Högdalens trestegsmodell skapar lugn

Mindre stök och bättre arbetsmiljö. En tydlig metod skapar lugn på Högdalens bibliotek i Stockholm. – Tidigare kunde det vara...

Mindre stök och bättre arbetsmiljö. En tydlig metod skapar lugn på Högdalens bibliotek i Stockholm.

– Tidigare kunde det vara så tärande att jobba här, säger Anna William-Olsson, bibliotekarie, och huvudskyddsombud för Stockholms stadsbibliotek och kulturförvaltning.

Ingången till Högdalens bibliotek ligger precis intill tunnelbanans spärrar och en rulltrappa leder in till bokhyllor och informationsdisk. Det är lätt att hitta hit, och vid entrén finns ett öppet utrymme, Loungen, för dem som vill söka i datorerna, samtala och även fika.

Trivselreglerna hänger synligt på flera ställen: ”visa varandra hänsyn”, ”håll ner ljudnivån” och ”följ personalens anvisningar”.

För två år sedan var här ofta betydligt oroligare, jämfört med det lugn som råder nu. Mellan september och november 2013 rapporterade Högdalens bibliotek om 40 incidenter med högljudda och provocerande ungdomar på eftermiddagarna.

Gänget, på upp till över 20 tonåringar i högstadieålder, kunde åka sparkcykel inne på biblioteket, kasta kuddar, jaga varandra, blockera dörrar och reta andra besökare.

– Ja, här var ingen bra arbetsmiljö. Det var otryggt på jobbet och situationen kunde vara hemsk, säger Jonas Bång, som då var chef för biblioteken i de södra förorterna Högdalen, Hagsätra, Älvsjö och Örby.

– Ungdomarna hade en tendens att vilja testa både personal och besökare – hur långt kan vi gå? fortsätter Jonas Bång, som numera chefar över biblioteken i Alvik, Brommaplan, Kungsholmen och Stora Essingen.

förutom att kontakta skolor, fritidsledare, fältassistenter och föräldrar satte bibliotekspersonalen igång med ett internt arbete, tillsammans med företagshälsovården. Målet var en arbetsmetodik för att kunna vara tydlig mot dem som stökar, klara att härbärgera känslor och samtidigt hjälpa andra besökare.

– Att bli involverad, prata och försöka förstå, det visade sig inte fungera, säger Anna William-Olsson. På det sättet kom vi ingen vart utan hamnade i hopplösa situationer.

Lösningen blev en handlingsplan, en trestegsmodell, som visat sig fungera väl. Utgångspunkten är att personalen vid bråkiga situationer ska vara så neutral som möjligt, tydlig och agera konsekvent.

Steg 1: Personal säger till att ”ni måste tala tystare”. Avvaktan.
Steg 2: Budskapet upprepas med tillägget ”annars måste ni gå härifrån”. Avvaktan.
Steg 3: Väktare eller polis kontaktas och personen/personerna avhyses.

Poängen med den här enkla modellen är att den är just enkel, lätt att följa och att personalen kommit överens om att det är så här det ska gå till.

– Att träffa företagshälsovården var bra, säger Anna William-Olsson. Vi diskuterade och svarade på frågor om vad det är som egentligen händer när det är stökiga gäng på biblioteket. Nu, när vi agerar likadant allihop, oavsett vad vi egentligen tycker, känns det inte längre lika personligt. Att vi ska vara ”tråkiga och neutrala” i bemötandet är också något som fungerar.

– Det handlar om konsekvenser, att visa för dem som stör att deras agerande får konsekvenser, säger Jonas Bång. Det blir mindre påfrestande när situationen är mer struktuerad och alla vet vad som gäller. Handlingsplanen gör också att det går att agera fort, ”nu måste du gå”.

Förutom den interna trestegs-modellen bestod åtgärderna även av samråd och nätverkande med dem som finns i ungdomarnas närhet: föräldrar, lärare, fritidsledare, fältassistenter och polis.

Sedan den nya chefen Ida Udovic tillträdde i våras har Högdalens bibliotek bara varit med om två incidenter med bråkiga tonåringar. Stöket är inte huvudfrågan längre, och biblioteket har i större utsträckning kunnat fungera som en plats för lugn och ro, läsning och studier.

– Men de här problemen speglar hur det ser ut i samhället i övrigt, säger Ida Udovic. Det hela handlar om så mycket mer än stökiga gäng på bibliotek. Vi vet att skillnaderna mellan olika områden i Stockholm är mycket stora, mellan platser där det finns resurser och där det inte finns resurser.

Förutom att tidigt nå ut till barn och visa hur det går till på ett bibliotek, vad ett bibliotek är och hur roligt det är att vara på ett bibliotek, är det enligt Ida Udovic och Jonas Bång viktigt att se till att biblioteket kan vara en fristad, för alla som behöver.

– Att det är så fullt i studierummen runt om på Stockholms stadsbibliotek visar att biblioteken verkligen används och fyller en viktig funktion, säger Jonas Bång. Ungdomar som kommer hit kanske har det jättejobbigt hemma och i skolan och behöver en lugn och trygg plats.

Foto: Beatrice Graalheim