Forskare: "Några skolbibliotek här och där mår bra"

21 mar 2019 • < 1 min

Varför behöver skolbiblioteken byggas upp och bemannas? Och hur kan det gå till? I en av de sista rapporterna i den nationella strategin har forskaren Pamela Schultz Nybacka undersökt vad skolbiblioteken betyder pedagogiskt, organisatoriskt och för elevers resultat.

Pamela Schultz Nybacka. Foto Eva Enarsson, KB.

Hur mår Sveriges skolbibliotek?

– Två tredjedelar av skolorna saknar i dag ett bemannat skolbibliotek och bland dem som har är det relativt få som har justa villkor. Så svaret är att några enstaka skolbibliotek här och var mår bra. Och några av dem har jag fått förmånen att studera närmare. Man brukar tala om ”bristande likvärdighet” i skolvärlden. Generellt sett finns det ingen likvärdighet i fråga om skolbibliotek, varken mellan eller inom skolor.

Vad kan man göra åt det?

– Det kostar 1,5 miljarder att bemanna skolbiblioteken. I en utbyggnad behöver vi ta hänsyn till att skolorna har olika förutsättningar. Det kan finnas olika, men hyfsat likvärdiga varianter, som kan passa för olika villkor runt om i landet. Jag har tagit fram en modell med fyra typer av skolbibliotekslösningar och undersöker vilka för- och nackdelar dessa har. Min tanke är att denna typologi ska kunna förenkla styrningen, resurstilldelningen, organiseringen, ledningen och uppföljningen av skolbiblioteket som en pedagogisk verksamhet.

[fakta id=”19523″]

Vem ska ta ansvar för det?

– I dag finns det stora glapp mellan de statliga, regionala och kommunala ­nivåerna och mellan de politiska ramverken – utbildningspolitiken, bibliotekspolitiken, kulturpolitiken och mediepolitiken. Då är det svårt att skapa en större likvärdighet. Jag efterlyser en bättre samstämmighet och ett gemensamt ramverk – en ”kultur- och bildningspolitik” och där stat, region och kommun stöttar på olika sätt, men mot gemensamma mål.

Vad känns hoppfullt?

– Att skolbiblioteken har kommit upp på agendan!

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min

Annons

Annons

Axiell om Quria i Kungsbacka: det blir en spännande höst

Den 31 mars gick Axiell ut med nyheten att Kungsbacka blir svenskt premiärbibliotek för deras molnbaserade bibliotekstjänst Quria. Läs deras summering om allt från startmöte till framtidsplaner. Det råder ingen tvekan om att det kommer att bli en spännande höst. Quria är här för att stanna.

22 sep 2020 • 2 min