”Sverige kommer att följa efter”
8 feb 2018 • 3 min
De danska biblioteken har genomgått en radikal omvandling i kampen för sin överlevnad. Det menar bibliotekskonsulten Elsebeth Tank, som nu efterlyser en existentiell diskussion. "Vad har biblioteket blivit? Varför gör vi det vi gör?"


Gentofte huvudbibliotek påminner om en stor sockerbit. Den vita byggnaden ligger i ett fint område norr om Köpenhamn och har ritats av Henning Larsen, arkitekten bakom utbyggnaden av Malmö stadsbibliotek, där Elsebeth Tank tidigare var stadsbibliotekarie. I dag driver hon eget företag som utvecklingspartner för kultur och bibliotek i Norden och ska föreläsa för bibliotekschefer från 28 kommuner här i morgon. Centralbiblioteket har köpt in hennes nya bok Nye måder at være bibliotek på.
– Det viktiga är att cheferna förstår varför det är viktigt att jobba med organisationsidentitet. I morgon ska vi jobba med konfliktfyllda dilemman där det inte finns några rätta svar, som hur de ser på medborgare och medskapande, säger Elsebeth Tank.[fakta id=”17330″]
Hon menar att diskussionen om identitet är viktig eftersom de danska folkbiblioteken har genomgått en radikal förändring. Från klassiska bibliotek som framför allt handlat om fysiska samlingar, till – ja vadå? Medborgarkontoren har flyttat in, biblioteken samarbetar ofta med andra aktörer i olika projekt och tar på sig nya uppdrag, digitaliseringen har förändrat verksamheten, nya yrken har kommit in och gamla fasats ut.
– För två år sedan började jag undra, vad är det egentligen biblioteken blir? När de gör så många olika och nya saker?
Över hela landet experimenterar biblioteken med nya sätt att vara bibliotek på. Något som Elsebeth talar om som en kamp om överlevnad. En kamp som främst drivs av ekonomi. Utlåningen i landet sjönk med 23 procent mellan 2010 och 2015, jämfört med 7 procent i Sverige och Finland samt 9 i Norge. I sin bok frågar hon sig om den dramatiska danska nedgången är en direkt spegling av de minskade fysiska samlingar som följt av biblioteksstrategier och ständigt krympande budgetar. Visserligen ökar besöksantalen i Danmark, men Elsebeth Tank menar att det är oklart om det beror på att folk besöker medborgarkontoren och andra ”främmande element” på biblioteken.
– Danska folkbibliotek har historiskt legat på en hög nivå ekonomiskt, långt högre än i Sverige, men de senaste tio till femton åren har de varit utsatta för nedskärning efter nedskärning. Det har skett samtidigt som biblioteken blivit mer osäkra på varför de existerar, nu när det finns digitala lösningar, Google och Iphone.
Den största förändringen, enligt Elsebeth Tank, är att det danska folkbiblioteket nu ser sig som en välfärdsinstitution och ska bidra till samhällets behov och utveckling. Det kan handla om arbetslöshet, integration, antiradikalisering och övergången från det analoga till det digitala samhället. I och med medborgarkontorens intåg går invånarna nu till biblioteket med frågor om allt från bostadsbidrag till begravningshjälp, skattefrågor, föräldraledighet och pension.
I stort sett tycker Elsebeth Tank att det är bra att biblioteken experimenterar och återuppfinner sig själva. Men hon saknar en kritisk diskussion om vad ett bibliotek är, vad det ska göra och på vilket sätt. Finns det något som inte ska ske på biblioteken? Ibland går de för långt, menar hon.
Som exempel tar hon ett bibliotek som deltog i ett kommunprojekt som gick ut på att göra människor arbetsföra.
– Jag tycker att det blir problematiskt när de säger att de vill göra människor arbetsföra. Det här är människor som är i en utsatt position i samhället. Om biblioteket då säger att vi ska göra dig arbetsför, så byter de position, de blir mer statens bibliotek än folkets.
Den här utvecklingen är tydlig i Köpenhamns kommun, menar hon.
– Köpenhamn har en pressad ekonomi. För att få allt att hänga ihop förändrar de radikalt – tar på sig uppdrag där biblioteket blir en förlängning av kommunen, vilket kan stå i konflikt med bibliotekens värdegrund.
Elsebeth Tank är också kritisk mot vissa kommuners användning av meröppet, särskilt Köpenhamn har ökat öppettiderna men minskat bemanningen.
– Det är naturligtvis en kvalitetsnedgång som har med pengar att göra och att biblioteksledningen prioriterar att attrahera nya grupper.
Elsebeth Tank upplever inte att svenska och norska bibliotek har tagit på sig rollen som välfärdsinstitution. Än. Men hon är övertygad om att de kommer att ta steg i samma riktning, om än kanske inte på precis samma sätt.
– I Sverige pratas det också om meröppna bibliotek och det finns politiker i svenska kommuner som gärna vill spara pengar och inte förstår varför biblioteken är viktiga. Det finns också personer i Sverige som tycker att medborgarservice ska ligga på biblioteken.
Senaste nytt

Missnöje med nya Biblio – men snart ska problemen vara lösta
E-boksläsare som laddar ner böcker via biblioteket har problem med den nya versionen av Biblio. Men nu är en lösning på gång.
14 feb 2025 • 2 min

Biblioteksbedrägerierna tycks vara över
Bedrägerivågen med bibliotek som täckmantel har ebbat ut. Det konstaterar polisen.
13 feb 2025 • < 1 min

Upprop för hotat bibliotek
Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter hotas av nedläggning. Nu har juristerna Izabell Zaza och Amanda Bergqvist organiserat ett upprop för att försöka rädda biblioteket.
12 feb 2025 • 2 min

Satsning på uppsökande gav ”biblioteksfeber”
Efter ett år med minskade öppettider och mer uppsökande verksamhet har stadsdelsbiblioteken i Västerås nått ut till flera hundra procent fler invånare.
11 feb 2025 • 4 min

Tillgången till Legimus styrs upp
Regeringen ger MTM i uppdrag att säkerställa att bara personer med läs- eller synnedsättning får tillgång till Legimus. Beskedet välkomnas av Läromedelsförfattarna.
11 feb 2025 • < 1 min

”Eleverna är den främsta måltavlan för hat, hot och våld”
Komvux-bibliotekarien Soledad Cartagena om massakern på Campus Risbergska i Örebro: ”Jag har själv upplevt hur vi med invandrarbakgrund blivit måltavlor för rasistiska grupper, politiken och själva systemet.”
10 feb 2025 • 3 min

Replik: Iselid är sen på bollen
Samtal om förhandlingar om e-böcker pågår redan, skriver Stefan Persson från Läromedelsföretagen i ett svar i debatten om svensk kurslitteratur. Han konstaterar att Lars Iselids alternativ ”låter mer som en from förhoppning än en realistisk lösning.”
6 feb 2025 • 3 min

Biblioteket inrymdes under skolskjutningen
Personal och besökare på Haga bibliotek i Örebro inrymdes när den värsta skolskjutningen i Sveriges historia pågick på skolan strax intill. ”Det var en overklighetskänsla.”
6 feb 2025 • 4 min

Jag är djupt oroad över Svensk näringslivs rapport
I en ny rapport om kommunal effektivisering hävdar Svenskt näringsliv att det finns stora marginaler för besparingar på folkbiblioteken. Rapport är urusel och tar ingen hänsyn till bibliotekens bredare samhällsnytta, skriver Tommy Bildström.
5 feb 2025 • 3 min

Drygt två veckor med Trump och kulturkriget trappas upp
Med Trump som president ökar pressen mot USA:s bibliotek och deras personal. I Texas ligger flera lagförslag som kan kriminalisera bibliotekariers arbete. Hittills har de amerikanska kulturkrigen även nått oss, så frågan är när Sverige också drabbas av en upptrappning?
4 feb 2025 • 4 min

Replik: Vi måste börja med det mest akuta
Per Kornhall gläds åt att kurslitteraturens kris har nått debattsidorna och framhäver återigen de fem förslag som Läromedelsförfattarna har presenterat. ”Om vi vill förbli en stark kunskapsnation måste vi agera – och det nu.”
3 feb 2025 • < 1 min

Svenska Pens nya fokus: bibliotek
Svenska Pen ökar sitt engagemang kring situationen på folk- och skolbiblioteken. Bland annat inrättas en projektledartjänst under våren.
30 jan 2025 • < 1 min
0 kommentarer