Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
14 jun 2016 • 2 min
Mäter man bibliotekens resultat i utlån och besök tjänar biblioteken mest på att betjäna de redan frälsta. Därför sökte bibliotekschefen Nick Jones i Huddinge efter nya mått. Mått som också kunde visa vem man satsar på.
Seminariet om Huddinges nya biblioteksstatistik blev snabbt fullbokat. Konst- och bibliotekschefen Nick Jones är lite överraskad över intresset. Det som ska presenteras är hur Huddinges bibliotek jobbat för att få veta mer om människorna i sitt lokalsamhälle, framför allt om sina icke-användare.
– Det lättaste sättet att öka antalet besök eller utlån är att få dem som redan kommer att komma oftare och låna mer, säger Nick Jones. Det vill säga satsa mer på dem vi redan servar. Men i våra styrdokument står det inte att vi ska ha ett visst antal utlån. Det står att vi ska vara till för alla. Så tolkar jag dem. Och då måste vi kunna mäta om det vi gör leder oss mot målet.
En del i det som Huddinge har gjort är att samla de digitala avtryck som användarna lämnar när de lånar datorer, loggar in på webben, lånar böcker eller andra medier och sedan köra de registren mot registerdata från SCB. Då kan de se vilka som är de största påverkansfaktorerna för hur kommuninvånarna använder biblioteket och få ett mått på hur de lyckas att vidga sin upptagning.
En av de saker de sett är att radien för att deras områdesbibliotek ska kännas nära och tillgängligt inte är större än 500 meter.
I resurssvaga områden är den ännu mindre.
– Närheten är jätteviktig i de socioekonomiskt svaga grupperna. Där rör man sig mindre. I Segeltorp som är en av våra resursstarkaste områden ökar radien betydligt.
På kartan som dataströmmarna genererat ser man att de som bor i Segeltorp använder huvudbiblioteket i Huddinge Centrum lika mycket som sitt lokala bibliotek. Dessutom är de stora användare av det digitala biblioteket. I Vårby, där inkomsterna är låga och arbetslösheten hög, används nästan uteslutande det närmaste biblioteket.
– När vi utgår från de här bilderna kan vi säkerställa vem våra satsningar riktar sig till. Det är till exempel glasklart att det digitala biblioteket används mer av starka grupper.
Det nya sättet att mäta förändrar verksamheten. Det har lett till att biblioteken omfördelat resurser till de socioekonomiskt svagare områdena, flyttat tjänster och mediepengar och investerat i lokaler. Då det har skett inom de ekonomiska ramarna har det känts på andra håll.
– Men vårt uppdrag är att biblioteksverksamheten ska vara till för alla och i Huddinge är det nu fler människor som använder biblioteket. Även om utlåningen minskar.
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Den 1 juli förra året infördes tillägget i skollagen om bemannade skolbibliotek. Men det ser väldigt olika ut i landets kommuner. Biblioteksbladet har besökt Kungsbacka som anställde sex nya skolbibliotekarier i somras.
5 jan 2026 • 9 min
Hur lever landets skolor upp till det kravet på bemannade bibliotek? Skolinspektionen får regeringens uppdrag att granska det.
19 dec 2025 • < 1 min
Höstens flöde på Biblioteksbladet.se har rymt palestinska bibliotekarier, arkiv för kreativa processer, ryskt informationskrig, svenska platsannonser och mycket annat.
18 dec 2025 • 3 min
Den nya processen för Legimus ifrågasätts. Lång väntan för studenterna och orimliga krav på personalen anser kritikerna – och Svensk biblioteksförening och andra organisationer har begärt möte i Regeringskansliet för att framföra sina synpunkter. MTM svarar att ändringarna är önskade och kommer att ge större rättssäkerhet.
17 dec 2025 • 4 min
Det såg ut som att Julla Májja kört sin sista tur. Men ett tillfälligt bidrag gör att den samiska kulturbussen blir kvar nästa år – sedan är det osäkert.
16 dec 2025 • < 1 min
0 kommentarer