Tack projekt Runeberg

15 feb 2012 • 2 min

Många är de förfrågningar vi får angående digitalisering av BBL. För ändamålet finns också en upplaga av samtliga årgångar sparade...

Många är de förfrågningar vi får angående digitalisering av BBL. För ändamålet finns också en upplaga av samtliga årgångar sparade i ett förråd. Men under tiden tuffar Projekt Runeberg på med digitaliseringen av BBL:s årgångar.

Och nu meddelas att projektet har utökats med årgångarna 1938,1939 och 1940 och därmed är 25 årgångar digitaliserade. De senaste tre årgångarna har, enligt Lars Aronsson på Projekt Runeberg, scannats i färg (JPEG), vilket betyder att de många fotografierna av biblioteksinteriörer är fullt njutbara. Ur årgången 1940 rekommenderar han bl a Nils Genells historik över Biblioteksföreningens första 25 år.

På Biblist skriver Lars Aronsson: ”I fredags när vår Facebook-sida hade 1 447 beundrare, hotade jag med att fördröja digitaliseringen tills vi nått upp till 1 500. Men det tog inte många dagar att locka fram de 53 som fattades. Och fler är välkomna.”

Arbetet med digitaliseringen har också gett upphov till en del funderingar som Lars Aronsson gärna delar med sig av: I häfte 2, 1940, sidan 46, berättas att Biblioteksföreningen, som då alltså hette Sveriges Allmänna Biblioteksförening, har börjat katalogisera uppsatser i 32 svenska tidskrifter, och att 51 bibliotek har börjat abonnera på katalogkorten av resedagrön kartong.

Men ”när jag  går till Libris och söker efter Biblioteksbladet (en av de 32 tidskrifterna) och artiklar, får jag bara 30 träffar, varav två från 1939, en från 1970 och inga däremellan. Den här katalogiseringen av uppsatser tycks alltså inte ha lämnat några spår i Libris. Det är väl tråkigt?” Här kunde ju olika bibliotek identifiera varsin tidskrift och börja stansa in uppsatserna i Libris. Vore inte det en god gärning? Vad väntar ni på? Här finns en arbetsmarknad för bibliotekarier. Man kunde ro detta i land 1940, men inte 2012? Vad är planen?”, avslutar Lars Aronsson.

So far so good – på Biblioteksbladet tackar vi och bugar för dessa digitaliseringsinsatser och hoppas att fler har lust att fördjupa sig i den tid som flytt via de årgångar av BBL som nu är tillgängliga. Gör ett besök!

 

1 kommentarer

  1. När jag digitaliserar en årgång av Biblioteksbladet, scannar jag först bilder av varje tryckt sida och sedan OCR-tolkar jag bilderna. Resultatet är för varje sida en bildfil och en textfil, som båda bakas in i en HTML-sida på Projekt Runebergs webbplats. Strukturen är ganska enkel och har sett likadan ut sedan 1998.

    Men för att det hela ska bli mer användbart än en rulle mikrofilm (eller en PDF-fil), där man måste veva fram till rätt avsnitt, gör jag också en innehållsförteckning, som har länkar direkt till den sida där varje artikel börjar. Här börjar det bli jobbigt, och arbetet skulle underlättas väsentligt om det redan fanns färdiga katalogposter för varje artikel i årgången. Denna katalogisering (som vi kallar indexering) är en viktig del av digitalisering. Tydligen har någon redan gjort det jobbet 1940, men idag finns resultatet inte i Libris-databasen. Så vart har det tagit vägen? Blev det början till Artikelsök hos BTJ?

Senaste nytt

Internationellt

Wlic i Dubai inställt

Biblioteksfederationen Ifla har fått hård kritik för beslutet att förlägga nästa års världskongress till Förenade Arabemiraten. Nu har landet dragit tillbaka sitt erbjudande att genomföra arrangemanget.

3 okt 2023 • < 1 min

Debatt

Hotet mot bibliotekens demokratiska uppdrag

En stark polarisering i samhället kastar en mörk skugga över bibliotekets verksamhet. Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, pekar på tre lokala exempel och lyfter vilka förändringar han ser för biblioteket i ett allt hårdare samhällsklimat.

3 okt 2023 • 2 min

Nyheter

Den judiska kulturen tar plats på bokmässan

Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.

29 sep 2023 • 3 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min