Forskare: "Några skolbibliotek här och där mår bra"

Varför behöver skolbiblioteken byggas upp och bemannas? Och hur kan det gå till? I en av de sista rapporterna i den nationella strategin har forskaren Pamela Schultz Nybacka undersökt vad skolbiblioteken betyder pedagogiskt, organisatoriskt och för elevers resultat.

Hur mår Sveriges skolbibliotek?

– Två tredjedelar av skolorna saknar i dag ett bemannat skolbibliotek och bland dem som har är det relativt få som har justa villkor. Så svaret är att några enstaka skolbibliotek här och var mår bra. Och några av dem har jag fått förmånen att studera närmare. Man brukar tala om ”bristande likvärdighet” i skolvärlden. Generellt sett finns det ingen likvärdighet i fråga om skolbibliotek, varken mellan eller inom skolor.

Vad kan man göra åt det?

– Det kostar 1,5 miljarder att bemanna skolbiblioteken. I en utbyggnad behöver vi ta hänsyn till att skolorna har olika förutsättningar. Det kan finnas olika, men hyfsat likvärdiga varianter, som kan passa för olika villkor runt om i landet. Jag har tagit fram en modell med fyra typer av skolbibliotekslösningar och undersöker vilka för- och nackdelar dessa har. Min tanke är att denna typologi ska kunna förenkla styrningen, resurstilldelningen, organiseringen, ledningen och uppföljningen av skolbiblioteket som en pedagogisk verksamhet.

[fakta id=”19523″]

Vem ska ta ansvar för det?

– I dag finns det stora glapp mellan de statliga, regionala och kommunala ­nivåerna och mellan de politiska ramverken – utbildningspolitiken, bibliotekspolitiken, kulturpolitiken och mediepolitiken. Då är det svårt att skapa en större likvärdighet. Jag efterlyser en bättre samstämmighet och ett gemensamt ramverk – en ”kultur- och bildningspolitik” och där stat, region och kommun stöttar på olika sätt, men mot gemensamma mål.

Vad känns hoppfullt?

– Att skolbiblioteken har kommit upp på agendan!