Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 jun 2025 • 2 min
Nästan 600 böcker i Ukraina har förbjudits för att de anses innehålla rysk propaganda. ”Syftar till att likvidera Ukrainas självständighet.”
Olena Odynoka på Ukrainas bokinstitut.
Ukrainas statliga kommitté för tv och radio har en lista med böcker som har förbjudits eftersom de anses sprida rysk propaganda. Listan uppdateras löpande och omfattar i skiftet april-maj 577 titlar.
Att böcker hamnar där motiveras med att de ”syftar till att likvidera Ukrainas självständighet”.
Kommittén följer utgivningen ”i den angripande staten” samt i Belarus och tar även emot tips från andra myndigheter och från allmänheten.
Samma allvar kring läsning syns i strategin för läsfrämjande som Ukrainas regering antog för två år sedan. Där finns väntade formuleringar om att läsning är viktigt för kritiskt tänkande och att skapa förutsättningar för utbildning. I andra textpartier skruvas graden av dramatik upp:
”Genomförandet av strategin är en nödvändig förutsättning för att säkerställa Ukrainas nationella säkerhet, eftersom den stöder utvecklingen av ukrainsk kultur och mänsklig potential – grunden för att bevara den ukrainska staten och identiteten…”
En organisation kulturministeriet, Ukrainska bokinstitutet, medverkar vid internationella bokmässor för att väcka intresse för ukrainsk litteratur.
En annan uppgift ligger i linje med listan över förbjudna böcker och regeringens strategi för läsning: institutet söker anti-ukrainsk litteratur i bibliotekskataloger i andra länder.
”Vi uppmanar bibliotek att ta bort dessa böcker så att Ukrainas kultur, litteratur och historia ska få representeras av våra egna författare i stället för av lögnaktiga ryska narrativ”, skriver institutet på sin hemsida.
– Det är så mycket som skrivs som ger en bild av Ukraina genom den ryska propagandans prisma. Vi måste ge alternativ, säger Olena Odynoka, institutets biträdande chef för internationellt samarbete.
I början av 2022 uppmanades ukrainare utomlands att uppsöka bibliotek i länderna där de befann sig och undersöka om de hade böcker som innehöll antiukrainsk propaganda. Institutet kontaktade sedan biblioteken och informerade om upptäckterna.
Olena Odynoka svarar svävande på frågan om hur många sådana kontakter som faktiskt har tagits.
– Det skulle kunna ske oftare. När jag själv besökt olika nationalbibliotek har jag sett många ryska böcker med propaganda.
Ett skäl till att arbetet inte bedrivs mer intensivt är att institutet har förlorat en stor del av sin personal, förklarar hon.
– Många strider vid fronten.
Fotnot: Artikeln är kompletterad med en länk till Statsutskottet för tv- och radiosändningar i Ukraina. Listan det refereras till har sedan artiklen skrev reviderats flera gånger. Den senaste upplagan, från den 20 juni, omfattar 597 titlar.
20 kriterier avgör om böcker inte ska få säljas. De får till exempel inte ifrågasätta Ukrainas självständighet, förolämpa eller visa förakt för landets språk, propagera för den ryska ”nazistiska och totalitära regimen” samt rättfärdiga angreppet som inleddes 2014 ”genom att beskriva det som ett internt inbördeskrig”.
Av listans tjugo första titlar finns två att låna på svenska bibliotek.
7 kommentarer
Ju mer bibliotek behöver anpassa sig till nya uppdrag desto mindre stadig är grunden som de och deras medarbetare står på. "Ett bibliotek kan och bör inte vara allt", skriver Kristin Halverson.
10 okt 2025 • 2 min
Det är glädjande att den ryska biblioteksföreningen inte längre är medlem i Ifla. Men formerna för utträdet väcker frågor.
9 okt 2025 • < 1 min
Folkbiblioteken är gravt underfinansierade samtidigt som andra instanser i samhället dumpar sitt ansvar hos dem. Det är naivt att tro att detta inte spelar någon roll för deras möjlighet att göra sitt jobb, skriver DIK:s Anna Troberg i en replik på Johanna Hanssons debattartikel.
8 okt 2025 • 2 min
Behoven av hjälp med "icke-bibliotekariska" uppgifter skulle minska om vi fokuserade på våra kärnuppgifter, skriver Karin Kraft. "Grejen med läsfrämjande insatser är väl bland annat att hjälpa folk in i samhället och lyckas vi med det så minskar också behovet av vissa stödinsatser."
7 okt 2025 • 2 min
Huvudbudskapet i Iflas riktlinjer för arbetet med att stötta människor på flykt är egentligen en fråga: Om biblioteken är samhällets vardagsrum, vem saknar då en plats?
7 okt 2025 • 2 min
Sedan Trump tillträdde som president sprids censuren snabbt. Böcker plockas ofta undan utifrån oro över anklagelser om att ha kontroversiella böcker på
6 okt 2025 • < 1 min
För tio år sedan följde Elisabet Rundqvists på KB hur region- och folkbiblioteken jobbade med människor på flykt. Arbetsuppgiften blev livsförändrande.
3 okt 2025 • 7 min
Ukrainas biblioteksförening fortsätter sin kamp för att få sin ryska motsvarighet utesluten ur Ifla. Nu uppmanas kollegor över världen att skriva under ett uttalande till Iflas styrelse.
2 okt 2025 • < 1 min
På Skottlands nationalbibliotek finns ett exemplar av Gutenbergs bibel och ett brev författat av Charles Darwin. Men det finns också ett levande arkiv där nutida författare lämnar in stort som smått.
1 okt 2025 • 5 min
Bokmässan innehöll ett par framåtblickande blinkningar till nästa års mässa då folkbildning kommer att stå i fokus.
30 sep 2025 • 3 min
Kan bildning och kultur vara ett sätt att förebygga brott? Eller är kultur och bildning något som alla barn och unga har rätt till oavsett vad det leder till?
29 sep 2025 • 2 min
Många unga AI-användare ställer frågor till AI-verktyg istället för till sökmotorer, visar Internetstiftelsens årliga undersökning. "Vi behöver nog fortsätta vårt arbete med att tjata om källkritik."
28 sep 2025 • 3 min
Jag skrev det under en annan text om Ukraina här på Biblioteksbladet, men det förtjänar att upprepas: Det som sker på bokfronten i Ukraina just nu är, till skillnad mot vad som sker i USA, verklig bokcensur! Och inte bara genom att vissa specifika titlar totalförbjuds, utan också genom utrensningar av all ryskspråkig litteratur från biblioteken. Att man sedan därtill försöker få bibliotek i andra länder att också censurera vissa böcker är ju egentligen extremt anmärkningsvärt. – Det är förvisso knappast svårt att förstå varför många ukrainare inte vill befatta sig med propagandistiska verk från fiendesidan, men samtidigt borde risken för att de har något nämnvärt inflytande på den ukrainska opinionen om de släpps fria vara försvinnande liten och det finns enligt min mening något mycket värdefullt i att kunna läsa den typen av verk för att bättre förstå sin motståndare. Gör man inte det blir det mycket lättare att avfärda motståndaren som helt enkelt ”ond”, vilket i princip alltid är en grov, antiintellektuell förenkling av verkligheten som i slutänden medför betydande risker på många olika sätt. – För övrigt kan den som vill se ett flertal exempel på förbjuden litteratur här: https://chytomo.com/en/fifty-propaganda-books-against-ukraine-and-incitement-to-hatred-against-ukrainians-from-russian-publishers/
Magnus: Vad är egentligen poängen med att ställa två företeelser mot varandra? Censur som allt annat är inte svart eller vitt, det rör sig i gråskala. Att Ukraina förbjuder ryska böcker är uttryck för samma sak som när amerikanska föräldraorganisationer eller skoldistrikt stoppar specifika böcker/ämnen/författare från bibliotek och skolor, nämligen viljan att bestämma vad andra människor får läsa. Båda uttrycken är skit. Bara för att du kanske tycker att det är mindre problematiskt i det ena fallet betyder inte det att det är någonting annat. Det är fortfarande samma sak, om än med olika omfattning.
Jag ställde frågan till CHATgpt om vilka klassiska verk som finns på listan. Svaret här:
Här är en tydlig lista över klassiska ryska verk som har förbjudits eller tagits bort ur officiella utbildningsprogram och bibliotek i Ukraina som en del av ”derussifierings”-insatsen:
📘 Förbjudna ryska klassiker i skolor & bibliotek
Aleksandr Pushkin
Leo Tolstoj – t.ex. War and Peace
Fjodor Dostojevskij
Michail Bulgakov – inklusive The Master and Margarita och Heart of a Dog
Andra författare inom samma epok: Lermontov, Chekhov m.fl.
Samt verk av Ilf & Petrov (t.ex. 12 Chairs) och Anatolij Kuznetsov (Babyn Yar) – tillåtna tack vare anknytning till Ukraina
🔢 Kontext och omfattning
I juni 2022 beslutade en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet att exkludera över 40 verk av ryska och sovjetiska författare såsom Pushkin, Tolstoj, Dostojevskij och Bulgakov från skolprogrammets utländska litteratur
I februari 2023 drogs miljoner ryskspråkiga böcker, inklusive ovanstående klassiker, bort från landets folkbibliotek .
Drottningen av diskussionerna är att klassikerna ofta anses bära teman som kan glorifiera rysk imperiell kultur eller främja en kollektiv identitet som förnekas Ukrainas suveränitet .
Den lista som åsyftas i artikeln finns här. Sedan artikeln skrevs har antalet titlar vuxit. Listan uppdaterades senast den 20 juni och omfattade då 597 titlar.
Det blir lite oklart här.
Vad menar Eriksson med meningen: ”Av listans tjugo första titlar finns två att låna på svenska bibliotek.”
Eftersom vi inte får se listan blir det svårt att agera.
Jag har försökt googla, men hittar inte listan.
Det skulle vara intressant att veta vilka titlar det är som har förbjudits
Går det att ta del av listan någonstans? Det vore intressant att se vilken typ av titlar detta berör.
Det hela väcker ju dock en del frågor, jag själv hade intrycket av att ryska böcker redan är förbjudna att importera, och att importen av dessa kräver särskilt tillstånd. Förstås, vid sidan av att utgivning av litteratur på ryska väl inte heller är tillåten.