Gnosjö planerar digidelcenter

Småländska småföretagarkommunen Gnosjö planerar ett digidelcenter för både bredd och spets. Företagen efterfrågar kunskap om avancerad teknik medan äldre behöver kunna använda kommunens e-tjänster.

Gnosjö i Småland har – med tiotusen invånare – ett ­huvudbibliotek och två filialer.  De två filialerna är placerade i två skolor och när det nyligen bestämdes att en av dem skulle byggas om tyckte bibliotekschefen i Gnosjö, Kristina Gernes, att det var läge att tänka nytt.

–  Skolorna efterfrågar digitala verktyg. De gör digitala satsningar, jobbar med programmering. Barnen i skolorna kommer att få läsplattor och datorer som en del av sina läromedel. Men var befinner sig biblioteken i den utvecklingen? Vi bestämde oss för att skapa ett digitalt bibliotek.

Rummet som biblioteket ska få disponera är litet och det skulle ändå inte få plats mycket böcker. Nu pågår arbetet med att ­förvandla alla tankar på vad ett digitalt bibliotek skulle kunna vara till praktisk verklighet. Det ­betyder i Gnosjös fall satsningar på e-tidningar och e-böcker och abonnemang på strömmande film. Med pengar från Stärkta bibliotek tittar de också på möjligheter att låna ut surfplattor. Det är inte alla som har teknik hemma.

– Nu får vi chansen att göra en pilotsatsning och ge det en fysisk form, säger Kristina Gernes.

Kommunen har en ambitiös it-strategi och har föresatt sig att vara bland de tio bästa mellanstora kommunerna på it år 2020. Och då måste alla förvaltningar dra sitt strå till stacken. Det kan handla om nya tjänster som digitala bygglov eller att söka förskoleplats på nätet. Men det gäller också att lära invånarna att använda dem.

Nu sitter Kristina Gernes tillsammans med kommunens integrationssamordnare och finslipar en ansökan om att skapa ett ­digidelcenter.

Vad ska man göra i centret? 

– Det ska vara en bas för samhällsservice, en plats där man kan ställa frågor. Och där man kan få utbildning i att använda de e-tjänster som kommunen nu utvecklar. Digitala bygglov eller ansökan om förskoleplats.

Målgrupperna är flera. Dels behöver ­medarbetarna i kommunen själva kunna hantera de digitala tjänsterna. Dels måste ­invånarna kunna använda dem. Det finns också behov av digital baskunskap för dem som står utanför arbetsmarknaden.

– Det är inte längre frågan om om utan om när man kommer att vara beroende av ett bank-id. Där måste vi ha med alla på tåget.

Men Gnosjö är också en stark företagar­kommun med allt större tekniktäthet och behov av spetskompetens. Där ser Kristina Gernes behov av att stärka nätverken med aktörer som kanske inte är bibliotekens självklara partners, som inkubatorföretag och näringslivsföreningar.

– Vi måste se till att alla medborgare är med på tåget, att ingen lämnas utanför. Men vi behöver också jobba i framkant och stärka upp skolans satsning, så att de unga kommer ut rustade för arbetsliv eller ­entreprenörskap. Där någonstans tror jag att Gnosjös ­digidelcenter hittar sin grej.