Nya verktyg mäter bredden

14 jun 2016 • 2 min

Mäter man bibliotekens resultat i utlån och besök tjänar biblioteken mest på att betjäna de redan frälsta. Därför sökte bibliotekschefen Nick Jones i Huddinge efter nya mått. Mått som också kunde visa vem man satsar på.

dreamstime_m_20714334Seminariet om Huddinges nya biblioteksstatistik blev snabbt fullbokat. Konst- och bibliotekschefen Nick Jones är lite överraskad över intresset. Det som ska presenteras är hur Huddinges bibliotek jobbat för att få veta mer om människorna i sitt lokalsamhälle, framför allt om sina icke-användare.

– Det lättaste sättet att öka antalet besök eller utlån är att få dem som redan kommer att komma oftare och låna mer, säger Nick Jones. Det vill säga satsa mer på dem vi redan servar. Men i våra styrdokument står det inte att vi ska ha ett visst antal utlån. Det står att vi ska vara till för alla. Så tolkar jag dem. Och då måste vi kunna mäta om det vi gör leder oss mot målet.

En del i det som Huddinge har gjort är att samla de digitala avtryck som användarna lämnar när de lånar datorer, loggar in på webben, lånar böcker eller andra medier och sedan köra de registren mot registerdata från SCB. Då kan de se vilka som är de största påverkansfaktorerna för hur kommuninvånarna använder biblioteket och få ett mått på hur de lyckas att vidga sin upptagning.

En av de saker de sett är att radien för att deras områdesbibliotek ska kännas nära och tillgängligt inte är större än 500 meter.
I resurssvaga områden är den ännu mindre.

– Närheten är jätteviktig i de socioekonomiskt svaga grupperna. Där rör man sig mindre. I Segeltorp som är en av våra resursstarkaste områden ökar radien betydligt.

På kartan som dataströmmarna genererat ser man att de som bor i Segeltorp använder huvudbiblioteket i Huddinge Centrum lika mycket som sitt lokala bibliotek. Dessutom är de stora användare av det digitala biblioteket. I Vårby, där inkomsterna är låga och arbetslösheten hög, används nästan uteslutande det närmaste biblioteket.

– När vi utgår från de här bilderna kan vi säkerställa vem våra satsningar riktar sig till. Det är till exempel glasklart att det digitala biblioteket används mer av starka grupper.

Det nya sättet att mäta förändrar verksamheten. Det har lett till att biblioteken omfördelat resurser till de socioekonomiskt svagare områdena, flyttat tjänster och mediepengar och investerat i lokaler. Då det har skett inom de ekonomiska ramarna har det känts på andra håll.

– Men vårt uppdrag är att biblioteksverksamheten ska vara till för alla och i Huddinge är det nu fler människor som använder biblioteket. Även om utlåningen minskar.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min