Här byggs Oslos nya flaggskepp
17 apr 2019 • 4 min
Oslo bygger ett nytt huvudbibliotek mitt i stan. Här ska scenografiska utställningar locka besökaren att använda digitala tjänster.

Vita kablar hänger ner från taket. Det är el- och ledningar för informations- och kommunikationsteknik (IKT) som byggts in i golvet på våningen ovanför. En borr ger ifrån sig ett vrål. Vi står mitt i den byggarbetsplats som ska bli det nya huvudbiblioteket i Oslo, Deichman Bjørvika. Det byggs mitt i stan. Mer centralt går det inte att komma. Nedanför, vid fjorden, ligger operan, strax ovanför finns den viktigaste tunnelbanestationen och även centralstationen Oslo S.[fakta id=”19708″]
– Politikerna har förstått att ett modernt bibliotek måste ligga mitt i stadens flöde, för att locka in folk. I dag använder hälften av invånarna i Oslo biblioteket, vår ambition är att öka den andelen, säger Knut Skansen, bibliotekschef för Deichman bibliotek, där han går omkring i vit hjälm och neongul väst.
Det gamla huvudbiblioteket ligger både avsides och är byggt efter en förlegad idé om vad ett bibliotek är; ett boklager. 70 procent av ytan är till för böcker och 30 procent för människor – nu blir det tvärtom.
– Vi organiserar det nya huvudbiblioteket på ett helt annat sätt för att möta det vi menar är dagens behov. Det är ett hus för människor, aktiviteter, samtal, dialog och debatt.
I den nationella biblioteksstrategin 2015–2018 bestämde Kulturdepartementet att folkbiblioteken skulle vara en mötesplats och lärmiljö. Flera av filialerna har redan omorganiserat sina rum och reducerat bokmängden.

Folk verkar gilla det. På lokalbiblioteken har besöken ökat med 35 procent de senaste fyra åren. I hela Oslo ökade utlånen med 6 procent under 2018.
Deichman Bjørvika fortsätter i samma stil. Vi kommer in i ett rum på entrévåningen som mest består av betong, lådor och byggarbetare. En doft av trä i luften.
– Det här ska bli en stor öppen yta där det kan hända mycket, allt från utställningar, konserter, möten och andra arrangemang. Vi kan samla omkring 550 personer här.

De vita kablarna som hänger från taket är en del av ett omfattande IKT-system som ligger till grund för digital förmedling och självbetjäning. Tanken är att det ska vara lätt att var som helst sätta upp en installation eller en digital tavla som till exempel ska locka besökarna att använda digitala tjänster. Deichman är just i färd med att anställa en utställningsdesigner.
– Det fungerar sällan att bara använda teknologi, att enbart visa något på en skärm. Vi bygger rum där vi har möjlighet att skapa scenografiska installationer som kan provocera, inspirera och väcka uppmärksamhet, säger Knut Skansen.
Vi går ner en trappa. Undervåningen ska rymma halva boksamlingen, tillsammans med den största mötessalen. Borta vid väggen har de första bokhyllorna satts upp, de ska ljussättas och löpa längs rummet. Den övriga samlingen sprids ut över biblioteket. Det gör det svårare att hitta, vilket ställer krav på tydlig skyltning och bra teknik. Besökarna får hjälp av en app med ett kartsystem, berättar Torbjørn Rødvik, projektledare för IKT.
– Appen guidar dig till det område där det du sökt på ska finnas inom tre meter. Det kan vara böcker, arrangemang, mötesrum och så vidare, säger han.
Bokhyllorna har också löstagbara hyllor och är integrerade med teknologi för att det ska vara lätt att sätta dit exempelvis digitala skärmar.
Knut Skansen visar runt och pekar. Där blir det restaurang med uteplats, en bio som tar 60 personer, dataspelsrum, verkstäder, makerspace med 3D-skrivare, läsplatser samt möjlighet att spela instrument och producera teve. Stora delar av fasaden är i glas för att signalera öppenhet.
– Vi ligger precis på gränsen mellan väst och öst. I Oslo är det en skarp gräns. Östra delen är ett traditionellt arbetarområde och där bor nu också många invandrare och nyanlända, i den västra delen bor mer välbeställda medborgare, säger Knut Skansen.
I källaren lutar ett band brant ner från taket. Det är det helautomatiserade sorterings- och transportsystemet. Nu görs allt manuellt i Deichman.
– Vi använder 40 arbetstimmar per dag bara åt att transportera och sortera böcker. Boklogistiken är ett tungt arbete och ett stort arbetsmiljöproblem, vi har hög sjukfrånvaro på grund av det.
Systemet skiljer ut de böcker som ska skickas till filialer, de tas sedan om hand manuellt. Böckerna som ska vara kvar på huvudbiblioteket får åka hiss till rätt våning, med hjälp av RFID-brickor.
– Sorteringsanläggningen och bibliotekssystemet snackar med varandra.
Vi åker upp till entrévåningen igen. Överallt rör sig byggarbetare i gula västar. De har en hel del kvar att göra. Deichman Bjørvika ska stå klart i år och öppna för allmänheten 2020.

Senaste nytt

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min

Replik: Vi behöver mer samarbete – inte mer polarisering
Anya Feltreuter om reaktionerna på hennes debattartikel om delade tjänster på skolbibliotek: "Sättet diskussionen förs på skapar en polarisering som jag befarar försvårar samarbetet."
28 maj 2025 • 4 min
0 kommentarer