Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
25 okt 2018 • 3 min
Nästan alla under 66 år använder internet, visar Internetstiftelsens nya rapport om svenskarnas internetvanor. Den stora skiljelinjen går mellan dem som surfar ofta respektive sällan.
I internetstiftelsens nysläppta rapport Svenskarna och internet har över 3000 svenskar från elva år och uppåt fått svara på frågor om sina internetvanor. Det är artonde gången i rad som undersökningen görs.
Resultaten visar att andelen av befolkningen som inte använder internet är lika stor i dag som 2017. Sex procent av svenskarna använder inte internet alls.
– Det är ganska få personer. Anledningen som de uppger är att de inte vill. De är inte intresserade, tycker inte att internet är användbart, säger Pamela Davidsson som är projektledare på Internetstiftelsen och ansvarar för studien.
En annan vanlig orsak till att inte använda internet är att tekniken uppfattas som krånglig. Några saknar dator. Men internetanvändandet är knappast någon kostnadsfråga.
– Det är nästan ingen som säger att det är för dyrt.
Däremot är internetanvändandet en åldersfråga – och en klassfråga. Av den dryga miljon svenskar som använder internet sällan eller inte alls är över hälften 76 år eller äldre. De är i större utsträckning pensionärer jämfört med övriga befolkningen, men också i högre utsträckning landsbygdsbor, lågutbildade och har en lägre inkomst.
– Det är definitivt en klassfråga. Delar man upp internetanvändandet per bransch kan man också se att det är kopplat till arbetaryrken. Personer som jobbar inom hotell och restaurang, handel, vård och industri använder internet mindre än de som har tjänstemanna- och akademikeryrken, säger Pamela Davidsson.
Även om de flesta använder internet ibland, är det inte alla som tar del av alla tjänster och all information som finns på nätet. Nästan 60 procent av de äldre över 75 använder inte internet för att ta del av offentlig information. I samma åldersgrupp är det också nästan åtta av tio som inte använder bank-id.
Det är problematiskt, enligt Pamela Davidsson. Personer som inte använder bank-id får svårare att betala sina räkningar. Och utmaningarna riskerar att bli ännu större i framtiden.
– Det diskuteras att införa röstning i riksdagsval på internet, och då krävs ju bank-id. Jag har ingen lösning, men där har vi ett problem.
Men den riktigt stora skiljelinjen går inte längre mellan dem som använder internet och dem som inte alls använder internet, påpekar Pamela Davidsson. Skiljelinjen går i stället mellan sällananvändare och dagliga användare.
– 90 procent av befolkningen använder internet dagligen. Det är lika hög andel som har en smart mobiltelefon. För fem, tio år sedan kunde man inte vara uppkopplad hela tiden, men det kan man nu. Och de som inte är uppkopplade hela tiden hamnar vid sidan av.
Internetstiftelsens undersökning visar att de som bara använder internet någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället än de som kopplar upp sig varje dag. Av de som använder internet flera gånger dagligen känner sig 82 procent delaktiga i det digitala samhället, jämfört med 24 procent av de som svarar att de använder internet varje vecka.
Generellt sett ligger Sverige ändå bra till när det gäller digital delaktighet. De nordiska länderna toppar Eurostats siffror över internetanvändning. Eurostat mäter också ”digital skills”, och där hamnar Sverige på fjärde plats.
– Det är svårt att få jämförbara siffror internationellt. Men när det gäller pensionärer och internet brukar USA ha ännu högre siffror för delaktighet än Sverige. Pensionärsorganisationerna i USA är starka lobbyorganisationer, säger Pamela Davidsson.
Hon är inte särskilt orolig för de äldres internetanvändande. Användandet ökar, trots allt.
– För äldre finns det en herrans massa potential. De är lite sena, men de hakar på och upptäcker successivt nya delar av internet.
[fakta id=”18752″]
[fakta id=”18754″]
Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.
29 sep 2023 • 3 min
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer