Stormöte om kulturtidskrifternas framtid

5 mar 2015 • 2 min

Efter förslaget och debatten om kraftigt sänkt stöd planerar kulturtidskrifterna för sin fortsatta överlevnad. Första steget är ett strategiskt stormöte....

Efter förslaget och debatten om kraftigt sänkt stöd planerar kulturtidskrifterna för sin fortsatta överlevnad. Första steget är ett strategiskt stormöte. I dag på Meg i Göteborg blir det fortsatt diskussion om tidskrifternas betydelse.


– Vi tänker kalla så många medlemmar vi kan för att diskutera stödets framtida utformning, säger Siri Reuterstrand, ordförande i Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter. Kanske vore det bättre om det fanns en automatik i det statliga stödet, som i presstödet, så att vi kan planera ekonomi och utgivning. Nu är systemet extremt sårbart.
I dag på Meg, mässan Mediedagarna i Göteborg, är Siri Reuterstrand med och diskuterar framtiden för kulturtidskrifterna under rubriken ”Det offentliga samtalets grovarbetare om kulturtidskrifternas roll och betydelse”.
Efter att kulturutskottets förslag om att minska det statliga kulturtidskriftsstödet drogs tillbaka, är framtiden för tidskrifterna fortfarande osäker. Detta trots att tidskrifterna enligt plan ska delfinansieras med 15 miljoner ur regionernas samlade kulturbudget.

– Men genom att förslaget stoppades blev det i slutändan något ganska bra för kulturtidskrifterna. Sällan har vi varit så uppmärksammade. Jag kunde aldrig föreställa mig den otroliga opinionen och det fantastiska pådrag, som visades i december.
Enligt Siri Reuterstrand har det sammanlagda stödet till kulturtidskrifterna på 19 miljoner kronor om året var oförändrat alldeles för länge: närmare bestämt i 25 år.
– Det är lätt att tro att vi är jättenöjda med att minskningen med 15 miljoner kronor inte blir av, men det är vi förstås inte. 19 miljoner kronor är egentligen ingenting. Jag vet inte hur många meter motorväg man får för det, men det kan inte vara många i alla fall.

Arbetet med kulturtidskrifterna är i stort sett ideellt, vilket enligt Siri Reuterstrand blir allt svårare att organisera: ”människors marginaler blir allt snävare.”
– Men vi är samtidigt viktigare än någonsin, i tider med färre litteraturrecensioner på ett minskande antalet kultursidor och när utrymmet för fördjupande text krymper.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min