteksföreningens ordförande Pia Shekhter. Medlemmarna tycker att musiken behandlas styvmoderligt i Nationella biblioteksstrategin.

Utkastet till den nationella biblioteksstrategin, Från ord till handling, upptar musiken endast en kolumn av de sextiotre sidorna. Vi som arbetar med musik på Sveriges bibliotek anser att man i stället bör satsa offensivt på musiken. Musiken på biblioteken spelar en viktig roll för främjandet av samhällsviktiga funktioner som demokrati, jämlikhet, integration, bildning och lärande. Musiken är dessutom en viktig del av vårt kulturarv – ett arv som inte bara ska arkiveras för framtiden utan även levandegöras idag. För att musiken ska kunna lyftas fram på ett kunnigt och kreativt sätt krävs bibliotekarier och arkivarier med specialkompetens.

Folkbibliotekens viktiga funktion som mötesplats har ofta betonats – ”vårt gemensamma vardagsrum”. Detta gäller i hög grad musikavdelningarna. Musiken hjälper många människor att klara av vardagen och att kravlöst slå sig ner för att lyssna till musik och samtidigt bryta sin isolering har stor betydelse för många.

Musikens förmåga att bygga broar mellan människor med olika bakgrund och från olika kulturer är en fantastisk kvalitet att ta tillvara. Att med hjälp av musik introducera en ny kultur och lära ut ett nytt språk har en stor utvecklingspotential i integrationsarbetet med nyanlända. Vi påminner om att musik och litteratur har en intim sammankoppling.

Programverksamheten har ofta en framskjuten roll på folkbiblioteken och musiken utgör återkommande inslag. Musikframträdanden, föredrag, temautställningar, lyssnarcirklar, morgonsång, quizkvällar och annat bidrar till vidgade perspektiv och delaktighet.

Många folkbibliotek erbjuder babysång och babyrytmik, stunder med rim och ramsor samt sagostunder med inslag av musik för föräldrar och barn. Musiken finns med i bibliotekens temaväskor för förskolan. Musikkassar, i likhet med bokcirkelkassar riktade till vuxna, kan också väcka nyfikenhet.

I så kallade makerspaces finns möjlighet att lära sig om inspelningsteknik och skapa egen musik. Vissa bibliotek erbjuder till och med enkla inspelningsstudior. På ungdomsavdelningarna arrangeras ibland ”open mic” för den som vill framträda med mikrofon och PA-system. Anskaffningen av digitalpianon med hörlurar har visat sig vara mycket populärt och kan stimulera ett intresse att lära sig spela. Det förekommer också utlåning av instrument.

Man ska komma ihåg att cd-utlåningen fortfarande ligger högt i utlåningsstatistiken. Överraskande för många är dessutom att vinylskivor nu åter är efterfrågade. Flera folkbibliotek har plockat fram sina samlingar ur arkiven. Gävle stadsbibliotek har till och med inrättat en särskild ”nördhörna” med LP-skivor!

Det är vanligt att sätta likhetstecken mellan musik och ljudinspelningar, men man får inte glömma noterna! I utkastet till den nationella biblioteksstrategin står helt riktigt att noter är ”en mycket efterfrågad medieform”. Ett brett notbestånd på landets folkbibliotek ger medborgarna en chans att bekanta sig med flera genrer, få inspiration och göra upptäckter oavsett var i Sverige man bor. Utgångspunkten ska vara ”allsidighet och kvalitet”, som bibliotekslagen föreskriver. Målgruppen är alla – amatörer och proffs, unga och gamla.

Folkbiblioteken stöttar det lokala musiklivet genom att tillhandahålla noter. Det kan gälla kulturskolan, körer, ensembler, teatergrupper, revysällskap och andra. Samarbeten finns också med kyrkor, begravningsbyråer, föreningar och festivaler med flera. Värdet av detta kan inte nog understrykas.

Med detta inlägg vill Sveriges musikbibliotekarier visa vilken viktig roll musiken spelar på Sveriges folkbibliotek i dag och samtidigt peka på framtida utvecklingsmöjligheter.

Ge musiken den plats den förtjänar i den nationella biblioteksstrategin!