Enighet om att nationellt e-bibliotek behövs
29 sep 2017 • 3 min
Ska Sverige ha ett nationellt bibliotek för e-böcker? Svaret blev ja när frågan diskuterades på Bokmässans andra dag. Men vem som ska bygga detta digitala riksbibliotek är det ingen som har svar på.


I Sverige är vi pigga på att skaffa nya vanor byggda på användning av ny teknik, men när det handlar om att läsa digitala böcker ligger vi efter många andra länder. I Storbritannien och USA är det till exempel upp till tjugo gånger vanligare att läsa digitala böcker.
Om dessa vanor ska ändras är folkbiblioteken än så länge inte mycket att räkna med. Det var en av slutsatserna som gick att dra av ett seminarium med rubriken ”Borde vi ha ett nationellt e-boksbibliotek?” som Sveriges kommuner och landstings inköpsbolag SKL Kommentus arrangerade på Bokmässans andra dag.
SKL Kommentus arbetar med ett nytt ramavtal för inköp av fysiska böcker till kommunerna och från början fanns en föreställning om att e-böckerna ska var möjliga att ta med i det arbetet.
– Det visade sig vara större än så, sa Marita Lohmander, kategoriansvarig för utbildning och lärande vid SKL Kommentus.
Även om digitala böcker är tillgängliga i dag så är utbudet begränsat och potentialen långtifrån utnyttjad, konstaterade panelen.
Den boom som många väntade på, kom av sig på grund av ”Zlatan-effekten”, alltså fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovics självbiografi, skriven av David Lagercrantz.
Utgivningen av boken hösten 2011 ledde till rekordartat många e-utlån.
– Budgeten slog i taket för många bibliotek, sa Miriam Säfström, enhetschef för metadata och stödsystem på Kungliga biblioteket.
– Man brottas fortfarande med efterdyningarna av Zlatan-effekten. Men det finns en längtan efter en total lösning, något nationellt och sammanhållet som gör att slutanvändarna får rättvis tillgång till digitala böcker, som gör att det inte behöver vara så hög tröskel till e-boksläsandet.
Maria Jacobsson, kulturexpert på SKL, framhöll att hennes organisations medlemmar, alltså landets kommuner, har fattat ett kongressbeslut om en fungerande lösning på frågan om e-böcker på bibliotek.
– SKL har jobbat med frågan under ganska många år. Vi tog fram en promemoria 2013 med samma frågor som vi står inför nu. Det är ett otroligt stort och svårt arbete att komma fram till överenskommelser, sa hon.
Det som krävs för att det ska bli förändring är en fungerande teknisk plattform. Denna plattform saknas i dag eftersom bibliotekssfären inte har hållit jämna steg med utvecklingen, hävdade Per Helin, vice vd på Publit som tillhandahåller litteratur via olika plattformar.
– Vi talar ofta om en ”teknisk skuld” och jag skulle säga att hela biblioteksväsendet har en extrem teknisk skuld, sa han.
Publit drev tidigare e-utlåningstjänsten Atingo ihop med företaget Axiell. Atingo lades ner häromåret, kort efter att Axiell köpt företaget Elib, vars utlåningstjänst används av de flesta folkbibliotek.
– Det handlar om teknik och hur man bygger infrastruktur. Har man det på plats så är det inte svårt. Men jag träffar hela tiden människor som säger att tekniken just nu inte medger lösningar som de tror på. Har man en kommersiell plattform med monopol på hela marknaden så är det svårt, sa Per Helin. (Varken i publik eller panel fanns någon representant för Axiell/Elib som kunde bemöta kritiken.)
– Jag håller med om de tekniska delarna, sa Jesper Klein, innovationschef på Myndigheten för tillgängliga medier som under en period varit knuten till den nationella biblioteksstrategin och bland annat har bidragit med ett kapitel om folkbiblioteken och den digitala bokmarknaden i den nyligen utgivna omvärldsrapporten.
– Men man måste fylla på med de juridiska rättighetsdelarna, sa han och framhöll att mycket av det som efterfrågas av låntagarna är äldre men rättighetsskyddad litteratur.
– Den kontrolleras av dödsbon, översättare, författare – det finns ingen enkel modell för att klarera de rättigheterna, sa han.
Forceras hindren som infrastruktur och rättigheter utgör, så väntar det som Jesper Klein, med ord lånade från New Yorks bibliotekschef Tony Marx, beskriver som en ”Gutenberg-revolution på steroider”.
Under samtalet skissade Klein upp bilden av att denna revolution kan ta avstamp i en biblioteksägd marknadsplats där kommersiella aktörer kan erbjuda sina tjänster.
– Användarna kommer antagligen att behöva välja vilken app eller vilken webbkatalog de föredrar att använda. Sådana modeller är på väg att utvecklas i flera andra länder. När det gäller det organisatoriska så tror jag att det är helt nödvändigt att driva framtagandet av sådan här infrastruktur på nationell nivå, sa han.
Flera i panelen pekade precis som Jesper Klein på behovet av ett nationellt uppdrag, sannolikt från regering och riksdag, till någon aktör. Men vilken?
Biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar befann sig i publiken och beskrev ansvarsfrågan som samtalets elefant i rummet.
– Det är klart att det finns en del pilar som pekar på KB. Men inom KB:s uppdrag finns det ingen chans i världen att vi kan bygga en sådan här plattform.
– Och vad händer med biblioteken om vi bygger ett nationellt bibliotek? Varför ska man gå till folkbiblioteket när man kan använda ett nationellt bibliotek? Det är viktigt att diskutera det.
Maria Jacobsson, SKL, fångade Ilshammars fråga.
– Ett nationellt bibliotek skulle mycket väl få plats i ett lokalt bibliotek. Det lokala biblioteket kan vara din nyckel in till det nationella biblioteket.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolbiblioteket-ar-ingen-blingbling-verksamhet/
http://biblioteksbladet.test/vi-borde-varit-battre-forberedda/
http://biblioteksbladet.test/ar-det-ratt-att-besoka-bokmassan/
Senaste nytt

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min
0 kommentarer