annons
annons

KB efterlyser samordning

13 apr 2018 • 2 min

Själv är inte bäste dräng, i alla fall inte när det gäller att skapa goda bestånd av mångspråkslitteratur på biblioteken. Det konstaterar två nya rapporter från Kungliga biblioteket.

Det behövs bättre samordning. Så lyder den övergripande slutsatsen i två nya mångspråksrapporter från Kungliga biblioteket. Den ena om migration och språklig mångfald, den andra om de nationella minoritetsspråken.

Den första konstaterar att ”det finns stora behov av utveckling, samordning och samverkan” för att arbetet ska bli ”hållbart och långsiktigt” och att det behövs strategier för att komma tillrätta med ”dagens ojämlika utbud av mångspråkiga medier och dess tillgängliggörande”.

Den andra säger att ”det allmänna biblioteksväsendet som helhet har hittills inte i någon högre grad uppfyllt bibliotekslagens åligganden i förhållande till de nationella minoriteterna”.

– Det ser förstås väldigt olika ut på olika bibliotek. Vissa behöver inte ta åt sig, men det är ett problem i sig att det saknas -likvärdighet, säger Kungliga bibliotekets handläggare Elisabet Rundqvist som också är författare till minoritetsspråksrapporten.

Tillsammans visar granskningarna att det finns mycket god vilja men att biblioteken av olika skäl har svårt att fullgöra sina språkuppdrag, menar hon. Dels är det svårt att köpa in böcker på språk man inte behärskar, dels gör de kommunala upphandlingsreglerna sitt till komplikationerna.

– Ofta sitter dessutom flera bibliotek på samma bestånd, vilket gör att de inte heller kan öka utbudet med samverkan eller fjärrlån, säger Elisabet Rundqvist som efterlyser ett helhetsgrepp.

Hon påpekar att lagen säger ”för alla”.

– Då ska vi se till att det blir så.

Med allt fler i befolkningen som använder flera språk växer behovet av att också använda biblioteket på de språken. En användare kan till exempel behöva en grammatikbok på arabiska för att kunna lära sig italienska.

– Vi har pratat länge om integration, men nu växer insikten att samma användare behöver och ska kunna använda alla sina språk, säger Elisabet Rundqvist.

Senare i vår kommer konsulten Bjarne Stenquists rapport Kliv fram! Segregation, integration och bibliotek, med kärnbudskapet att biblioteken bör kliva fram och ta en ännu större roll, i samarbete med andra.

Grafik: Louise Bååth.
Grafik: Louise Bååth.

[fakta id=”17664″]

0 kommentarer

Senaste nytt

Porträttbild på Katarina Michnik och Karin Emanuelsson 
Debatt

Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?

Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

10 feb 2026 • 5 min

En person läser en bok och småler på biblioteket för att illustrera en ny studie som menar att folkbibliotek är viktiga för hälsan, kontakter och tillhörighet. Speciellt bland nyanlända och familjer.
Nyheter

Studie: Folkbibliotek är viktiga för måendet

Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.

9 feb 2026 • < 1 min

Sara Kärrholm med bakgrundsbild på mörka böcker och obskyra föremål.
Essä

Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

2 feb 2026 • 7 min