Ny rapport visar svenskarnas internetvanor

25 okt 2018 • 3 min

Nästan alla under 66 år använder internet, visar Internetstiftelsens nya rapport om svenskarnas internetvanor. Den stora skiljelinjen går mellan dem som surfar ofta respektive sällan.

I internetstiftelsens nysläppta rapport Svenskarna och internet har över 3000 svenskar från elva år och uppåt fått svara på frågor om sina internetvanor. Det är artonde gången i rad som undersökningen görs.

Resultaten visar att andelen av befolkningen som inte använder internet är lika stor i dag som 2017. Sex procent av svenskarna använder inte internet alls.

– Det är ganska få personer. Anledningen som de uppger är att de inte vill. De är inte intresserade, tycker inte att internet är användbart, säger Pamela Davidsson som är projektledare på Internetstiftelsen och ansvarar för studien.

En annan vanlig orsak till att inte använda internet är att tekniken uppfattas som krånglig. Några saknar dator. Men internetanvändandet är knappast någon kostnadsfråga.

– Det är nästan ingen som säger att det är för dyrt.

Däremot är internetanvändandet en åldersfråga – och en klassfråga. Av den dryga miljon svenskar som använder internet sällan eller inte alls är över hälften 76 år eller äldre. De är i större utsträckning pensionärer jämfört med övriga befolkningen, men också i högre utsträckning landsbygdsbor, lågutbildade och har en lägre inkomst.

– Det är definitivt en klassfråga. Delar man upp internetanvändandet per bransch kan man också se att det är kopplat till arbetar­yrken. Personer som jobbar inom hotell och restaurang, handel, vård och industri använder internet mindre än de som har tjänstemanna- och akademikeryrken, säger Pamela Davidsson.

Även om de flesta använder internet ibland, är det inte alla som tar del av alla tjänster och all information som finns på nätet. Nästan 60 procent av de äldre över 75 använder inte internet för att ta del av offentlig information. I samma åldersgrupp är det också nästan åtta av tio som inte använder bank-id.

Det är problematiskt, enligt Pamela ­Davidsson. Personer som inte använder ­bank-id får svårare att betala sina räkningar. Och utmaningarna riskerar att bli ännu större i framtiden.

– Det diskuteras att införa röstning i riksdagsval på internet, och då krävs ju bank-id. Jag har ingen lösning, men där har vi ett problem.

Men den riktigt stora skiljelinjen går inte längre mellan dem som använder internet och dem som inte alls använder internet, påpekar Pamela Davidsson. Skiljelinjen går i stället mellan sällananvändare och dagliga användare.

– 90 procent av befolkningen använder internet dagligen. Det är lika hög andel som har en smart mobiltelefon. För fem, tio år sedan kunde man inte vara uppkopplad hela tiden, men det kan man nu. Och de som inte är uppkopplade hela tiden hamnar vid sidan av.

Internetstiftelsens undersökning visar att de som bara använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig varje dag. Av de som ­använder internet flera gånger dagligen känner sig 82 procent delaktiga i det digitala samhället, jämfört med 24 procent av de som svarar att de använder internet varje vecka.

Generellt sett ligger Sverige ändå bra till när det gäller digital delaktighet. De ­nordiska länderna toppar Eurostats siffror över ­internetanvändning. Eurostat mäter också ”digital skills”, och där hamnar Sverige på fjärde plats.

– Det är svårt att få jämförbara siffror internationellt. Men när det gäller pensionärer och internet brukar USA ha ännu högre siffror för delaktighet än Sverige. Pensionärsorganisationerna i USA är starka lobbyorganisationer, säger Pamela Davidsson.

Hon är inte särskilt orolig för de äldres internetanvändande. Användandet ökar, trots allt.

– För äldre finns det en herrans massa potential. De är lite sena, men de hakar på och upptäcker successivt nya delar av internet.

[fakta id=”18752″]

[fakta id=”18754″]

Grafik: Louise Bååth.
Grafik: Louise Bååth.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min