Enighet om att nationellt e-bibliotek behövs

Ska Sverige ha ett nationellt bibliotek för e-böcker? Svaret blev ja när frågan diskuterades på Bokmässans andra dag. Men vem som ska bygga detta digitala riksbibliotek är det ingen som har svar på.

I Sverige är vi pigga på att skaffa nya vanor byggda på användning av ny teknik, men när det handlar om att läsa digitala böcker ligger vi efter många andra länder. I Storbritannien och USA är det till exempel upp till tjugo gånger vanligare att läsa digitala böcker.

Om dessa vanor ska ändras är folkbiblioteken än så länge inte mycket att räkna med. Det var en av slutsatserna som gick att dra av ett seminarium med rubriken ”Borde vi ha ett nationellt e-boksbibliotek?” som Sveriges kommuner och landstings inköpsbolag SKL Kommentus arrangerade på Bokmässans andra dag.

SKL Kommentus arbetar med ett nytt ramavtal för inköp av fysiska böcker till kommunerna och från början fanns en föreställning om att e-böckerna ska var möjliga att ta med i det arbetet.

– Det visade sig vara större än så, sa Marita Lohmander, kategoriansvarig för utbildning och lärande vid SKL Kommentus.

Även om digitala böcker är tillgängliga i dag så är utbudet begränsat och potentialen långtifrån utnyttjad, konstaterade panelen.

Den boom som många väntade på, kom av sig på grund av ”Zlatan-effekten”, alltså fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovics självbiografi, skriven av David Lagercrantz.

Utgivningen av boken hösten 2011 ledde till rekordartat många e-utlån.

– Budgeten slog i taket för många bibliotek, sa Miriam Säfström, enhetschef för metadata och stödsystem på Kungliga biblioteket.

– Man brottas fortfarande med efterdyningarna av Zlatan-effekten. Men det finns en längtan efter en total lösning, något nationellt och sammanhållet som gör att slutanvändarna får rättvis tillgång till digitala böcker, som gör att det inte behöver vara så hög tröskel till e-boksläsandet.

Maria Jacobsson, kulturexpert på SKL, framhöll att hennes organisations medlemmar, alltså landets kommuner, har fattat ett kongressbeslut om en fungerande lösning på frågan om e-böcker på bibliotek.

– SKL har jobbat med frågan under ganska många år. Vi tog fram en promemoria 2013 med samma frågor som vi står inför nu. Det är ett otroligt stort och svårt arbete att komma fram till överenskommelser, sa hon.

Det som krävs för att det ska bli förändring är en fungerande teknisk plattform. Denna plattform saknas i dag eftersom bibliotekssfären inte har hållit jämna steg med utvecklingen, hävdade Per Helin, vice vd på Publit som tillhandahåller litteratur via olika plattformar.

– Vi talar ofta om en ”teknisk skuld” och jag skulle säga att hela biblioteksväsendet har en extrem teknisk skuld, sa han.

Publit drev tidigare e-utlåningstjänsten Atingo ihop med företaget Axiell. Atingo lades ner häromåret, kort efter att Axiell köpt företaget Elib, vars utlåningstjänst används av de flesta folkbibliotek.

– Det handlar om teknik och hur man bygger infrastruktur. Har man det på plats så är det inte svårt. Men jag träffar hela tiden människor som säger att tekniken just nu inte medger lösningar som de tror på. Har man en kommersiell plattform med monopol på hela marknaden så är det svårt, sa Per Helin. (Varken i publik eller panel fanns någon representant för Axiell/Elib som kunde bemöta kritiken.)

– Jag håller med om de tekniska delarna, sa Jesper Klein, innovationschef på Myndigheten för tillgängliga medier som under en period  varit knuten till den nationella biblioteksstrategin och bland annat har bidragit med ett kapitel om folkbiblioteken och den digitala bokmarknaden i den nyligen utgivna omvärldsrapporten.

– Men man måste fylla på med de juridiska rättighetsdelarna, sa han och framhöll att mycket av det som efterfrågas av låntagarna är äldre men rättighetsskyddad litteratur.

– Den kontrolleras av dödsbon, översättare, författare – det finns ingen enkel modell för att klarera de rättigheterna, sa han.

Forceras hindren som infrastruktur och rättigheter utgör, så väntar det som Jesper Klein, med ord lånade från New Yorks bibliotekschef Tony Marx, beskriver som en ”Gutenberg-revolution på steroider”.

Under samtalet skissade Klein upp bilden av att denna revolution kan ta avstamp i en biblioteksägd marknadsplats där kommersiella aktörer kan erbjuda sina tjänster.

– Användarna kommer antagligen att behöva välja vilken app eller vilken webbkatalog de föredrar att använda. Sådana modeller är på väg att utvecklas i flera andra länder. När det gäller det organisatoriska så tror jag att det är helt nödvändigt att driva framtagandet av sådan här infrastruktur på nationell nivå, sa han.

Flera i panelen pekade precis som Jesper Klein på behovet av ett nationellt uppdrag, sannolikt från regering och riksdag, till någon aktör. Men vilken?

Biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar befann sig i publiken och beskrev ansvarsfrågan som samtalets elefant i rummet.

– Det är klart att det finns en del pilar som pekar på KB. Men inom KB:s uppdrag finns det ingen chans i världen att vi kan bygga en sådan här plattform.

– Och vad händer med biblioteken om vi bygger ett nationellt bibliotek? Varför ska man gå till folkbiblioteket när man kan använda ett nationellt bibliotek? Det är viktigt att diskutera det.

Maria Jacobsson, SKL, fångade Ilshammars fråga.

– Ett nationellt bibliotek skulle mycket väl få plats i ett lokalt bibliotek. Det lokala biblioteket kan vara din nyckel in till det nationella biblioteket.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/skolbiblioteket-ar-ingen-blingbling-verksamhet/

http://biblioteksbladet.test/vi-borde-varit-battre-forberedda/

http://biblioteksbladet.test/ar-det-ratt-att-besoka-bokmassan/