"Tystnaden är ett sjukdomstecken"
4 okt 2022 • 2 min
Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
I senaste numret av Biblioteksbladet, som har läsning som tema, handlar min ledare om bibliotekspersonalens brist på lästid och det milt uttryckt förvånande i att en yrkesgrupp som väntas stimulera andra att läsa, själva sällan tillåts ägna sig åt det på jobbet.
Som något slags självuppoffrande Florence Nightingale-varelser i det skrivna ordets tjänst.
Ingen annan text jag skrivit i Biblioteksbladet har lett till så många reaktioner.
En bibliotekarie beskriver sin läsning, som hen alltså ägnar sig åt på fritiden för att kunna leva upp till låntagarnas förväntningar om att bli orienterade aktuell bokutgivning, som ett oavlönat kall – som börjar bli ohållbart. ”Jag funderar på att fråga på mitt kommande medarbetarsamtal om hur mycket fritid jag förväntas lägga på inläsning varje vecka. Jag har även funderat på andra jobb, där fritiden är jobbfri eftersom jag känner mig på gränsen till utmattning.”
En annan bibliotekarie berättar om en tjänst som med läsfrämjande för vuxna som förmodad inriktning. ”Det ingick ingen lästid i tjänsten utan jag förväntades läsa baksidestext/recensioner och liknande för att sedan kunna tipsa om böcker och arrangera läsfrämjande aktiviteter kring böcker.”
En tredje bibliotekarie tycker att de som jobbar på biblioteket använder begreppet läsfrämjande alltför lättvindigt, eftersom det sällan har täckning i verksamheten. ”Ofta när begreppet används handlar det om ytliga insatser, som exempelvis dela ut gratis böcker eller ge snabba boktips. … den djupare litteraturkännedomen byts ut och jag förvisas antingen till ytliga läsfrämjande insatser, eller blir utlämnad till mina egna personliga intressen.”
En fjärde beskriver en intern diskussion som alltid rör andra angelägenheter och perspektiv som biblioteket förmodas hantera och förhålla sig till, men aldrig läsning eftersom det förväntas angå alla.
Och så vidare, och så vidare.
Frågan om personalens egen läsning handlar ytterst om bibliotekens identitet och betydelse. Det fortsätter att förvåna mig att det talas så tyst om det.
Vittnesmålen i min mejlbox ger dessutom bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk – symtomatiskt nog ber alla som hör av sig om att få vara anonyma.
Innan någon övertygat mig om annat fortsätter jag att betrakta frånvaron läsning och en levande diskussion om detta med stor och uppriktig förvåning. Tystnaden är ett sjukdomstecken.
6 kommentarer
Senaste nytt
Medieprofessorn: Passiviteten är inte neutral
Allt är ett val, även att förbli tyst. Det säger professorn Jesper Strömbäck och reflekterar över hur det offentliga samtalet alltmer drivs av felaktigheter och direkta lögner.
• 8 min
BBC: För många fel i AI-genererade nyheter
AI-assistenter levererar ofta felaktigheter och förvrängt innehåll när de sammanfattar journalistiska texter. Det visar en undersökning från BBC. Svenska medieföretag betonar vikten av att en journalist alltid måste granska innehållet.
26 mar 2025 • 4 min
Forskar om hur kulturkriget påverkar biblioteken
Forskaren Hanna Carlsson, som ofta har fokus på bibliotekspolitik och politisk styrning, efterlyser en mer aktiv bibliotekssektor som vågar hänvisa till vetenskapligt baserad forskning. "Dags att våga säga att det finns information som är bättre än annan."
25 mar 2025 • 7 min
Bibliotekspolitiken hindrar viktiga lösningar på problem
Det är bra att Sverige har en bibliotekslag. Men ambitionen att inkludera alla typer av verksamheter i en lagstiftning är inte oproblematisk, skriver Johanna Hansson.
24 mar 2025 • 3 min
Nytt uppdrag för folkbiblioteket – ”En lättnad att få säga ja”
”Vi har varit benhårda.” Folkbiblioteken kan inte göra skolornas jobb utan medföljande budget, konstaterar Carina Bergsten, bibliotekschef i Kiruna. Men från och med i höst ansvarar hon även för skolbiblioteksverksamheten.
20 mar 2025 • 2 min
Snart väntas besked om bibliotekets framtid
Medicinska biblioteket betyder mycket för studenterna på Umeå universitet. När de fick höra om den planerade omgörningen var det många som protesterade. Nu hoppas de att protesterna ger effekt.
19 mar 2025 • 3 min
Biblioteket "lite bortprioriterat" i Habo
Biblioteket ”var lite bortprioriterat” när budgeten för 2025 spikades. Ansvariga politiker hänvisar till lagkrav som måste följas innan satsningar på biblioteket kan göras.
18 mar 2025 • 3 min
Ont om lokala satsningar på skolbibliotek
I sommar får alla skolelever rätt till ett bemannat skolbibliotek. Betyder det att frågan är prioriterad? ”Jag ser inte det”, säger skoldebattören Linnéa Lindquist som går igenom samtliga kommuners skolbudgetar.
18 mar 2025 • 2 min
Bristen på bibliotekarier består
Om fem år kommer det fortfarande att vara ont om bibliotekarier och gott om jobb att välja för den som väljer bibliotekarieutbildningen. Inte minst till följd av nya lagen om skolbibliotek.
17 mar 2025 • < 1 min
Starka reaktioner på högerkrönika
Magnus Johanssons krönika om att vara höger och bibliotekarie ledde till ovanligt många reaktioner. Vissa tyckte att det var Biblioteksbladets sämsta publicering på länge, andra tackade för inspelet.
14 mar 2025 • 2 min
Källkritikens dag: folkbibliotekarien prisas
”Folkbibliotekarien” tilldelas i dag utmärkelsen Det gyllene förstoringsglasets hederspris för sina insatser för källkritiken i Sverige. "En grundbult för demokratin”, skriver juryn i sin motivering.
13 mar 2025 • < 1 min
Stora kunskapsluckor i digital källkritik
En av fyra har det senaste året litat på information i sociala medier, om samhällsfrågor, information som senare har visat sig vara falsk. Det visar en ny undersökning från Internetstiftelsen.
13 mar 2025 • 4 min
REPORTAGE
Hårt samtalsklimat gör världen suddigare
En allt råare offentlighet får röster att tystna och nyanser att förbli osynliga. Och ett samtal om debattklimatet verkar nästan omöjligt att få till.
15,5 %
av folkbiblioteken har fått neddragen budget 2025, visar Biblioteksbladets enkät.
KRÖNIKA
Höger och bibliotekarie – ”misstänker att jag blivit inkvoterad”
Ska det pratas om vikten av mångfald, då måste det också pratas om den skeva fördelningen när det kommer till personalens politiska sympatier. ”Allt annat är uppenbart hyckleri”, skriver Magnus Johansson.
En frågar om nya böcker om Putin, en annan om vegetarisk matlagning, en tredje om deckare, en fjärde om nyskrivet om engelska kungahuset osv. Är det en rimlig förväntan att en folkbibliotekarie ska kunna ge bra tips om ’allt möjligt’? Det korta svaret är Nej, det långa att det finns en bättre modell.
Några timmars lästid på arbetstid – i en tid resurserna snarare krymper än ökar – är knappast en framgångsrik strategi. Och inte en fråga som kan lösas på individnivå. Frågan om Läsrekommendationer är som gjord för en modern AI-baserad tjänst. Den kan antingen utvecklas av biblioteken gemensamt eller kommer att i framtiden kunna köpas som en tjänst av en extern leverantör.
Folkbibliotekarierna skulle kunna bidra med att berätta hur en sådan tjänst skulle kunna designas och delta i utvecklingstester.
PS. Många kvinnor i Iran klipper håret och riskerar livet för sin rätt att yttra sig. Enligt denna tidnings chefredaktör vill alla bibliotekarier som yttrat sig om ämnet Lästid vara anonyma. Suck. Och detta i en organisation som på allvar hävdar att man vill vara en del i Totalförsvaret.
PS2. Jag är strategirådgivare, doktorand i företagsekonomi med en avhandling om uppslagsverk och forskningskommunikation. Och medlem i Biblioteksföreningen.
Det har aldrig varit meningen att man ska kunna allt men man bör som bibliotikarie ha läst och funderat kring alla genrer. Jag tar ett exempel från vår läsvecka. Jag har inte läst feelgood litteratur. Jag skulle hellre dra ut en visdomstand än att läsa det på min fritid. Jag bör dock ha läst några genredefinerade verk och funderat (fördomar till trots) vad det är i litteraturen som lockar och hur jag kan tipsa och använda det i arbetet. Om man har ett systematiskt arbete med läsning på arbetstid så betar man av ganska mycket. Ett år hade vi tema barnlitteratur så då läste jag pax, kapten kalsong, handbok för superhjältar etc… bästa kompetensutveckla dagarna som jag haft.
Att säga att vi inte har tid till läsning men däremot svansa runt på x antal utbildningsdagar på digitala teman är rent ut sagt strunt. Oavsett vad vi behöver kunna för framtiden så står det klart att litteratur inte är det som prioriteras men då tycker jag att man i sådana fall ska vara ärlig med det.
Det är verkligen bedrövligt att läsa kommentarerna och hela situationen är absurd. Jag frågar mig om detta är 2022 och om de som hört av sig är anställda för att utföra ett arbete som de har betalt för? För mig låter det som en svunnen tid då prästens fru förväntades rycka in på sockenbiblioteket, höll föredrag om syltning och saftning och deltog i bildningen i byn. För mig och flera av mina skolbibliotekskollegor på gymnasieskolorna i Lund råder en annan tid. Vi förväntas bedriva läsfrämjande verksamhet, vilket vi gör och för att kunna utföra vårt arbete har vi lästid. På både min förra arbetsplats Polhemskolan och Spyken, den nya, har jag rimlig lästid. Hur skulle jag annars kunna göra mitt jobb? På fritiden har jag väldigt mycket annat jag ska hinna med. Men Thord, är det verkligen sällan du hört bibliotekspersonal beklaga sig över detta? Det har jag.
Det är förvånade att inte fler bibliotekschefer värnar om personalens läsning. Har dom inte själva jobbat med läsfrämjande?
Självklart borde bibliotekarier som förväntas ge kvalificerade tips och råd kring litteratur på ett professionellt sätt, också ha möjlighet att läsa på betald arbetstid. Vi skolbibliotekarier har ofta det i våra avtal, men inte lika vanligt på folkbibliotek. Jag har 10 läsdagar per år, som jag oftast tar ut under skolloven. Det motsvarar dock inte all tid jag lägger ner på att läsa barn- och ungdomsböcker, något jag ju måste för att kunna utföra mitt arbete. Det är helt tokigt att arbetsgivaren förlitar sig på att bibliotekarierna ska lägga sin fritid på att hålla sig uppdaterade. Självklart gillar vi att läsa, men vi måste inte vara eldsjälar och vara vårt yrke dygnet om.
Hej Sara, du berättar att du har 10 läsdagar per år, får man fråga om du jobbar 100%? Jag är också skolbibliotekarie, tycker att det är en bra lösning med läsdagar. Tack på förhand!