Tack projekt Runeberg

15 feb 2012 • 2 min

Många är de förfrågningar vi får angående digitalisering av BBL. För ändamålet finns också en upplaga av samtliga årgångar sparade...

Många är de förfrågningar vi får angående digitalisering av BBL. För ändamålet finns också en upplaga av samtliga årgångar sparade i ett förråd. Men under tiden tuffar Projekt Runeberg på med digitaliseringen av BBL:s årgångar.

Och nu meddelas att projektet har utökats med årgångarna 1938,1939 och 1940 och därmed är 25 årgångar digitaliserade. De senaste tre årgångarna har, enligt Lars Aronsson på Projekt Runeberg, scannats i färg (JPEG), vilket betyder att de många fotografierna av biblioteksinteriörer är fullt njutbara. Ur årgången 1940 rekommenderar han bl a Nils Genells historik över Biblioteksföreningens första 25 år.

På Biblist skriver Lars Aronsson: ”I fredags när vår Facebook-sida hade 1 447 beundrare, hotade jag med att fördröja digitaliseringen tills vi nått upp till 1 500. Men det tog inte många dagar att locka fram de 53 som fattades. Och fler är välkomna.”

Arbetet med digitaliseringen har också gett upphov till en del funderingar som Lars Aronsson gärna delar med sig av: I häfte 2, 1940, sidan 46, berättas att Biblioteksföreningen, som då alltså hette Sveriges Allmänna Biblioteksförening, har börjat katalogisera uppsatser i 32 svenska tidskrifter, och att 51 bibliotek har börjat abonnera på katalogkorten av resedagrön kartong.

Men ”när jag  går till Libris och söker efter Biblioteksbladet (en av de 32 tidskrifterna) och artiklar, får jag bara 30 träffar, varav två från 1939, en från 1970 och inga däremellan. Den här katalogiseringen av uppsatser tycks alltså inte ha lämnat några spår i Libris. Det är väl tråkigt?” Här kunde ju olika bibliotek identifiera varsin tidskrift och börja stansa in uppsatserna i Libris. Vore inte det en god gärning? Vad väntar ni på? Här finns en arbetsmarknad för bibliotekarier. Man kunde ro detta i land 1940, men inte 2012? Vad är planen?”, avslutar Lars Aronsson.

So far so good – på Biblioteksbladet tackar vi och bugar för dessa digitaliseringsinsatser och hoppas att fler har lust att fördjupa sig i den tid som flytt via de årgångar av BBL som nu är tillgängliga. Gör ett besök!

 

1 kommentarer

  1. När jag digitaliserar en årgång av Biblioteksbladet, scannar jag först bilder av varje tryckt sida och sedan OCR-tolkar jag bilderna. Resultatet är för varje sida en bildfil och en textfil, som båda bakas in i en HTML-sida på Projekt Runebergs webbplats. Strukturen är ganska enkel och har sett likadan ut sedan 1998.

    Men för att det hela ska bli mer användbart än en rulle mikrofilm (eller en PDF-fil), där man måste veva fram till rätt avsnitt, gör jag också en innehållsförteckning, som har länkar direkt till den sida där varje artikel börjar. Här börjar det bli jobbigt, och arbetet skulle underlättas väsentligt om det redan fanns färdiga katalogposter för varje artikel i årgången. Denna katalogisering (som vi kallar indexering) är en viktig del av digitalisering. Tydligen har någon redan gjort det jobbet 1940, men idag finns resultatet inte i Libris-databasen. Så vart har det tagit vägen? Blev det början till Artikelsök hos BTJ?

Senaste nytt

Nyheter

Oro för hot och politisk inblandning

Medlemmar i fackförbundet Dik oroar sig för att allmänhetens förtroende för öppenhet och demokrati minskar. Många oroar sig också för att politiker inte ska värna principen om armlängds avstånd.  

6 dec 2022 • 2 min

Politik

Oppositionen föreslår mer pengar till biblioteken

Ökade resurser för att genomföra nationella biblioteksstrategin, lagstiftning om bemannade skolbibliotek, ekonomiskt stöd för digital utlåning och stopp för bibliotekstjänster för papperslösa. Det är några förslag som förs fram i årets motioner som lämnats in till riksdagen.

6 dec 2022 • 3 min

Internationellt

I otakt med tiden

Vittnesmål om hans ledarstil hörs även från hans förra arbetsplats. Ändå fick Gerald Leitner Iflas uppdrag att modernisera världens bibliotekssektor.

5 dec 2022 • 3 min

Nyheter

Ojämlika ekonomiska villkor påverkar läsningen hos unga

Sveriges förmånliga skatter på tillgångar har lett till stor ekonomisk ojämlikhet och riskerar att urholka välfärden. Hur många bibliotek skulle man kunna bygga om reglerna som har skapat flest dollarmiljardärer per capita i nästan hela västvärlden skulle förändras? Det frågar sig författare Andreas Cervenka.

2 dec 2022 • 3 min

Debatt

Fem elefanter i Iflas rum

Iflas kris handlar inte bara om en sparkad generalsekretare och havererat förtroende mellan ledning och medarbetare. Ytterligare fyra stora problem måste lösas innan alla kan återgå till det normala, skriver Ifla-medlemmen och biblioteksdebattören Mikael Böök.

1 dec 2022 • 2 min

Nyheter

Kultursektorn illa förberedd för krig

Det saknas planering för hur kulturverksamhet ska upprätthållas om det blir krig, konstaterar MSB. Mycket behöver göras, bland annat i bibliotekssektorn. "Vi har vaknat upp ganska bryskt", säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

29 nov 2022 • 3 min