Ministern kritisk till SD:s biblioteksplaner
31 maj 2019 • 3 min
Sverigedemokraterna i Sölvesborg vill begränsa utbudet av litteratur som inte är svensk. Det handlar om ett tystande av människor, hävdar kulturminister Amanda Lind. SD:s kommunalråd avfärdar kritiken som oseriös och vill ha en ursäkt från regeringshåll.
Bort med formuleringar i den framtida biblioteksplanen om att tillhandahålla böcker på andra språk än svenska. Och samma sak med bibliotekets samarbete med skolornas modersmålslärare: stryk det.
Detta är två uppmärksammade förslag från Sverigedemokraternas kommunalråd Louise Erixon i Sölvesborg, SD-ledaren Jimmie Åkessons hemstad där SD och Moderaterna ingick en historisk allians i höstas.
Ett tredje förslag är att skolbiblioteken inte ska tillhandahålla litteratur på alla elevers modersmål utan att ambitionen ska inskränkas till en vagare formulering om böcker på andra språk än svenska.
Kulturminister Amanda Lind (MP) är starkt kritisk till SD-förslagen, förklarar hon för Biblioteksbladet i en skriftlig kommentar:
”Vi har sett hur människor förvägrats sina språk förr, och det slutar alltid i att de tystas. Och tystnar människor tystnar demokratin.”
Amanda Lind framhåller att barns möjlighet att lära sig ett nytt språk, exempelvis svenska, inte begränsas utan tvärtom stärks av tillgången till det egna modersmålet.
”Från mitt håll kommer jag ständigt försvara barns rätt till sina språk och till läsning, oavsett om barnen pratar svenska, meänkieli, arabiska, spanska eller samiska”, skriver kulturministern.
Louise Erixon tillbakavisar Amanda Linds kritiska omdömen.
”Det är synnerligen oseriöst av en kulturminister att inte först läsa förslagen innan hon kritiserar, för om hon hade gjort det så hade hon också noterat att Sölvesborg även fortsättningsvis ska erbjuda litteratur på andra språk. Dock med en berättigad behovsanalys först”, skriver hon i en kommentar till Biblioteksbladet. Hon fortsätter:
”Jag förväntar mig mer än halmgubbar av de högsta makthavarna på området och tycker faktiskt att hon borde be om ursäkt.”
Kritiken mot SD:s planer är även skarp från flera andra håll. Grethe Rottböll, ordförande för Sveriges Författarförbund, säger till Biblioteksbladet att hon anser att SD:s strävan strider mot bibliotekslagen.
– Vi har ännu inte sagt något offentligt om saken, men skulle detta leda till ett beslut så skulle vi förstås uppmärksamma det, för det vore helt orimligt. Biblioteken ska var tillgängliga för alla och anpassade för allas behov.
I Dagens Nyheter beskrivs SD:s intentioner som ett ”inskränkande tänkande snarare än ett utvecklande och inkluderande”, som inte lever upp till bibliotekslagens krav, av Svensk Biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder:
– Vi vet sedan tidigare att SD har en syn på biblioteken och dess samhällsuppdrag som är apart och vill inte att biblioteken ska vara till för alla. Det är bibliotekslagens portalparagraf. Bibliotek är för alla, säger hon till DN.
I DN:s artikel avfärdar Sölvesborgs kommunalråd Louise Erixon denna kritik som ”tramsig”.
– Då får de också motivera för barn som har modersmål som de över huvud taget inte vill, eller kan prata, men har föräldrar från länder vars språk man inte använder, varför litteratur ska köpas in på de språken? Varför ska kommunala skattepengar läggas på att köpa in media som bara kommer stå i en hylla och inte användas? säger hon till DN.
Kolumnisten Csaba Bene Perlenberg skriver i Kvällsposten att förslaget är kontraproduktivt om dess syfte är att stärka språkförståelsen för elever med annan än svensk bakgrund. ”I sann SD-anda hindras integration och exkluderar personer med annat modersmål än svenska.”
Eva Nordmark, ordförande för TCO och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, gör på Twitter en parallell mellan brännandet av ”otysk” litteratur i nazisternas Tyskland och SD:s planer i Sölvesborg. Och Alex Voronov, ledarskribent på Eskilstuna-Kuriren, beskriver i ett inlägg förslagen som utslag av nationalistisk kulturpolitik och respektlöshet mot professionen.
Förslagen i Sölvesborg ligger i linje med idéer som SD tidigare fört fram i andra delar av landet.
I februari vände sig SD i Lerum mot en formulering i biblioteksplanen för 2019–2022 om att utbudet ska spegla samhällets kulturella och språkliga mångfald.
SD i Kalmar län krävde härom året att formuleringarna ”främja flerspråkig service” och ”verka för att litteratur på flera språk genom aktuella översättningsprogram och nedladdningar” skulle strykas ur den regionala biblioteksplanen.
Tidigt 2017 yrkade SD i Västervik på att formuleringar med begreppen ”nyanlända”, ”asylsökande” och ”nysvenskar” skulle strykas ur biblioteksplanen.
Vid samma tid krävde SD i Oskarshamn att biblioteksplanens mål om att ha tolkar närvarande vid publika evenemang skulle strykas samt tog ställning mot biblioteksplanens formuleringar om litteratur på nyanländas modersmål.
Senaste nytt
Samtal om bibliotekets roll i demokratin
Vad innebär det i praktiken att verka för det demokratiska samhällets utveckling och allas delaktighet i samhällslivet? Det är frågan i Simrishamn.
4 dec 2024 • 2 min
KB: Nationellt e-bibliotek är kommunernas och regionernas ansvar
Staten kan stötta – men kommuner och regioner måste göra jobbet och bära kostnaderna om en nationell digital plattform ska bli verklighet. Det är en slutsats från Kungliga biblioteket, som söker regeringens uppdrag att arbeta för en lösning.
3 dec 2024 • 3 min
Ett ord som fångar nätsamhällets baksida
Årets engelska nyord ger ingen smickrande bild av tillståndet i världen – och på nätet. Ordet beskriver mentalt och intellektuellt förfall.
2 dec 2024 • < 1 min
Bibliotekarier jobbar mot hedersvåld – ”Fritt från pekpinnar”
Efter att det uppdagades att förskolepersonal i Malmö undvek att göra orosanmälningar vid misstanke om hedersvåld fick biblioteket på Komvux ett utökat uppdrag att jobba med värderingar, bland annat med blivande barnskötare.
2 dec 2024 • 2 min
Unikt mänskliga rättigheter-bibliotek hotas av nedläggning
Verksamheten för biblioteket på Raoul Wallenberg-institutet i Lund är osäker. Framtiden hänger på vilket besked utbildningsdepartementet ger om finansieringen.
1 dec 2024 • 2 min
Vad ska hända med Birgitta Dahls privata bibliotek?
Innan före detta talmannen Birgitta Dahl gick bort försökte hon hitta ett nytt hem för sitt privata bibliotek, bestående av tiotusentals volymer. Det arbetet pågår fortfarande, nu med hjälp från vännen Lars Ilshammar. Frågan är: Vem vill ta emot samlingen?
29 nov 2024 • 2 min
Analog utlåning i Kumla efter cyberangrepp
I början av november drabbades Kumla kommun av ett cyberangrepp som påverkade biblioteket och bokbussen. Sedan dess har nästan all utlåning skötts analogt och biblioteket har uppmanat låntagare att ha kvar böckerna hemma.
28 nov 2024 • 2 min
Tillgång till bibliotek en mänsklig rättighet
En lag som får papperslösa att dra sig för att gå till biblioteket, hade varit ett brott mot internationell rätt. Det slås fast av FN:s särskilda rapportör för kulturella rättigheter.
28 nov 2024 • 3 min
Förslag: Ge biblioteken uppdrag att informera om AI
Hundra miljoner kronor om året till folkbiblioteken för att sprida kunskap om AI. Det är ett av förslagen i AI-kommissionens slutrapport.
26 nov 2024 • < 1 min
53 878 ska rapportera papperslösa – sista ordet är inte sagt
Bibliotekarier och andra yrkesgrupper undantas från plikten att rapportera papperslösa. Men så länge andra offentliganställda förväntas ägna sig åt angiveri kan företeelsen sprida sig.
26 nov 2024 • 2 min
Delade känslor kring beskedet om anmälningsplikt: "En pyrrhusseger"
Skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek kommer inte omfattas av anmälningsplikten. Det meddelade regeringens särskilde utredare när utredningen presenterades. Däremot omfattas ett flertal myndigheter.
26 nov 2024 • 3 min
Helene Öberg om att bibliotek ska vara till för alla
Vi ska inte sprida bilden av att det redan finns en lag. Det kan innebära att människor undviker biblioteken av rädsla för något som ännu inte hänt.
25 nov 2024 • 2 min
0 kommentarer