Forskare: "Några skolbibliotek här och där mår bra"

21 mar 2019 • < 1 min

Varför behöver skolbiblioteken byggas upp och bemannas? Och hur kan det gå till? I en av de sista rapporterna i den nationella strategin har forskaren Pamela Schultz Nybacka undersökt vad skolbiblioteken betyder pedagogiskt, organisatoriskt och för elevers resultat.

Pamela Schultz Nybacka. Foto Eva Enarsson, KB.

Hur mår Sveriges skolbibliotek?

– Två tredjedelar av skolorna saknar i dag ett bemannat skolbibliotek och bland dem som har är det relativt få som har justa villkor. Så svaret är att några enstaka skolbibliotek här och var mår bra. Och några av dem har jag fått förmånen att studera närmare. Man brukar tala om ”bristande likvärdighet” i skolvärlden. Generellt sett finns det ingen likvärdighet i fråga om skolbibliotek, varken mellan eller inom skolor.

Vad kan man göra åt det?

– Det kostar 1,5 miljarder att bemanna skolbiblioteken. I en utbyggnad behöver vi ta hänsyn till att skolorna har olika förutsättningar. Det kan finnas olika, men hyfsat likvärdiga varianter, som kan passa för olika villkor runt om i landet. Jag har tagit fram en modell med fyra typer av skolbibliotekslösningar och undersöker vilka för- och nackdelar dessa har. Min tanke är att denna typologi ska kunna förenkla styrningen, resurstilldelningen, organiseringen, ledningen och uppföljningen av skolbiblioteket som en pedagogisk verksamhet.

[fakta id=”19523″]

Vem ska ta ansvar för det?

– I dag finns det stora glapp mellan de statliga, regionala och kommunala ­nivåerna och mellan de politiska ramverken – utbildningspolitiken, bibliotekspolitiken, kulturpolitiken och mediepolitiken. Då är det svårt att skapa en större likvärdighet. Jag efterlyser en bättre samstämmighet och ett gemensamt ramverk – en ”kultur- och bildningspolitik” och där stat, region och kommun stöttar på olika sätt, men mot gemensamma mål.

Vad känns hoppfullt?

– Att skolbiblioteken har kommit upp på agendan!

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min