Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
4 nov 2021 • 4 min
”Abbe”, som var timanställd på biblioteket, var 20 år när han sköts till döds genom en lägenhetsdörr i Skäggetorp. Det är bara en av flera skjutningar i Linköping där kommunen satsar på nya bibliotek i utsatta områden.
Den 25 augusti sköts en man till döds mitt i gallerian i Skäggetorp centrum, ett stenkast från biblioteket. Mordet är fortfarande inte uppklarat. Det är inte heller mordet på Abbe som också skedde i Skäggetorp.
En lördag i februari 2020 hade 20-årige Abdirizak Hassan jobbat på biblioteket på dagen och besökte sin mormor samma kväll. Det knackade på dörren och han gick för att öppna. Innan han hann fram sköts fem skott genom dörren. Ingen har åtalats för mordet och polisens förundersökning pågår fortfarande.
Abdirizak, eller Abbe som han kallades, hade varit timanställd på biblioteket i kulturhuset Agora och beskedet om skjutningen chockade kollegorna.
– Det var en väldigt omtyckt person. Vi tog dit en psykolog och höll en minnesstund, berättar Truels Olin, som då var chef för verksamheten.
Det finns också en rädsla för att komma i vägen om det händer igen
När han fick reda på vad som hade hänt ringde han runt till alla anställda för att informera om skjutningen som hade skett på lördagskvällen. På måndagen samlades alla och en krisledningsgrupp skapades.
– Den händelsen påverkade alla och det var mycket samtal mellan personal och medborgare. Han var också mycket omtyckt i området.
En av bibliotekarierna på Agora berättade för Östgöta Correspondenten hur chockad hon blev när hon fick reda på att det var Abbe som hade blivit skjuten. ”Jag blev chockad, kunde inte prata sammanhängande… Lite senare ringde jag mina några av mina nära arbetskamrater och började försöka ta in vad som hänt”, sade hon. En annan kollega var övertygad om att det handlade om en missuppfattning. ”Jag svarade bara att ni fattar väl att de är ju fel person… han har inget med sånt att göra, det är inte han.”
Sedan Abdirizak Hassan sköts till döds har flera skjutningar ägt rum i Linköping, många gånger nära ett bibliotek. I augusti i år sköts ännu en man till döds i Skäggetorp. Denna gång vid lunchtid mitt i centrum, när han satt och åt på en restaurang, ett par kvarter bort från Agora.

Det var många som blev vittnen till den dödsskjutningen. Men personalen på biblioteket hörde inte skottlossningen. De blev informerades kort efteråt. Biblioteket och kulturhuset stängde under eftermiddagen och personalen fick gå hem.
– Sedan var det viktigt för oss att öppna upp igen, vi behöver ha öppet för att vara ett stöd för allmänheten.
Stämningen var dämpad, men samlad, minns han. De som behövde erbjöds stöd från företagshälsovården.
– Naturligtvis påverkar det här verksamheten, det har alla de här händelserna gjort.
I Skäggetorp har det funnits bibliotek i flera år, men bara under det senaste året har två nya bibliotek öppnat i två andra av Linköpings utsatta områden: Berga och Ryd.
– Vi håller gemensamt på att bygga upp den kommunala närvaron igen. Våra servicekontor ligger där också nu. Det är en strategi att man försöker underlätta för kontakter med socialtjänsten och andra verksamheter, säger bibliotekschef Marie Sääf.

Sedan dess har tre skjutningar skett i de områdena, varav två med dödlig utgång.
– Det är klart att personalen påverkas. På olika sätt, men påverkas gör de, säger bibliotekschef Marie Sääf.
I mars öppnade biblioteket i Berga. I maj sköts en 20-årig man till döds och i augusti skottskadades en 15-åring och en 16-åring. En av dem dog av sina skador.
– Första gången kanske man kommer över det fortare. Då är det en enstaka händelse, men när det upprepas kommer det närmare och man inser att det kan hända igen. Det skapas en rädsla, säger Marie Sääf.
Sedan skjutningarna i Berga har polisnärvaron ökat i området och väktare finns på plats när personalen ska stänga biblioteket och gå hem. Samtal har förts om att gå hem tillsammans och det finns funderingar på att stänga kvällstid och i stället ha öppet på helgerna.
Den händelsen påverkade alla och det var mycket samtal mellan personal och medborgare. Han var också mycket omtyckt i området
Personalen har erbjudits stöd av företagshälsovården. Men samtidigt som många blir rädda finns också känslan av att det är viktigt att vara på plats.
– Jag märker inte att det finns någon som inte vill jobba, tvärtom tycker de att det är viktigt att finnas där. Men det är dubbelt för det finns också en rädsla för att komma i vägen om det händer igen.
Hur kan man som chef stötta personalen som arbetar i utsatta områden? Finns det något sätt att rusta personalen för att vara beredd om det sker igen?
– Det är jättesvårt. Polisen och kommunen satsar hårt på förstärkt närvaro. Och vi har en dialog för att försöka skapa en trygghetskänsla, säger Marie Sääf.
Hon tror att biblioteken kan fylla en viktig funktion i utsatta områden.
– Jag tror de kan spela en jättestor roll, men det är väldigt långsiktigt. Det är viktigt att det inte finns en känsla av att vissa områden inte är lika mycket värda. Det som har hänt i många kommuner är att den kommunala verksamheten har dragit sig bort från de här områdena.
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
Den 1 juli förra året infördes tillägget i skollagen om bemannade skolbibliotek. Men det ser väldigt olika ut i landets kommuner. Biblioteksbladet har besökt Kungsbacka som anställde sex nya skolbibliotekarier i somras.
5 jan 2026 • 9 min
Hur lever landets skolor upp till det kravet på bemannade bibliotek? Skolinspektionen får regeringens uppdrag att granska det.
19 dec 2025 • < 1 min
Höstens flöde på Biblioteksbladet.se har rymt palestinska bibliotekarier, arkiv för kreativa processer, ryskt informationskrig, svenska platsannonser och mycket annat.
18 dec 2025 • 3 min
Den nya processen för Legimus ifrågasätts. Lång väntan för studenterna och orimliga krav på personalen anser kritikerna – och Svensk biblioteksförening och andra organisationer har begärt möte i Regeringskansliet för att framföra sina synpunkter. MTM svarar att ändringarna är önskade och kommer att ge större rättssäkerhet.
17 dec 2025 • 4 min
Det såg ut som att Julla Májja kört sin sista tur. Men ett tillfälligt bidrag gör att den samiska kulturbussen blir kvar nästa år – sedan är det osäkert.
16 dec 2025 • < 1 min
0 kommentarer