Barbro Thomas: Ingen vill prata kostnader

24 feb 2016 • 2 min

Skolbiblioteken behandlas styvmoderligt och lider brist på såväl personal som bra lokaler och material. I en förstudie av skolbibliotek i Östergötland har biblioteksexperten Barbro Thomas analyserat läget och upptäckt stora skillnader.

Barbro Thomas. Foto: Elisabeth Ohlsson Wallin
Barbro Thomas. Foto: Elisabeth Ohlsson Wallin

– I Linköping finns prisade fokusbibliotek och på andra håll bibliotek knappt värdiga namnet. Och det finns ingen anledning att tro att Östergötland är unikt, säger Barbro Thomas.

Ett bibliotek köpte böcker för noll kronor 2014, ett annat för 150 kronor per elev.

Med undantag för skolbiblioteken i Linköping, Motala och Åtvidaberg är personalen, enligt Barbro Thomas rapport Skolbiblioteken i Östergötland, endast i begränsad omfattning fackutbildad. Flera skolbibliotek sköts av personer i arbetsmarknadsåtgärder och är inte sällan bara ”utrymmen med böcker”.

På många håll hänger skolbiblioteken inte med i den digitala utvecklingen och den del av uppdraget som handlar om kunskaps- och informationsinhämtning är eftersatt. Vad gäller den läsfrämjande delen ser det bättre ut, framförallt för att folkbiblioteken många gånger rycker ut och täcker upp för det skolbiblioteken inte har resurser till.

En förklaring till de stora skillnaderna är att ansvaret för skolbiblioteken är starkt decentraliserat. De befinner sig i skärningspunkten mellan kulturpolitik och utbildningspolitik. Att varje skola ska ha tillgång till ett bibliotek står i skollagen men det är inte reglerat hur det ska vara utformat.

– Vi har ett otydligt uppdrag, noll inspektion, otydlig lagstiftning och rektorer som är pressade att tillgodose alla möjliga intressen. Ansvaret är så utsmetat att ingen är ansvarig för helheten.

I Linköpings kommun ligger skolbiblioteken under utbildningsförvaltningen. Där har man en satsning på så kallade fokusbibliotek som får ett startbelopp på 200 000 kronor. Första året betalas en heltidsanställd bib-liotekarie centralt, därefter sker en årlig -nedtrappning där skolans budget tar på sig upp till 80 procent av lönekostnaden. Fokusbiblioteket vid Hjulsbroskolan har tre år i rad erhållit utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass”.

Också i de andra två kommunerna, Motala och Åtvidaberg, där man har en samlad organisation, är standarden mer likvärdig.

Barbro Thomas har slagits av oviljan att sätta en prislapp på vad ett skolbibliotek får kosta. Det är svårt att få fram siffror men i ett försök till detta har hon kommit fram till att en prislapp för rimlig kvalitet skulle vara cirka 1 000 kronor per skolelev och läsår. I relation till att en grundskoleelev beräknas kosta runt 90 000 kronor per läsår är det ingen stor summa, anser hon.

– Det är svårt att diskutera utveckling när ingen vill prata kostnad.

Det är en dyster bild du ger?

– Ja. Frågan har stötts och blötts i 90 år. Så mycket har hänt i samhället men skolbiblioteken har inte blivit bättre. Då kan ju den mest optimistiska personen tappa tron.

Har du något hopp? 

– Så länge skolbiblioteken finns med i skollagen kommer de ju att finnas på pappret i alla fall. Men ska något bli bättre måste statsmakterna peka med hela handen, öronmärka pengar och ställa krav som följs upp.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism

Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.

7 dec 2023 • 3 min

Ledare

Omfamna, bemästra och använd AI

Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.

30 nov 2023 • 2 min

Digitalisering

Gammal data hotas av utrotning

Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.

28 nov 2023 • 3 min