Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 maj 2018 • 3 min
Efter den 1 juli i år kan svenska forskare stå utan uppdaterad forskningsinformation. Kungliga biblioteket säger för Bibsamkonsortiets räkning upp avtalet med ett av världens största vetenskapliga förlag, holländska Elsevier. "De tillgodoser inte kraven på öppen tillgång", säger Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding, som leder förhandlingarna.
Tusentals svenska forskare kan redan i sommar bli utan de 1 900 forskningstidskrifter som ges ut av Elsevier, bland annat världsledande titlar som The Lancet och Cell. Detta till följd av en maktkamp mellan förlag och politiker som i grunden handlar om hur mycket förlagen ska kunna ta betalt av forskningsinstitutionerna för att publicera offentligt finansierad forskning. I dag betalar universitet och högskolor både när de publicerar artiklarna öppet tillgängliga och när de sedan ska läsa dem. Och kostnaderna ökar stadigt.
Den svenska regeringens mål är att resultaten av all offentligt finansierad forskning ska vara omedelbart öppet tillgängliga år 2026. Ett steg i det arbetet är att se till att avtalen med de stora förlagen stöder öppen tillgång till en rimlig kostnad. Och nu kräver Sverige, genom Kungliga biblioteket som inom ramen för Bibsamkonsortiet förhandlar om licenser för universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut, att Elsevier omvandlar sin prenumerationsbaserade modell till en som möjliggör för övergången till ett öppet och tillgängligt publiceringssystem.
Konsortiet kräver:
Med detta vill man alltså att offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgänglig för alla, och att avtalet inte längre innebär att institutionerna betalar både vid publicering och för läsrättigheter utan att man i stället för ihop de kostnaderna i ettavtal.
Den svenska samordnaren för Bibsamkonsortiet Britt-Marie Wideberg säger att Sverige inte är ensamt om sina krav.
– Det här är en process som pågår i flera europeiska länder just nu. Tyskland har satt hårt mot hårt mot Elsevier och har inte haft något avtal under de senaste två åren, säger hon.
Finns det exempel på länder som lyckats skapa ett bättre avtal genom att säga upp avtalen?
– Inte ännu när det gäller Elsevier men det skapar definitivt ett starkare tryck när flera länder agerar.
I Tyskland har det avtalslösa året inte inneburit att man helt gått miste om tillgång till forskning. Britt-Marie Wideberg säger att förlaget stängt av och satt på accessen. Men att man inte kunnat räkna med tillgång.
Flera europeiska länder som Nederländerna, Österrike, Schweiz och Frankrike har sagt att de överväger att följa Tysklands exempel. Och nu gör alltså Sverige det.
Kungliga biblioteket har ännu inte hunnit få något svar på sin aktion från förlaget Elsevier.
Men hur har förhandlingarna sett ut?
– De pågår fortfarande, men det här är ett sätt att öka hastigheten och visa att vi menar allvar.
Vad hoppas ni åstadkomma?
– Vi vill se en omvandling från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.
Om konsortiet inte kommer vidare med avtalet kan forskarna fortfarande läsa artiklar publicerade mellan januari 1995 och 30 juni 2018 enligt villkor i pågående avtal. Men enligt Kungliga biblioteket har Elsevier aviserat att de kommer att stänga av accessen till innehåll som publiceras efter den tidsperioden.
– Beslutet är förankrat på rektorsnivå, säger Britt-Marie Wideberg till Biblioteksbladet.
Är det någon som reserverat sig?
– Nej, det har varit enighet om detta.
Hur stor är risken att det blir ett långt avtalsuppehåll?
– Det är svårt att svara på nu, men vi får känna Elsevier på pulsen när de kommer till Stockholm på fredag för att återuppta förhandlingarna, säger Britt-Marie Wideberg.
Enligt Kungliga biblioteket publicerar svenska forskare omkring 4 000 artiklar i Elseviers tidskrifter. Under 2017 betalade svenska universitet och högskolor cirka 13 miljoner i publiceringskostnader till förlaget, samtidigt som Bibsamkonsortiets deltagare betalade 120 miljoner kronor för att läsa förlagets tidskrifter.
Astrid Söderbergh Widding är rektor för Stockholms universitet, ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp och den som leder förhandlingarna. Hon menar att de ökande kostnaderna för vetenskaplig information belastar universitetens budgetar globalt medan förlagen gör stora vinster.
– Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång, säger Astrid Söderbergh Widding.
Läs mer:
I Biblioteksbladet nr 3 2016 hade vi tema ”dyrköpt access”. Läs bland annat:
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer