Handfasta råd om minoritetsspråk

16 aug 2019 • 2 min

Det är otydligt exakt vad biblioteken förväntas göra kring minoritetsspråk. KB har därför tagit fram en verktygslåda till hjälp i arbetet.

Elisabet Rundqvist

Biblioteken är generellt dåliga på att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, trots att bibliotekslagen och andra lagar kräver det. Detta konstaterade Kungliga Biblioteket, KB, förra året i en lägesrapport inom ramarna för den nationella biblioteksstrategins arbete.

Men det är inte glasklart vad som egentligen förväntas av biblioteken, konstaterar Elisabet Rundqvist, utvecklare på KB.

– Det är ett svårt område, själva lagstiftningen är inte särskilt lättillgänglig och ute på många bibliotek finns en osäkerhet kring vad som förväntas av dem, säger hon.

Lägesbeskrivningen har därför följts upp med den färska rapporten ”Nationella minoriteter, urfolket samerna och biblioteken” som reder ut innebörden av bibliotekslagens fluffiga formuleringar om att minoritetsspråken ska ägnas ”särskild uppmärksamhet” samt vilken betydelse andra lagar har på bibliotekens verksamhet.

Rapporten innehåller också en verktygslåda med konkreta råd om hur arbetet med minoritetsspråken kan stärkas. Viktigast, anser Elisabet Rundqvist, är att se sig om ordentligt i lokalsamhället.

– Om det finns en förening, en förskola eller ett äldreboende med språkinriktning så kan man ha ett ordentligt samråd. Då får man veta från dem det gäller vad de egentligen behöver, säger hon.

Ett annat råd är att inte göra för mycket planer och dra upp för många riktlinjer före ett sådant samråd.

– Det är bättre att ha samrådet tidigt i processen och ställa öppna frågor. Behoven skiljer sig beroende på vilken av minoriteterna man pratar med.

I slutet av oktober arrangerar KB en konferensdag, Träffpunkt biblioteksplaner där de regionala biblioteksplanerna är i fokus. Elisabet Rundqvist och hennes kolleger är därför i färd med att gå igenom samtliga regionala biblioteksplaner.[fakta id=”20300″]

– Vi har läst många, men inte alla, och vi ser en förbättring. Beskrivningarna är mer insiktsfulla och inte så mekaniska och instrumentella.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min