Bemannade skolbibliotek på varje skola nämns inte när Kulturrådet i en färsk rapport föreslår hur barns och ungas läsning ska stärkas. Ledamöter i regeringens Läsråd reserverar sig därför mot rekommendationerna.

”Barns och ungas läsning är en ödesfråga för hela samhället”. Så inleds rapporten Nuläge om barns och ungas läsning som Kulturrådet släppt i dagarna med stöd av Läsrådet, som bildades på regeringens initiativ 2021.

Bland annat understryks att det krävs fler läsfrämjande insatser i socioekonomiskt utsatta områden. Att öka ungas och unga vuxnas delaktighet är också viktigt, liksom att stärka läsningen för dessa.

I ett särskilt yttrande reserverar sig tre av Läsrådets ordinarie ledamöter mot att rapporten saknar rekommendationer om tillgång till bemannade bibliotek på alla skolor, i linje med förslagen i Gustav Fridolins skolbiblioteksutredning som lades fram för drygt två år sedan.

”Vår uppfattning är att detta textavsnitt inte motsvarar de rekommendationer kring läsfrämjande insatser som framförts av oss under Läsrådets möten”, skriver de.

– Vi gjorde det här yttrandet bland annat för att vi tyckte att det saknades i rekommendationerna, säger Elin Nord som är universitetsbibliotekarie på Göteborgs universitet.

Hon påpekar att hon, författaren Ingela Korsell och Eric Haraldsson, skolbibliotekarie på Ringbergskolan i Växjö, har fått mycket positiva reaktioner från skolbibliotekarier, för deras ifrågasättande av rekommendationerna.

– Det står om skolbibliotek i rapporten men vi tycker att det skulle vara tydligare i rekommendationerna från Läsrådet. Jag uppfattar att vi, de ordinarie ledamöterna i Läsrådet, har en samsyn kring det här med skolbibliotek och bemannade skolbibliotek. Det är också bland annat därför vi tycker att det saknas. Men Läsrådet är ett råd inom Kulturrådet och det påverkar vad som kommer med i rapporten och vad Läsrådet kan komma med för rekommendationer, förklarar Elin Nord.

Är det något mer du saknar i Läsrådets rekommendationer?

– Man kan ju alltid hoppas på att man ska vara mer djärv och mer spetsig. Det är viktiga områden som har pekats ut såklart, men man hade kanske kunnat lyfta andra delar också. Jag tycker att det viktigaste är frågan om skolbiblioteken och det kändes bra att vi fick markera det. Jag skulle inte säga att det finns någon konflikt kring detta men vi tycker att det saknades i rapporten.

Hur ser du på rapporten som helhet?

– Det är en bra start för att se vilka områden som Kulturrådet vill peka ut som viktiga att arbeta med när det gäller barns och ungas läsning. Så jag tänker att det är ett bra läge inför arbetet som vi vill sätta fart med. Där kan vi i Läsrådet bidra, säger Elin Nord.