Enighet om att nationellt e-bibliotek behövs
29 sep 2017 • 3 min
Ska Sverige ha ett nationellt bibliotek för e-böcker? Svaret blev ja när frågan diskuterades på Bokmässans andra dag. Men vem som ska bygga detta digitala riksbibliotek är det ingen som har svar på.


I Sverige är vi pigga på att skaffa nya vanor byggda på användning av ny teknik, men när det handlar om att läsa digitala böcker ligger vi efter många andra länder. I Storbritannien och USA är det till exempel upp till tjugo gånger vanligare att läsa digitala böcker.
Om dessa vanor ska ändras är folkbiblioteken än så länge inte mycket att räkna med. Det var en av slutsatserna som gick att dra av ett seminarium med rubriken ”Borde vi ha ett nationellt e-boksbibliotek?” som Sveriges kommuner och landstings inköpsbolag SKL Kommentus arrangerade på Bokmässans andra dag.
SKL Kommentus arbetar med ett nytt ramavtal för inköp av fysiska böcker till kommunerna och från början fanns en föreställning om att e-böckerna ska var möjliga att ta med i det arbetet.
– Det visade sig vara större än så, sa Marita Lohmander, kategoriansvarig för utbildning och lärande vid SKL Kommentus.
Även om digitala böcker är tillgängliga i dag så är utbudet begränsat och potentialen långtifrån utnyttjad, konstaterade panelen.
Den boom som många väntade på, kom av sig på grund av ”Zlatan-effekten”, alltså fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovics självbiografi, skriven av David Lagercrantz.
Utgivningen av boken hösten 2011 ledde till rekordartat många e-utlån.
– Budgeten slog i taket för många bibliotek, sa Miriam Säfström, enhetschef för metadata och stödsystem på Kungliga biblioteket.
– Man brottas fortfarande med efterdyningarna av Zlatan-effekten. Men det finns en längtan efter en total lösning, något nationellt och sammanhållet som gör att slutanvändarna får rättvis tillgång till digitala böcker, som gör att det inte behöver vara så hög tröskel till e-boksläsandet.
Maria Jacobsson, kulturexpert på SKL, framhöll att hennes organisations medlemmar, alltså landets kommuner, har fattat ett kongressbeslut om en fungerande lösning på frågan om e-böcker på bibliotek.
– SKL har jobbat med frågan under ganska många år. Vi tog fram en promemoria 2013 med samma frågor som vi står inför nu. Det är ett otroligt stort och svårt arbete att komma fram till överenskommelser, sa hon.
Det som krävs för att det ska bli förändring är en fungerande teknisk plattform. Denna plattform saknas i dag eftersom bibliotekssfären inte har hållit jämna steg med utvecklingen, hävdade Per Helin, vice vd på Publit som tillhandahåller litteratur via olika plattformar.
– Vi talar ofta om en ”teknisk skuld” och jag skulle säga att hela biblioteksväsendet har en extrem teknisk skuld, sa han.
Publit drev tidigare e-utlåningstjänsten Atingo ihop med företaget Axiell. Atingo lades ner häromåret, kort efter att Axiell köpt företaget Elib, vars utlåningstjänst används av de flesta folkbibliotek.
– Det handlar om teknik och hur man bygger infrastruktur. Har man det på plats så är det inte svårt. Men jag träffar hela tiden människor som säger att tekniken just nu inte medger lösningar som de tror på. Har man en kommersiell plattform med monopol på hela marknaden så är det svårt, sa Per Helin. (Varken i publik eller panel fanns någon representant för Axiell/Elib som kunde bemöta kritiken.)
– Jag håller med om de tekniska delarna, sa Jesper Klein, innovationschef på Myndigheten för tillgängliga medier som under en period varit knuten till den nationella biblioteksstrategin och bland annat har bidragit med ett kapitel om folkbiblioteken och den digitala bokmarknaden i den nyligen utgivna omvärldsrapporten.
– Men man måste fylla på med de juridiska rättighetsdelarna, sa han och framhöll att mycket av det som efterfrågas av låntagarna är äldre men rättighetsskyddad litteratur.
– Den kontrolleras av dödsbon, översättare, författare – det finns ingen enkel modell för att klarera de rättigheterna, sa han.
Forceras hindren som infrastruktur och rättigheter utgör, så väntar det som Jesper Klein, med ord lånade från New Yorks bibliotekschef Tony Marx, beskriver som en ”Gutenberg-revolution på steroider”.
Under samtalet skissade Klein upp bilden av att denna revolution kan ta avstamp i en biblioteksägd marknadsplats där kommersiella aktörer kan erbjuda sina tjänster.
– Användarna kommer antagligen att behöva välja vilken app eller vilken webbkatalog de föredrar att använda. Sådana modeller är på väg att utvecklas i flera andra länder. När det gäller det organisatoriska så tror jag att det är helt nödvändigt att driva framtagandet av sådan här infrastruktur på nationell nivå, sa han.
Flera i panelen pekade precis som Jesper Klein på behovet av ett nationellt uppdrag, sannolikt från regering och riksdag, till någon aktör. Men vilken?
Biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar befann sig i publiken och beskrev ansvarsfrågan som samtalets elefant i rummet.
– Det är klart att det finns en del pilar som pekar på KB. Men inom KB:s uppdrag finns det ingen chans i världen att vi kan bygga en sådan här plattform.
– Och vad händer med biblioteken om vi bygger ett nationellt bibliotek? Varför ska man gå till folkbiblioteket när man kan använda ett nationellt bibliotek? Det är viktigt att diskutera det.
Maria Jacobsson, SKL, fångade Ilshammars fråga.
– Ett nationellt bibliotek skulle mycket väl få plats i ett lokalt bibliotek. Det lokala biblioteket kan vara din nyckel in till det nationella biblioteket.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolbiblioteket-ar-ingen-blingbling-verksamhet/
http://biblioteksbladet.test/vi-borde-varit-battre-forberedda/
http://biblioteksbladet.test/ar-det-ratt-att-besoka-bokmassan/
Senaste nytt

Politiken fortsätter att förskräcka
Valet närmar sig och nästan var tredje bibliotekschef befarar det ska leda till politiska förändringar som går ut över deras verksamhet. "Det finns en allmän attitydförändring i samhället".
19 aug 2022 • 3 min

Kritik mot känsliga ämnen – "Vill säga att det här är ett tryggt rum"
När Biblioteksbladet skrev om ”Känsliga ämnen”, det nya konceptet på Malmö stadsbibliotek, lät kritiken inte vänta på sig. Stigmatiserande snarare än inkluderande, menade några.
17 aug 2022 • 3 min

Likvärdig skola - tema för dag om skolbibliotek
För andra året i rad arrangeras Skobibdagen i höst och temat är en likvärdig skola. Den som är alltför nyfiken behöver inte vänta till oktober, utan kan redan nu ta del av delar av materialet digitalt.
16 aug 2022 • 2 min

"Lagen kanske inte är något vi kommer använda särskilt ofta"
En och en halv månad har gått sedan biblioteken fick nya möjligheter att porta stökiga besökare. Än så länge väcker den färska lagstiftningen mest frågor om hur den ska tillämpas.
15 aug 2022 • 4 min

Jobbar för att göra biblioteken till en valfråga
Bibliotekssektorns lobbyister kämpar om verklighetsbeskrivningen. "När folkbiblioteket beskrivs som laglöst land måste man ingripa."
11 aug 2022 • 5 min

Förbud mot abortinformation hot mot USA:s bibliotekarier
Den som informerar om sexuell och reproduktiv hälsa kan bryta mot lagen i delstater som infört förbud mot abort. Det befarar USA:s biblioteksförening ALA som fördömer allt begränsande av information.
10 aug 2022 • < 1 min

Behåll regnbågsflaggorna när biblioteken fungerar som vallokaler
Vid valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på flera bibliotek som fungerade som vallokaler. En kränkning som kan få hbtq+personer att känna otrygghet i ett rum som inte längre är välkomnande, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
9 aug 2022 • 3 min

Smart system delar bibliotekssektorn
För att frigöra tid och resurser införs intelligenta mediehanteringssystem på folk- och universitetsbibliotek. Det beskrivs som en vattendelare. ”Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik", säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie som skrivit en mastersuppsats om systemet.
8 aug 2022 • 4 min

Känslig info ska bli mer tillgänglig på Malmö stadsbibliotek
Det ska vara enklare för besökare att hitta information kring känsliga ämnen på Malmö stadsbibliotek. Inspirationen kommer från andra sidan Atlanten, förklarar Andrea Hofmann på Malmö stad.
5 aug 2022 • 2 min

Forskare: Luddig uppdatering av manifest om folkbibliotek
Ifla och Unesco har presenterat en uppdatering av sitt folkbiblioteksmanifest. Forskaren Ola Pilerot är positiv – men samtidigt kritisk mot otydlighet och att bibliotek framställs i linje med samhällets ”marknadifiering”.
3 aug 2022 • 2 min

De vill påverka samtalet om källkritik
Det som lyfts fram som lösningen på spridningen av desinformation – källkritik – riskerar att användas i motsatt syfte av dem som vill sprida falska uppgifter. Forskarna Olof Sundin och Jutta Haider synar komplexiteten i sin nya bok.
2 aug 2022 • 5 min
"Det är kraftfullt att träffa biblioteksfolk från hela världen"
Fyra svenska röster från bibliotekens världskongress Ifla Wlic som under veckan ägt rum i Dublin, Irland.
29 jul 2022 • 4 min
0 kommentarer