Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
25 okt 2018 • 3 min
Nästan alla under 66 år använder internet, visar Internetstiftelsens nya rapport om svenskarnas internetvanor. Den stora skiljelinjen går mellan dem som surfar ofta respektive sällan.
I internetstiftelsens nysläppta rapport Svenskarna och internet har över 3000 svenskar från elva år och uppåt fått svara på frågor om sina internetvanor. Det är artonde gången i rad som undersökningen görs.
Resultaten visar att andelen av befolkningen som inte använder internet är lika stor i dag som 2017. Sex procent av svenskarna använder inte internet alls.
– Det är ganska få personer. Anledningen som de uppger är att de inte vill. De är inte intresserade, tycker inte att internet är användbart, säger Pamela Davidsson som är projektledare på Internetstiftelsen och ansvarar för studien.
En annan vanlig orsak till att inte använda internet är att tekniken uppfattas som krånglig. Några saknar dator. Men internetanvändandet är knappast någon kostnadsfråga.
– Det är nästan ingen som säger att det är för dyrt.
Däremot är internetanvändandet en åldersfråga – och en klassfråga. Av den dryga miljon svenskar som använder internet sällan eller inte alls är över hälften 76 år eller äldre. De är i större utsträckning pensionärer jämfört med övriga befolkningen, men också i högre utsträckning landsbygdsbor, lågutbildade och har en lägre inkomst.
– Det är definitivt en klassfråga. Delar man upp internetanvändandet per bransch kan man också se att det är kopplat till arbetaryrken. Personer som jobbar inom hotell och restaurang, handel, vård och industri använder internet mindre än de som har tjänstemanna- och akademikeryrken, säger Pamela Davidsson.
Även om de flesta använder internet ibland, är det inte alla som tar del av alla tjänster och all information som finns på nätet. Nästan 60 procent av de äldre över 75 använder inte internet för att ta del av offentlig information. I samma åldersgrupp är det också nästan åtta av tio som inte använder bank-id.
Det är problematiskt, enligt Pamela Davidsson. Personer som inte använder bank-id får svårare att betala sina räkningar. Och utmaningarna riskerar att bli ännu större i framtiden.
– Det diskuteras att införa röstning i riksdagsval på internet, och då krävs ju bank-id. Jag har ingen lösning, men där har vi ett problem.
Men den riktigt stora skiljelinjen går inte längre mellan dem som använder internet och dem som inte alls använder internet, påpekar Pamela Davidsson. Skiljelinjen går i stället mellan sällananvändare och dagliga användare.
– 90 procent av befolkningen använder internet dagligen. Det är lika hög andel som har en smart mobiltelefon. För fem, tio år sedan kunde man inte vara uppkopplad hela tiden, men det kan man nu. Och de som inte är uppkopplade hela tiden hamnar vid sidan av.
Internetstiftelsens undersökning visar att de som bara använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig varje dag. Av de som använder internet flera gånger dagligen känner sig 82 procent delaktiga i det digitala samhället, jämfört med 24 procent av de som svarar att de använder internet varje vecka.
Generellt sett ligger Sverige ändå bra till när det gäller digital delaktighet. De nordiska länderna toppar Eurostats siffror över internetanvändning. Eurostat mäter också ”digital skills”, och där hamnar Sverige på fjärde plats.
– Det är svårt att få jämförbara siffror internationellt. Men när det gäller pensionärer och internet brukar USA ha ännu högre siffror för delaktighet än Sverige. Pensionärsorganisationerna i USA är starka lobbyorganisationer, säger Pamela Davidsson.
Hon är inte särskilt orolig för de äldres internetanvändande. Användandet ökar, trots allt.
– För äldre finns det en herrans massa potential. De är lite sena, men de hakar på och upptäcker successivt nya delar av internet.
[fakta id=”18752″]
[fakta id=”18754″]
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer