Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
10 jun 2014 • 2 min
För att hylla Tomas Tranströmers konstnärskap byter Medborgarplatsens bibliotek namn till Tranströmerbiblioteket. Tranströmerbiblioteket får ett utökat poesiansvar och en utbyggd...
För att hylla Tomas Tranströmers konstnärskap byter Medborgarplatsens bibliotek namn till Tranströmerbiblioteket. Tranströmerbiblioteket får ett utökat poesiansvar och en utbyggd samling av Nobelpristagarens verk, tillsammans med en permanent utställning om hans författarskap.
Tomas Tranströmer och hans hustru Monica Tranströmer deltog när Stadsbibliotekets chef Inga Lundén tillsammans med kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) presenterade nyheten. Men det var inte självklart för poeten att låna ut sitt namn.
När kulturborgarrådet först föreslog honom detta strax efter att han mottagit Nobelpriset, berättade Monica Tranströmer, hade han velat tänka på saken.
— Fast han tackade ja till något annat vid samma tid, sade hans hustru Monica Tranströmer. I Västerås finns det en liten plats framför biblioteket, en liten plats där det finns en träbänk, ett cykelställ och ett träd. Och den platsen ville de döpa till Tomas Tranströmers plats. Det tyckte han inte kändes så hemskt krävande. 
Men efter betänketidens utgång var Tomas Tranströmer nu mycket glad att få sitt barndoms bibliotek uppkallat efter sig. Inte minst när det också innebar en satsning på poesin. Och många lokalinvånare drog en lättnadens suck när det avslöjades att Tomas Tranströmer gjort en politisk kupp och ställt som villkor att den hotade simhallen vägg i vägg ska bevaras.
Tranströmer växte upp på Folkungagatan bara ett stenkast från Medborgarplatsens bibliotek och biblioteket här har betytt mycket för honom ända sedan han var barn. När Inga Lundén läste högt om hans biblioteksbesvär ur hans ”Minnena ser mig” från 1993 hade han ibland svårt att hålla sig för skratt.
Tranströmerbiblioteket på Medborgarplatsen bygger nu upp en samling av Tranströmers samlade verk (både för utlån och referens), biografier och andra texter om Tranströmer, samt översättningar av Tranströmers verk till en mängd olika språk. Vidare kommer biblioteket att kunna erbjuda musikinspelningar och noter på dikter som blivit tonsatta samt inspelade uppläsningar av Tranströmers dikter. I bibliotekets Tranströmersamling kommer även författarens övriga texter, exempelvis tal vid prisutdelningar och artiklar författaren själv skrivit i olika tidskrifter, att återfinnas. Samlingen kommer också erbjuda Tranströmers lyrik som anpassade medier för dem som inte kan läsa tryckt text. Biblioteket kommer ha programverksamhet varje år kopplad till Tranströmer. Successivt kommer bibliotekets fönster att utsmyckas med Tranströmercitat.
Biblioteket beräknar att en permanent Tranströmerutställning ska stå färdig i november. Utställningen kommer att bestå av ett tiotal stationer som presenterar och lyfter fram olika aspekter av Tranströmers författarskap både tematiskt och kronologiskt. Besökaren kommer att kunna göra en Tranströmer-vandring i bibliotekets lokaler där syftet är att inspirera till läslust och tillgängliggöra hans lyrik. Till vandringen kommer en broschyr/guide utformas och om möjligt tillhörande ”audio guide” eller ”audio app”.
Storbritannien har ett "year of reading" där läsning kopplas ihop med musik, idrott, mat, familj och annat som ägnas mycket tid. Kanske kan alla som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas för ett sådant år för Sverige, skriver Helene Öberg.
6 mar 2026 • 2 min
En stor andel av landets folkbibliotek fortsätter leva under knappa förhållanden, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Var är pengarna? Kulturministern hänvisar till att ansvaret vilar på kommunerna och avböjer intervju.
5 mar 2026 • 4 min
Biblioteksbladet årliga enkät till folkbibliotekens chefer visar en sektor där hälsoläget inte alltid är på topp. Därför har vi många frågor till politiker – som ofta väljer taktiken att hålla tyst.
4 mar 2026 • 2 min
Resurser saknas, kompetens måste höjas och digitaliseringen öka. Det är några av slutsatserna i den senaste rapporten från Rådet för skydd av kulturarv.
3 mar 2026 • 2 min
I höstas stoppades utdelningen av Collijnpriset, uppkallat efter Isak Collijn som var riksbibliotekarie i början av 1900-talet. Orsaken var misstankar om att han sympatiserade med den nazistiska ideologin. Allt tyder på att det verkligen var så.
28 feb 2026 • 4 min
Nyexaminerade skolbibliotekarier får ofta sitt första jobb som ett utvecklingsuppdrag utan ramar, mandat eller stöd. När organisationen saknas blir anställningen en ersättning för ledarskap – och verksamheten börjar om varje gång någon slutar.
25 feb 2026 • 3 min
Kriminalvården JO-anmäldes av en intagen som i mer än ett halvår saknat tillgång till böcker. JO är starkt kritisk och menar att biblioteket var stängt alldeles för länge.
24 feb 2026 • 2 min
Dokumentärfilmen "The Librarians" har blivit en succé. Många svenska bibliotek har redan visat den och nu är det dags för biblioteken i Bergs kommun att bjuda in till visning och samtal i Hoverbergs bygdegård.
23 feb 2026 • 2 min
Elisabeth Aquilonius är ny stadsbibliotekarie i Stockholm. "Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla arbetet med att vara en stabil och trovärdig plats för samtal."
20 feb 2026 • 2 min
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
19 feb 2026 • 3 min
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
18 feb 2026 • < 1 min
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
0 kommentarer