Här byggs Oslos nya flaggskepp
17 apr 2019 • 4 min
Oslo bygger ett nytt huvudbibliotek mitt i stan. Här ska scenografiska utställningar locka besökaren att använda digitala tjänster.


Vita kablar hänger ner från taket. Det är el- och ledningar för informations- och kommunikationsteknik (IKT) som byggts in i golvet på våningen ovanför. En borr ger ifrån sig ett vrål. Vi står mitt i den byggarbetsplats som ska bli det nya huvudbiblioteket i Oslo, Deichman Bjørvika. Det byggs mitt i stan. Mer centralt går det inte att komma. Nedanför, vid fjorden, ligger operan, strax ovanför finns den viktigaste tunnelbanestationen och även centralstationen Oslo S.[fakta id=”19708″]
– Politikerna har förstått att ett modernt bibliotek måste ligga mitt i stadens flöde, för att locka in folk. I dag använder hälften av invånarna i Oslo biblioteket, vår ambition är att öka den andelen, säger Knut Skansen, bibliotekschef för Deichman bibliotek, där han går omkring i vit hjälm och neongul väst.
Det gamla huvudbiblioteket ligger både avsides och är byggt efter en förlegad idé om vad ett bibliotek är; ett boklager. 70 procent av ytan är till för böcker och 30 procent för människor – nu blir det tvärtom.
– Vi organiserar det nya huvudbiblioteket på ett helt annat sätt för att möta det vi menar är dagens behov. Det är ett hus för människor, aktiviteter, samtal, dialog och debatt.
I den nationella biblioteksstrategin 2015–2018 bestämde Kulturdepartementet att folkbiblioteken skulle vara en mötesplats och lärmiljö. Flera av filialerna har redan omorganiserat sina rum och reducerat bokmängden.

Folk verkar gilla det. På lokalbiblioteken har besöken ökat med 35 procent de senaste fyra åren. I hela Oslo ökade utlånen med 6 procent under 2018.
Deichman Bjørvika fortsätter i samma stil. Vi kommer in i ett rum på entrévåningen som mest består av betong, lådor och byggarbetare. En doft av trä i luften.
– Det här ska bli en stor öppen yta där det kan hända mycket, allt från utställningar, konserter, möten och andra arrangemang. Vi kan samla omkring 550 personer här.

De vita kablarna som hänger från taket är en del av ett omfattande IKT-system som ligger till grund för digital förmedling och självbetjäning. Tanken är att det ska vara lätt att var som helst sätta upp en installation eller en digital tavla som till exempel ska locka besökarna att använda digitala tjänster. Deichman är just i färd med att anställa en utställningsdesigner.
– Det fungerar sällan att bara använda teknologi, att enbart visa något på en skärm. Vi bygger rum där vi har möjlighet att skapa scenografiska installationer som kan provocera, inspirera och väcka uppmärksamhet, säger Knut Skansen.
Vi går ner en trappa. Undervåningen ska rymma halva boksamlingen, tillsammans med den största mötessalen. Borta vid väggen har de första bokhyllorna satts upp, de ska ljussättas och löpa längs rummet. Den övriga samlingen sprids ut över biblioteket. Det gör det svårare att hitta, vilket ställer krav på tydlig skyltning och bra teknik. Besökarna får hjälp av en app med ett kartsystem, berättar Torbjørn Rødvik, projektledare för IKT.
– Appen guidar dig till det område där det du sökt på ska finnas inom tre meter. Det kan vara böcker, arrangemang, mötesrum och så vidare, säger han.
Bokhyllorna har också löstagbara hyllor och är integrerade med teknologi för att det ska vara lätt att sätta dit exempelvis digitala skärmar.
Knut Skansen visar runt och pekar. Där blir det restaurang med uteplats, en bio som tar 60 personer, dataspelsrum, verkstäder, makerspace med 3D-skrivare, läsplatser samt möjlighet att spela instrument och producera teve. Stora delar av fasaden är i glas för att signalera öppenhet.
– Vi ligger precis på gränsen mellan väst och öst. I Oslo är det en skarp gräns. Östra delen är ett traditionellt arbetarområde och där bor nu också många invandrare och nyanlända, i den västra delen bor mer välbeställda medborgare, säger Knut Skansen.
I källaren lutar ett band brant ner från taket. Det är det helautomatiserade sorterings- och transportsystemet. Nu görs allt manuellt i Deichman.
– Vi använder 40 arbetstimmar per dag bara åt att transportera och sortera böcker. Boklogistiken är ett tungt arbete och ett stort arbetsmiljöproblem, vi har hög sjukfrånvaro på grund av det.
Systemet skiljer ut de böcker som ska skickas till filialer, de tas sedan om hand manuellt. Böckerna som ska vara kvar på huvudbiblioteket får åka hiss till rätt våning, med hjälp av RFID-brickor.
– Sorteringsanläggningen och bibliotekssystemet snackar med varandra.
Vi åker upp till entrévåningen igen. Överallt rör sig byggarbetare i gula västar. De har en hel del kvar att göra. Deichman Bjørvika ska stå klart i år och öppna för allmänheten 2020.

Senaste nytt

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min

Plattformarna dominerar men spelar otydliga roller
Hur påverkas vi av de digitala platser där vi befinner oss? Carl Heath, senior forskare vid forskningsinstitutet Rise, beskriver hur det senaste decenniets plattformssamhälle har utvecklats till i dag.
13 jan 2023 • 13 min
0 kommentarer