Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
11 apr 2016 • 4 min
Ny modell. På Uppsala stadsbibliotek har ny teknik och en växande befolkning ställt nya krav på funktion. I vinter har innergården...

Ny modell. På Uppsala stadsbibliotek har ny teknik och en växande befolkning ställt nya krav på funktion. I vinter har innergården byggts om till en lounge och entréerna flyttats för att möjliggöra meröppet.
Varje dag besöker 2 500 personer Uppsala stadsbibliotek eller det ofta knökfulla kafé Kardemumma som ligger i anslutning till det. För att göra byggnaden mer tillgänglig och skapa en mötesplats som går att använda även när biblioteket har stängt, har entrén till själva biblioteket flyttats in i huskroppen, medan det som tidigare var biblioteksentré – mot gågatan Svartbäcksgatan – har byggts om, så att besökarna kommer in i en mer social och öppen miljö innan de når biblioteket.
Den nya entrén innefattar kaféet, hörsal och utställningsrum samt en lounge där besökare kan läsa på skärm eller papper även utanför bibliotekets ordinarie öppettider. Kanske är författaren Lena Andersson i hörsalen och talar om sin senaste bok medan några studenter sitter och gör ett grupparbete på kafét intill och läsglada Uppsalabor roar sig med att ta del av tidningarna i hyllorna utanför – om de inte tar en sväng in i utställningsrummet för att se på konst.
– Det finns en stark trend i hela Bibliotekssverige i dag. Det är att allt fler vill mötas och föra samtal kring litteratur, säger Karin Runevad, enhetschef inom Uppsala bibliotek.
Hon tror att det hänger ihop med bibliotekens viktiga demokratiska roll, att de fungerar som en neutral arena som välkomnar fri åsiktsbildning, där det går att samtala eller debattera.
– Min tolkning är att det är en följd av dagens samhällsförändringar, att många värnar om biblioteken och bibliotekens roll, säger samordnaren och mångspråksbibliotekarien Anna Sofia Perotti. Det är bakgrunden till att vi vill att hörsalen ska kunna användas oftare och även på kvällar.
Det rum som hörsalen ligger i tjänade förut som tidningsrum. Efter ombyggnaden har hörsalen 90 platser och en scen som kan bli en filmduk vid behov. När inget särskilt händer i hörsalen går det att sitta och läsa där, och det behövs eftersom Uppsala är en studentstad med ständigt behov av studieplatser. Vissa av hörsalens stolar har upp-fällbara bord så att besökaren kan sitta och skriva, med eller utan dator. Intill hörsalen finns ett annat, helt nytt rum: en utställningssal.
– Tidigare hade vi utställningar i biblioteksutrymmet, men nu går det att titta på konst även när biblioteket är stängt. Förutom traditionella konstutställningar ställer vi ut resultaten av barnverksamhet, konst som skapats i samarbete med förskolor och pedagoger, säger Karin Runevad.
Genom att ha en mer öppen entré mot gågatan utanför ville arkitektkontoret Werket arkitekter göra biblioteket mer välkomnande. Kaféet har blivit större och kan ta emot fler gäster, eftersom det fått ta över rum där bibliotekets lokalsamling Uppsala- och Upplandssamling tidigare fanns. Samlingen i sin tur har flyttat ihop med folkrörelsearkivet och stadsarkivet en trappa ner.
– Arkivdelen byter namn till Fyriskällan. Det är en samlingsplats för arkivmaterial och där ska människor kunna sitta och släktforska, exempelvis. Det finns också en ny entré en trappa ner, så besökare kan nu komma in på biblioteket från två håll, säger Karin Runevad.
Den lounge-liknande delen utanför kaféet kallas ”glasgården”. Det är ett utrymme som byggts där den tidigare innergården fanns.
– Arkitekterna har tänkt mycket i termer av vinterträdgård när de gjorde glasgården. Även här går det att ha mindre program med debatter och sådant, annars rymmer glasgården tidskrifter, tidningar, läsplattor och databas för tidningar, säger Karin Runevad.
1 NY ENTRÉ
Tidigare fanns en ramp här, men den nya entrén går mer direkt in från gågatan, och tanken är att den ska fungera mer välkomnande.
2 EN TILL ENTRÉ
Nu finns ytterligare en entré till biblioteket, där besökaren kommer rakt in till Fyriskällan där arkiven finns. Härifrån går också en trappa upp till entréplan.

3 UTSTÄLLNINGSRUM
Ett helt nytt utställningsrum öppnas här, där konsten som ställs ut kan vara av traditionell art, men ibland
är det barnverksamheten som bidragit till utställningsföremålen. Rummet kan vara öppet även efter att biblioteket stängt.
4 HÖRSAL/LÄSESAL
Det tidigare tidskriftsrummet har blivit en hörsal som kan rymma 90 personer, men stolar kan tas bort för att få plats för rullstolar. Här finns också en scen där man kan ha författarsamtal eller visa film eller hålla debatter. När salen står tom går det bra att sitta här och studera. Vissa av stolarna har uppfällbara bord.
5 KAFÉ
Kaféet utökar antalet platser med en tredjedel. Det heter Kardemumma, och är inte bara kafé utan lunchställe med fullständiga rättigheter. Sådana kaféer kallas även för ”schweizeri”, ett slags finare konditori enligt schweizisk modell. Nu kommer kaféet att kunna ha öppet även efter kl 20, då biblioteket stänger på vardagar.
6 GLASGÅRDEN
Glasgården mellan kaféet och biblioteket fungerar som en lounge. Här går det bra att låna tidskrifter och tidningar och sitta och läsa i bekväma fåtöljer försedda med läslampa, alternativt ställa upp sin dator på något av borden. Förutom tidskrifterna finns ipads och besökare har tillgång till databasen Library pressdisplay. Det går att ta med sig fika ut hit. Ibland kommer mindre debatter eller sammankomster att hållas här.
Text: Ana Udovic
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer