Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
1 feb 2019 • 3 min
Region Gävleborg använder virtual reality som ett sätt att sprida och tillgängliggöra kulturarvet. Det får biblioteken att börja fundera på nya sätt att använda tekniken. ”Det finns ett stort intresse”, säger regionens bibliotekskonsulent Ann Östman.
På Region Gävleborg driver man sedan ett tag tillbaka ett projekt där man använder virtual reality. Den tekniken gör det numera möjligt att gå in i en av de världsarvsförklarade hälsingegårdarna och uppleva den fysiskt, genom att sätta på sig en hjälm. Det är bra för alla som inte geografiskt kan ta sig till platsen, eller som till exempel inte kan gå uppför trappor.
Tekniken går nu runt på turné bland biblioteken i Gävleborgs län.
Varför det?
– För att kunna visa så många människor som möjligt: Vad är en världsarvsgård? Hur ser det ut inne i en sådan? Vad har den använts till? Nu har Länsmuseet också ett VR-rum där man kan få uppleva det här, men folkbiblioteken har förmodligen lägre trösklar in än museerna, och når ut till en större publik, säger Ann Östman, bibliotekskonsulent i Region Gävleborg.
Vilka når ni med det här?
– Alla åldrar! Många som inte kanske skulle ha tagit del av kulturarvet annars. I Bollnäs berättade de om en 14-årig kille som hade hängt där i tre dagar! Han hade hjälpt alla andra besökare och visat dem hur det funkade. Och sedan berättade han om allt för sina föräldrar, på tigrinja, som de pratade med varandra. Det är stort intresse från alla möjliga, barn och unga, PRO och SFI.
Hur jobbar ni vidare?[fakta id=”19080″]
– En del av syftet med att skicka runt det här på turné är att stimulera fantasin hos bibliotekspersonalen, så att vi kan samla in idéer om hur vi kan använda den här tekniken framöver. Jag tänker att vi kommer att kunna använda den på flera olika sätt, inom utbildning, guidning, visualisering, design och för att förbättra vår service.
Vad innebär det mer konkret?
– En sak som dykt upp är att man skulle kunna använda det för att gestalta litterära rum. Besökaren sätter på sig en hjälm och är plötsligt själv mitt inne i en litterär värld, och berättelse. Tänk till exempel att du möter Robinson Kruse på hans ö. Det börjar med att du sitter på en båt och medan du färdas till ön får du berättelsen återberättad, kortfattad.
– Du kliver av båten och insuper miljön. Sedan träffar du Robinson, och ni börjar prata … Det här är naturligtvis bara ett exempel på vad man skulle kunna göra.
Intressant!
– Man skulle också kunna tänka sig att personalen kan använda tekniken för att öva sig i att möta både trevliga och mindre trevliga besökare. Men det här är bara några idéer. Nu är den här tekniken ute på turné tills i mars och responsen har varit jättebra, många bibliotek är intresserade och frågar om de kan få ha kvar sakerna längre. Sedan ska vi samla in idéer, synpunkter och erfarenheter som uppstår och gå vidare med det här. Det är bra att det här materialet redan finns tillgängligt för oss, då blir det väldigt konkret för personalen vad det här är och vad det kan användas till. Då blir det liksom: ”Jaha, det här var ju inte så svårt.”
När kan man ha gestaltningar av litterära rum i VR-teknik på biblioteken i Gävleborg då?
– Det kliar i fingrarna och jag är otålig förstås men även efter att vi samlat ihop erfarenheter från personalen så är det många steg kvar. En fråga handlar förstås om finansiering. Jag tänker att det här kan passa in bra i projektet ”Digitalt först”. Sedan handlar det också om att hitta leverantörer. Och så ska de utveckla materialet. Så det är flera steg kvar.
Varför ska biblioteken hålla på med det här?
– Ytterst är det en demokratifråga, att vi ska kunna tillgängliggöra ny teknik. Som när vi skaffade datorer då många fortfarande inte hade råd med dem. Jag kommer fortfarande ihåg min första bärbara dator och hur lång tid det tog innan jag hade lyckats återbetala allt för den. Nu ser vi att det ofta är nyanlända som använder våra datorer. De finns där, och det finns uppkoppling, det är noll tröskel och du är välkommen in. Dessutom finns det en demokratiaspekt i att vi kan sprida den nya tekniken över hela landet, så att den inte bara ska finnas tillgänglig i storstadsområdena, säger Ann Östman, bibliotekskonsulent i Region Gävleborg.
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.
7 jan 2025 • < 1 min
Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”
7 jan 2025 • 5 min
En tillbakablick på året som gått visar att de biblioteksfrågor som dominerade handlade om skolbibliotek, ekonomi, anmälningsplikt och läshjälp för studenter. God jul önskar Biblioteksbladet!
20 dec 2024 • 6 min
Mitt i en turbulent tid står biblioteken starka för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Vårt förtroende i samhället ökar – nu gäller det att förvalta det, skriver Miriam Nauri i en julkrönika.
19 dec 2024 • 2 min
På Södertörns högskola har 26 procent av studenterna tillgång till talbokstjänsten Legimus. Bibliotekschefen Lotta Janson är trygg med att behoven bedöms tillräckligt noggrant.
19 dec 2024 • 3 min
0 kommentarer