Ernkrans vill öppna dörren för fler

Matilda Ernkrans var den första i sin familj som tog steget till högre studier. Nu vill hon bidra till att bredda rekryteringen till universitet och högskolor. Med distansutbildningar kan hela landet vara med.

Säkerhetschefen har sagt nej. Inga bilder får tas inne på Matilda Ernkrans arbetsrum. Allmänheten ska inte känna till var fönstren är, hur dörrhandtagen ser ut, hur man skulle kunna komma åt ett statsråd. I stället får vi husera en halv trappa upp, i ett anonymt sammanträdesrum där bokhyllorna fylls av Regeringsrättens årsbok från 30-talet och framåt och whiteboardtavlan är noga rentorkad.

– Man skulle önska att det åtminstone fanns en soffa, säger Matilda Ernkrans urskuldande.

Vi befinner oss på Utbildningsdepartementet, vars entré ligger inklämd mellan en barnklädesaffär och en karamellbutik på den mest turisttäta delen av Drottninggatan. Här har Matilda Ernkrans sin bas sedan regeringsbildningen till sist gick i mål i januari och hon blev Sveriges nya minister för högre utbildning och forskning (samt rymden). Enligt många ett otippat val av Stefan Löfven. Hon hade bara innehaft posten som ordförande för utbildningsutskottet i tio månader när hon utnämndes till minister. Innan dess har hon ägnat sig åt helt andra frågor, som kultur och miljö- och jordbrukspolitik. Dessutom saknar hon akademisk examen, anmärkte skeptikerna.

Själv blev Matilda Ernkrans också förvånad över att bli tillfrågad.

– Jag hade tänkt ut en helt annan fråga som jag tyckte att jag skulle få. Jag har varit med så pass länge i det politiska livet att jag vet hur många hänsyn man behöver ta när man väljer vilka man tillfrågar om att bli statsråd. Å andra sidan var jag ju väldigt snabbt på och tyckte att det var roligt.

Vad var det för annan fråga du väntat dig?

– Det får nog stanna mellan mig och statsministern. Lite hemligheter får man ha.

Som minister för högre utbildning och forskning är det Matilda Ernkrans uppgift att fortsätta arbetet med att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet och att utveckla distansutbildningarna. Hon ska också göra lärarutbildningen och lärarrollen mer attraktiv så att fler kan och vill bli lärare. Högre utbildning och forskning har till uppgift att driva kompetensförsörjningen i Sverige, anser hon.

– Vi ska också fortsätta värna den fria forskningen och fortsätta ha ambitionen att vara en av världens ledande forskningsnationer. Det är väl lite av det som jag har att ta mig an.

Sedan hon tillträdde har hon bland annat hunnit meddela att regeringen föreslår en ny nämnd som ska utreda forskningsfusk. Universitet och högskolor kommer inte längre att få utreda sig själva. Macchiarini-skandalen ska inte kunna få en repris.

En annan viktig fråga på Matilda Ernkrans bord är den om öppen tillgång till vetenskap. Regeringens mål är att alla vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgängliga direkt när de publiceras. Omställningen ska vara genomförd senast 2026. Dagen före vår intervju har Matilda Ernkrans tagit emot Kungliga bibliotekets stora utredning av hur vägen till målet ska se ut.

– Vi vill få till en mer öppen vetenskap för att det ligger så mycket nya värden i att faktiskt kunna tillgängliggöra forskning på ett öppet sätt. Det är demokratiskt, vi kan fortsätta utveckla oss och så vidare. Det är i grunden något gott.

Utmaningarna, säger hon, handlar bland annat om att vi har en situation där hur man meriterar sig som forskare snarare bygger på var man publicerar sig än på vad man publicerar. Att publicera sig i rätt tidskrift har stor betydelse i en forskares karriärutveckling.

En övergång till öppen tillgång skulle innebära nya spelregler.

– Det kan ge en viss oro ute i forskarvärlden. Jag har väldig respekt för att det här är svårt, och jag har fortfarande mer att lära när det gäller öppen vetenskap, men det som vägleder och bär mig inför framtiden är ändå att jag uppfattar att det finns en väldigt god samsyn, inte bara i Sverige utan också i världen, om att det är den här inslagna vägen som vi vill gå.[fakta id=”19916″]

Flera gånger under intervjun inleder Matilda Ernkrans sina svar med meningar som ”med respekt för att jag har mycket kvar att lära…” Det gäller till exempel frågan om huruvida forsknings- och högskolebiblioteken fyller rätt funktion i dag. Sedan följer ändå oftast en på samma gång snabb och ordrik utläggning i ämnet. Hennes grundläggande inställning är att det finns ”fantastiskt mycket kunskap” i forskningsbiblioteken som fler borde få ta del av på ett klokt och bra sätt.

För Matilda Ernkrans själv har biblioteken spelat en stor roll i att hon som mellanstadiebarn upptäckte läsandet. I bokhyllan hemma i Hallsberg stod många fina saker, men inte böcker. En bibliotekarie som med jämna mellanrum tog med sig boklådor till klassrummet väckte hennes läslust.

Att vare sig föräldrarna eller far- och morföräldrarna studerat på högskola eller universitet blev trots allt en drivkraft för henne att plugga vidare. Högskolepoängen i statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi slår kanske inte så stort i den värld hon nu befinner sig i, men för henne var det viktigt att se att hon klarade av det. Hon har också egna erfarenheter av att på nära håll se hur skolan kan te sig för den som har lite svårare att hänga med.

– Jag är oerhört besjälad av att göra skolan mer likvärdig för att ge alla elever de kunskaper de behöver. Eftersom jag var den som hade lite lättare för mig, så tror jag också att det byggde något om att jag skulle ta tillvara på det. Det är väl också därför jag känner ett väldigt starkt engagemang för att fortsätta att bryta den snedrekrytering som finns till högre utbildning, för att jag vet att det finns fler ute i Sverige som skulle kunna ta sig an högre utbildning och göra det väldigt väl, om de fick den chansen och möjligheten.

Matilda Ernkrans må vara mån om att framstå som ödmjuk inför sitt uppdrag, men hon är också noga med att påpeka att hon har många års erfarenhet av att befinna sig i den nationella politiska hetluften. Lena Rådström Baastad, partisekreterare för Socialdemokraterna, har beskrivit henne som en tuff politiker som vågar fatta svåra beslut. Matilda Ernkrans säger inte emot.

– Jag har jobbat mycket med miljö- och klimatpolitik och ska man nå framgång där behöver man nog klara av att vara lite tuff och fatta tuffa beslut. Jag var till exempel den socialdemokrat som förhandlade fram Sveriges nya klimatpolitiska ramverk med världens mest ambitiösa klimatmål. En del tyckte att det var väldigt bra, andra tyckte att det var för lite och för dåligt, och en del tyckte att vi hade tagit oss alldeles för mycket vatten över huvudet. Men sju partier kom överens om detta och nu ligger det fast.

I eftermiddag ska Matilda Ernkrans promenera den korta sträckan till Centralen för att ta tåget till järnvägsknuten Hallsberg. Hemma väntar en kväll med familjen innan hon reser vidare för ett besök på Umeå universitet.

När hon fick sitt nya jobb trodde hon att yngsta sonen skulle tycka att det var lite häftigt att hans mamma blev rymdminister (för ja, hon är faktiskt ansvarigt statsråd för rymdfrågorna, även om den biten ofta rationaliseras bort ur titeln). Men sonen blev inte särskilt imponerad. Själv kallar hon det för sitt oändliga ansvar.

– Det är väl i och för sig bra att man har barn som tar ner en så att man har båda fötterna på jorden men … Det här är väldigt viktigt och jag tar mig an det precis som jag får göra med mina andra områden. I mitt klimat- och miljö-engagemang, som jag bär med mig in i denna nya roll, så är det ju alldeles uppenbart så att mycket av det vi har investerat i rymden är sådant som faktiskt hjälper oss att förstå hur vår planet fungerar eller lär oss hur vi människor ska kunna leva och verka på vår planet.

Det här var dagens första intervju för Matilda Ernkrans. Senare väntar två till. Hennes schema är strikt och medan fotografen packar ihop sin utrustning checkar hon ut mentalt, redan böjd över sina papper för att snabbt läsa in sig inför nästa programpunkt.

När opinionsinstitutet Novus kort efter regeringsbildningen genomförde en undersökning av svenskarnas förtroende för de olika ministrarna toppade Margot Wallström listan. Matilda Ernkrans hamnade allra längst ner. Enligt Novus vd Torbjörn Sjöström var det emellertid inte särskilt förvånande eftersom hon är ny som minister och relativt okänd.

Hur nästa undersökning av samma slag faller ut återstår att se. Förtroendet för politiker är kopplat till saker som vilket medieutrymme man får, hur tunga väljarna anser att ens frågor är och, förstås, hur man sköter sig. Skolfrågan är en av de viktigaste valfrågorna för svenska väljare, så vare sig medieutrymme eller tyngd lär fattas Matilda Ernkrans framöver. Själv hoppas hon vad det lider bli ihågkommen för sitt seriösa anslag, för att hon har respekt för all den kunskap som finns inom sektorn och också försöker ta tillvara på den. Det, och en hel rad andra saker.

– Jag vill bli ihågkommen för att jag faktiskt levererar det som vi har lovat.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/nya-steg-mot-oppen-tillgang/