Det behövs mer juridik på biblioteket

30 nov 2017 • 2 min

Det kommer ett mejl med rubriken ”Mer juridikfokus önskas”. Avsändaren heter Sebastian Lönnlöv och han skriver bland annat så här:...

Det kommer ett mejl med rubriken ”Mer juridikfokus önskas”. Avsändaren heter Sebastian Lönnlöv och han skriver bland annat så här:
”Jag har under en längre tid funderat över juridikens roll i bibliotekarieprofessionen. Det berörs knappt under utbildningen (till skillnad från i arkivarie-utbildningen, där det är genomsyrande) och ute i yrkeslivet är vi många som inte riktigt har koll på juridiken bakom det vi gör.”
Samma vecka kommer två andra mejl, från ledning respektive personal på stadsbiblioteket i Karlstad. De är missnöjda över en artikel i förra numret av Biblioteksbladet om att deras bibliotek får nya låneregler efter att det uppmärksammats att EU-migranter nekats låna böcker. ”Karlstads bibliotek har inget register över personer utifrån etniskt ursprung eller annan gruppering”, skriver bibliotekets chef och biträdande chef.
Skrivelsen från personalen är undertecknad av 15 personer: ”Vi som arbetar i bibliotekets informationsdisk kan intyga att nej, Karlstads stadsbibliotek har aldrig haft något register eller några koder för låntagare som skulle vara baserade på låntagarnas ursprung.”
Personalen bekräftar samtidigt att vissa har nekats hemlån: ”Enligt våra nuvarande låneregler har det krävts en fast adress för att få låna med sig media.”
Det är självklart att ge utrymme för synpunkter men ledningens och personalens begäran om rättelse blir det ingenting med.
Det finns inga fel att rätta.
Biblioteksbladet har tillgång till en förteckning över låntagare utan fast hemadress som därmed har nekats hemlån. Där finns några anonyma individer benämnda ”turist” och ”gästsurfare” och ett par  förvaltningar i Karlstads kommun. I övrigt utgörs listan uteslutande av rumänska och romska namn.
Syftet har säkert inte varit att hindra en viss etnisk grupp från att göra hemlån, men reglerna har lett till det.
Justitieombudsmannen gick inte vidare med en anmälan av hanteringen. Osäkerhet kring den juridiska hållbarheten ledde dock till att Karlstads kommunjurister fick uppdraget att ta fram nya låneregler som innebär att den som kan visa upp ett foto-id ska kunna göra hemlån.
En lärdom av historien är nog att Sebastian Lönnlöv har rätt: juridisk orientering behövs lite varstans – även i Biblioteksbladet. Helt logiskt finns det en artikel om EU:s dataskyddsförordning  på sidan sex i det här numret. Och på sidan åtta intervjuas Susanna Broms, aktuell med en nyutgåva av boken Biblioteken och juridiken.

2 kommentarer

  1. Artikeln var rak och redig och handlade om faktiska förhållanden. Jag håller inte med om att den innehöll antydningar eller påståenden.

    God jul

    Thord Eriksson, t f chefred Biblioteksbladet

  2. Är inte ”Syftet har säkert inte varit att hindra en viss etnisk grupp från att göra hemlån,” en rättelse i sig, eftersom att ni verkade antyda att det var en lista som var skapad för att neka EU-migranter? Artikeln var hård och säker på att det här var något rasistiskt som gjorts med flit.

Senaste nytt