Sara jobbar på 48 språk

Eleverna på Polhemsskolan i Gävle talar 48 olika modersmål. Skolbiblio­tekarien Sara Gagge försöker hålla ­så många av dem som möjligt i bibliotekets mediebestånd.

I skolbiblioteket på Polhemsskolan finns två hyllor för böcker på thai och Pattaravadee Saenkum har läst nästan allt som står där. Men i dag hittar hon faktiskt en ny roman där som hon tar fram och tittar lite närmare på.

Pattaravadee brukar använda thailändska grammatikböcker för att förbättra sin engelska och och för att lära sig franska. Men mest läser hon skönlitteratur.

– Ibland saknar man sitt modersmål. Man glömmer ord, eller hur de stavas. Grammatiken är annorlunda än svenska, engelska och franska.

Hon säger att hon håller kontakten med sitt modersmål levande genom böckerna.

– Då och då när jag pratar med mamma så har jag glömt grammatiken och det låter helt fel. Men när jag läser böcker på thai så hjälper det mig att komma ihåg vad saker heter och hur man säger saker på mitt språk.

I skolbiblioteket är hon nästan varje dag. Här läser hon, eller jobbar med uppgifter, eller tar det lugnt med sina vänner. Hon tar också hjälp av bibliotekarien Sara Gagge för att hitta till exempel faktauppgifter till skolarbetet.

Sara Gagge står vid sin disk och hanterar boklån samtidigt som hon gör allt möjligt annat. ”Har du en Samsungladdare?” (hon har en i understa lådan), ”Har du sett mina skåpnycklar här?” (hon har lagt dem i en annan låda), ”Har jag glömt min datorladdare här?” (den har hon inte sett, men tipsar om var man kan köpa relativt billiga om den inte skulle komma fram igen).

Ofta innebär Sara Gagges första kontakt med eleverna att de vill ha hjälp med att komma åt skolans wifi på sina telefoner och då lånar hon deras telefoner och fixar det. ”Wow, kan du arabiska?” händer det att eleverna säger då. Det kan hon inte, men hon har lärt sig inställningarna, som ser likadana ut på alla språk. Deras förtroende vinner hon oavsett.

Gävle är en medelstor och ganska snabbt växande stad, som tagit emot jämförelsevis många nyanlända. Det gör också att gymnasieskolorna har många elever med andra modersmål än svenska. Så tankarna satte i gång hos skolbibliotekarierna på de tre kommunala gymnasiebiblioteken i stan.

– Tidigare hade vi bara böcker på de språk som studerades i skolan. Vi visste att vi borde göra något för att skaffa fler böcker på elevernas modersmål, men vi visste inte hur det skulle gå till, säger Sara Gagge.

De bestämde sig för att sätta i gång ett projekt för att tillsammans hitta arbetsmetoder för mångspråksarbete. Ett av målen med projekten var att ha böcker på alla elevers modersmål i hyllorna. Så: vad talades det då för modersmål på skolan?

Redan det visade sig vara klurigare än vad de hade trott att ta reda på. Någon statistik fanns inte, för det hade varit fråga om etnisk registrering, vilket är förbjudet.

Sara Gagge började vid läsårsstarten 2015 med en undersökning medelst lappar. Alla elever fick, när de kom på biblioteksintroduktion, skriva vilket eller vilka modersmål de hade. Utan namn eller någonting. Så förde Sara in allt i ett excel-ark och slängde sedan bort lapparna. Hon blev paff över mångfalden av språk.

– Baluchiska. Var talas det någonstans? ’I Baluchistan’, sade någon. Jag tänkte är det här ett skämt eller? Men Baluchistan visade sig vara ett område i Pakistan.

– En annan hade skrivit ”Karen” på sin lapp. Och jag tänkte, oj, har hon missförstått och skrivit sitt eget namn på lappen? Men nej, Karen är ett minoritetsspråk.[fakta id=”17646″]

Sara har fortsatt med lapparna, och på tre år har hon fått ihop 48 olika språk. Ganska snart förstod hon att målet att ha samtliga representerade i bibliotekshyllorna inte skulle gå att uppnå. Inte på grund av mängden språk, utan på grund av tillgången till böcker. En del av språken är inte skriftspråk. På Karen, till exempel, finns det ingenting skrivet. Andra språk är omöjliga att få tag på via de kanaler som biblioteket är hänvisat till.

Men mångspråksböckerna har ändå ökat stadigt i beståndet. Numera finns böcker på 28 olika språk i biblioteket. Den senaste är en bok på albanska som Sara beställde i höstas och som kom precis – hon har ännu inte hunnit klassificera och ställa ut den.

Urvalet av böcker bestäms i nära samarbete med eleverna och med språklärarna, som har koll på vad som behövs. Sara berättar om när hon satte en lärare i tigrinja framför datorn och bad honom att beställa hem böcker. Han valde romaner av Sidney Sheldon och Totte badar, och allt däremellan.

Det är viktigt att eleverna har ett varierat urval svårighetsmässigt, så att alla kan hitta något som passar just dem. Det är också viktigt att det kommer in nya böcker hela tiden, så att beståndet fortsätter att vara aktuellt för sådana som Pattaravadee Saenkum, som snabbt betar av allt som kommer in.

Sara berättar om en ny elev som kom in och hittade en bok på tigrinja som hon hade letat efter i två år. Hon blev tårögd av glädje.

– Då blev jag alldeles … Då har man lyckats!

Hur har hon fått pengar till alla dessa böcker då? Från början handlade det faktiskt om ett budgettekniskt trolleri. Det fanns en pott för inlästa läromedel som inte längre behövdes eftersom man just hade fått ett abonnemang på en inläsningstjänst. I och med det fanns en grundplåt för att sätta i gång. Sedan dess har mångspråksinköpen varit en integrerad del av budgeten, ungefär en tiondel av pengarna för inköp går till det.

En av de stora svårigheterna med projektet har varit att få tag på bra böcker. Genom kommunavtal är skolorna bundna att handla via Bibliotekstjänst och Läromedia och utbudet är ofta skralt. Många språk finns inte alls med, och leverantörstiderna är dessutom ofta väldigt långa, upp till ett och ett halvt år. Och om en elev önskat en bok för till exempel ett skolarbete är det naturligtvis alldeles för lång tid.[fakta id=”17653″]

För att bredda utbudet delar de tre gymnasieskolorna katalog och böcker med varandra. Om en elev från Vasaskolan behöver  en bok från Polhemsskolan går det snabbt att gå över dit och låna den, skolorna ligger inte på större avstånd än så.

Projektet slutade för lite över ett år sedan, men arbetssättet är satt och skolorna fortsätter med, och utvidgar, mångspråksarbetet. Varför är det viktigt då, att ha böcker på så många språk?

– För att bli bra på ditt andra- eller tredje-språk måste du vara bra på ditt modersmål. Det gör det här till en grundläggande demokratisk fråga, säger Sara Gagge.

– Om man ska klara sig som självständig individ i dagens olika digitaliserade och textbaserade sammanhang då måste man ha ett bra språk.