Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 maj 2018 • 3 min
Efter den 1 juli i år kan svenska forskare stå utan uppdaterad forskningsinformation. Kungliga biblioteket säger för Bibsamkonsortiets räkning upp avtalet med ett av världens största vetenskapliga förlag, holländska Elsevier. "De tillgodoser inte kraven på öppen tillgång", säger Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding, som leder förhandlingarna.
Tusentals svenska forskare kan redan i sommar bli utan de 1 900 forskningstidskrifter som ges ut av Elsevier, bland annat världsledande titlar som The Lancet och Cell. Detta till följd av en maktkamp mellan förlag och politiker som i grunden handlar om hur mycket förlagen ska kunna ta betalt av forskningsinstitutionerna för att publicera offentligt finansierad forskning. I dag betalar universitet och högskolor både när de publicerar artiklarna öppet tillgängliga och när de sedan ska läsa dem. Och kostnaderna ökar stadigt.
Den svenska regeringens mål är att resultaten av all offentligt finansierad forskning ska vara omedelbart öppet tillgängliga år 2026. Ett steg i det arbetet är att se till att avtalen med de stora förlagen stöder öppen tillgång till en rimlig kostnad. Och nu kräver Sverige, genom Kungliga biblioteket som inom ramen för Bibsamkonsortiet förhandlar om licenser för universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut, att Elsevier omvandlar sin prenumerationsbaserade modell till en som möjliggör för övergången till ett öppet och tillgängligt publiceringssystem.
Konsortiet kräver:
Med detta vill man alltså att offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgänglig för alla, och att avtalet inte längre innebär att institutionerna betalar både vid publicering och för läsrättigheter utan att man i stället för ihop de kostnaderna i ettavtal.
Den svenska samordnaren för Bibsamkonsortiet Britt-Marie Wideberg säger att Sverige inte är ensamt om sina krav.
– Det här är en process som pågår i flera europeiska länder just nu. Tyskland har satt hårt mot hårt mot Elsevier och har inte haft något avtal under de senaste två åren, säger hon.
Finns det exempel på länder som lyckats skapa ett bättre avtal genom att säga upp avtalen?
– Inte ännu när det gäller Elsevier men det skapar definitivt ett starkare tryck när flera länder agerar.
I Tyskland har det avtalslösa året inte inneburit att man helt gått miste om tillgång till forskning. Britt-Marie Wideberg säger att förlaget stängt av och satt på accessen. Men att man inte kunnat räkna med tillgång.
Flera europeiska länder som Nederländerna, Österrike, Schweiz och Frankrike har sagt att de överväger att följa Tysklands exempel. Och nu gör alltså Sverige det.
Kungliga biblioteket har ännu inte hunnit få något svar på sin aktion från förlaget Elsevier.
Men hur har förhandlingarna sett ut?
– De pågår fortfarande, men det här är ett sätt att öka hastigheten och visa att vi menar allvar.
Vad hoppas ni åstadkomma?
– Vi vill se en omvandling från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.
Om konsortiet inte kommer vidare med avtalet kan forskarna fortfarande läsa artiklar publicerade mellan januari 1995 och 30 juni 2018 enligt villkor i pågående avtal. Men enligt Kungliga biblioteket har Elsevier aviserat att de kommer att stänga av accessen till innehåll som publiceras efter den tidsperioden.
– Beslutet är förankrat på rektorsnivå, säger Britt-Marie Wideberg till Biblioteksbladet.
Är det någon som reserverat sig?
– Nej, det har varit enighet om detta.
Hur stor är risken att det blir ett långt avtalsuppehåll?
– Det är svårt att svara på nu, men vi får känna Elsevier på pulsen när de kommer till Stockholm på fredag för att återuppta förhandlingarna, säger Britt-Marie Wideberg.
Enligt Kungliga biblioteket publicerar svenska forskare omkring 4 000 artiklar i Elseviers tidskrifter. Under 2017 betalade svenska universitet och högskolor cirka 13 miljoner i publiceringskostnader till förlaget, samtidigt som Bibsamkonsortiets deltagare betalade 120 miljoner kronor för att läsa förlagets tidskrifter.
Astrid Söderbergh Widding är rektor för Stockholms universitet, ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp och den som leder förhandlingarna. Hon menar att de ökande kostnaderna för vetenskaplig information belastar universitetens budgetar globalt medan förlagen gör stora vinster.
– Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång, säger Astrid Söderbergh Widding.
Läs mer:
I Biblioteksbladet nr 3 2016 hade vi tema ”dyrköpt access”. Läs bland annat:
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer