SB svarar med nytt lagförslag

Kompletterande skrivningar ifråga om användarperspektivet, förtydliganden om de olika samhällsnivåernas ansvar för samverkan, en helt ny ”kompetens”-paragraf samt en ommöblering...

Kompletterande skrivningar ifråga om användarperspektivet, förtydliganden om de olika samhällsnivåernas ansvar för samverkan, en helt ny ”kompetens”-paragraf samt en ommöblering av hela lagen – det är några punkter i Svensk Biblioteksförenings remissvar angående en ny bibliotekslag.

Svensk Biblioteksförening har gått grundligt tillväga i beredningen av sitt remissvar till regeringens promemoria om en ny bibliotekslag. Föreningens Utvecklingsråd för biblioteksstrategi har haft en aktiv roll, remissmöten har genomförts, medlemmar och styrelsemedlemmar har beretts möjligheten att komma med inspel, ”bibliotekslagsexperterna” Barbro Thomas och Inger Eide Jensen har ombetts kommentera regeringens förslag till ny lag och skriftliga synpunkter har inhämtats från bl a Sveriges länsbibliotekarier. I arbetet med att ta fram synpunkter på förslaget till en ny bibliotekslag torde alla relevanta nivåer ha tillfrågats eller engagerats.

Och den grundliga beredningen har också resulterat i ett synnerligen grundligt yttrande där föreningen lägger fram sitt förslag till en ny lag – en som mer omfattar hela det allmänna biblioteksväsendet om man jämför med regeringens förslag som i mångt och mycket har karaktären av en folkbibliotekslag. Den starka betoningen på ”litteratur” som återfinns i regeringens promemoria har i Svensk Biblioteksförenings förslag ersatts med det bredare begreppet medier, vilket också innebär att avgiftsfriheten vid folkbibliotek inte begränsas till ”litteratur” utan även avser det bredare begreppet medier (i olika format); promemorians användning av begreppet ”biblioteksservice” har i föreningens förslag konsekvent ersatts med ”biblioteksverksamhet” för att bättre motsvara de aktiviteter som biblioteken genomför. Tydligare och kompletterande skrivningar föreslås också när det gäller tillsyn och uppföljning av lagen (i föreningens förslag, 8 § och 9 §), t ex att den samordnande myndigheten på biblioteksområdet, i det här fallet KB, ”får meddela särskilda föreskrifter om det allmänna biblioteksväsendet och tillämpningen av denna lag”.

I Svensk Biblioteksförenings förslag återfinns också en helt ny paragraf 10 § – vi kan kalla den ”kompetensparagrafen”. Bakgrunden är att man har tagit intryck av den kritik som Skolinspektionen riktat mot bristande kompetens vid vissa skolbibliotek. Med en kompetensparagraf i bibliotekslagen vill man peka på behovet av adekvat kompetens, inte bara på skolbiblioteksområdet, utan i det allmänna biblioteksväsendet i stort:

 10 § Biblioteksväsendet ska ha tillräckligt många anställda med relevant kompetens. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får besluta bestämmelser om behörighetskrav för bibliotekspersonal.

 Svensk Biblioteksförenings kompletterande förslag till ny lag kan sägas vara indelad i tre avdelningar (med delvis ny paragrafnumrering) där

 – 1-10 § rymmer bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet (här ryms alltså ovan nämnda ”kompetensparagraf” in).

– 11-12 § innehåller närmare bestämmelser om folkbiblioteken (och avgiftsfriheten på folkbibliotek). Här föreslås att folkbibliotekens huvuduppgifter så som de anges i UNESCO:s folkbiblioteksmanifest, lyfts in i bibliotekslagen.

– 13-19 § med bestämmelser om i vilken lagstiftning övriga bibliotekstypers verksamhet regleras eller bör regleras (med tillkommande paragrafer som behandlar nationalbiblioteket, sjukhusbibliotek, kriminalvårdsbibliotek och specialbibliotek).

I den avdelningen återfinns också bestämmelsen gällande regional biblioteksverksamhet (15 §) som från föreningens sida kompletterats med en skrivning om att regional biblioteksverksamhet kan ske i samverkan med andra relevanta aktörer.

När det gäller övriga bibliotekstyper (som i Svensk Biblioteksförenings förslag preciseras i egna paragrafer) ska dessa omfattas av de gemensamma bestämmelserna för det allmänna biblioteksväsendet som föreslås i bibliotekslagen, dock rymma en hänvisning om att närmare bestämmelser återfinns i respektive speciallagstiftning (skolbibliotek i skollagen; sjukhusbiblioteken i hälso- och sjukvårdslagen etc).

Lite klurigt eftersom det just inte finns några närmare bestämmelser om biblioteksverksamhet i respektive speciallagstiftning men här är Svensk Biblioteksförening offensiv. Det som inte finns kan skapas:

”Vi menar dock att sådana bestämmelser ska tillskapas. En lagstiftningsteknik med krav på biblioteksverksamhet i de speciallagar som berör respektive verksamhet och en hänvisning från bibliotekslagen menar vi skulle underlätta överblick och ge en mer logisk systematik”.

Andra nyheter i Svensk Biblioteksförenings remissvar:

1 § som anger vad det allmänna biblioteksväsendet består av har kompletterats till att uttryckligen även omfatta nationalbiblioteket, inte bara högskole- utan även universitetsbibliotek, kriminalvårdsbibliotek och specialbibliotek, samt övrig offentlig finansierad biblioteksverksamhet – inte bibliotek, som anges i regeringens förslag.

 Syfte och ändamål (i regeringens förslag 2 § ”Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur…”) har i föreningens förslag begåvats med två paragrafer, 2 § (verksamhet) och 3 § (utbud dvs kvalitet, medier anpassade till målgruppers olika förutsättningar och behov etc), där man mer generellt vill fånga idén med ett allmänt biblioteksväsende som därtill kan omfatta alla bibliotekstyper. Ett myndighets- eller för den delen ett universitetsbiblioteks främsta uppgift är ju knappast att främja läsning…

Bibliotekens uppdrag för demokrati och människors fria tillgång till information betonas men även att ”biblioteksverksamhet ska bidra till en utvecklad informationskompetens samt underlätta människors utnyttjande av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning”.

Prioriterade grupper har i föreningens förslag samlats i 4 § (i regeringens förslag 6 §, 7 §, 8 §) och kompletterats med en ny prioriterad grupp: läs- och skrivovana. De prioriterade grupperna ska inte bara vara en angelägenhet för folk- och skolbiblioteken (regeringens förslag) utan för alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet. Dessa ska erbjudas litteratur, medier och tjänster anpassade till deras förutsättningar och behov, inte bara litteratur som i regeringens förslag.

5 § i föreningens förslag tydliggör ansvarsfördelningen, dvs vilken nivå som ansvarar för olika bibliotekstyper (i regeringens förslag, 3 §).

6 § och 7 § tydliggör samverkan (i regeringens förslag 14 § och 15 §) mellan bibliotek och bibliotekshuvudmän men även mellan statliga myndigheter med ansvar för frågor som berör biblioteksverksamheten. En nyhet är det slags reciproka avgiftsfrihet som föreningen föreslår i 7 § som handlar om att alla bibliotek avgiftsfritt ska bidra till medieförsörjningen i det allmänna biblioteksväsendet:

Folkbibliotek, regional biblioteksverksamhet, universitets- och högskolebibliotek samt andra statligt finansierade bibliotek ska avgiftsfritt ställa tillgänglig litteratur och media ur de egna samlingarna till förfogande för varandra.

Svensk Biblioteksförenings yttrande över Ny bibliotekslag samt förslag till bibliotekslag i sin helhet kan läsas här