Krympande anslag hotar infrastruktur för kultur och bildning

Resurserna för folkbibliotek och studieförbund har länge urholkats, visar en ny rapport. Staten måste gå in med pengar igen, anser Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

Folkbibliotek och studieförbund har gemensamt att de finns i varje svensk kommun och upprätthåller viktiga delar av samhällets  infrastruktur för kultur och bildning. Ytterligare en gemensam faktor är resurser som länge har varit krympande.

Bibliotekens budgetar har knappt vuxit alls under de senaste tio åren, trots att Sveriges befolkning under samma tid har ökat med nästan 850 000 personer.

För studieförbunden har medlen från kommuner och regioner minskat med två tredjedelar sedan början av 90-talet. Därtill genomför den nuvarande regeringen en nedskärning av förbundens anslag som innebär att ungefär en tredjedel av de statliga pengarna kommer att ha försvunnit nästa år. En följd av nedskärningarna är att Kulturens bildningsverksamhet redan förra året avvecklade sin verksamhet. Och det muslimska studieförbundet Ibn Rushd lade ner i början av det här året, på grund av helt indragna statsbidrag.

Sammantaget innebär detta att den lokala infrastrukturen för kultur och folkbildning har minskat kraftigt.

Detta är en av slutsatserna i rapporten Vid vägs ände? som släpps idag och har genomförts på uppdrag av Svensk biblioteksförening, Folkbildningsrådet och Studieförbunden i samverkan.

– Det bekräftar bilden av det vi har känt av tidigare. Men det är viktigt att få det svart på vitt så att vi kan prata om sakfrågan utifrån de fakta vi har sammanställt, säger Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

I rapporten framgår att storstäderna är mindre drabbade av urholkade resurser än mindre kommuner. Bara mellan 2023 och 2024 minskade antalet lokala arrangemang i studieförbundens regi med 20 procent i landsortskommuner, medan motsvarande minskning i storstäderna var 12 procent.

Samarbete kring denna typ av program är vanligt: studieförbunden är arrangörer och arrangemangen genomförs på biblioteken.

– Det kan bli tomt i folkbibliotekens lokaler, konstaterar Silvia Ernhagen.

Rapporten, strategiskt släppt inför starten på ett valår, kommer att ligga till grund för fortsatt påverkansarbete.

– Vi ska ut och prata om den och om vad vi har sett, och synliggöra utvecklingen på olika sätt med förhoppningen att kommuner, regioner och staten ser att man behöver stärka resurserna, säger Silvia Ernhagen.

För bibliotekens del handlar det bland annat om att argumentera för ett återinförande av en motsvarighet till det tillfälliga statliga bidraget till stärkta bibliotek, som fanns mellan 2018 och 2023, anser hon.

Även studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson konstaterar att rapporten bekräftar förhållanden som var kända sedan tidigare, och understryker likaså betydelsen av att synliggöra detta.

– Att landsbygden drabbas så mycket hårdare än de större städerna är väldigt frapperande. Den siffran överraskade mig faktiskt när jag såg den första gången.

Hans slutsats är att bibliotekens blödande resurser på sikt kommer att påverka studieförbunden.

– Det här dränerandet av två bärande element i den kulturella infrastrukturen kan få den negativa konsekvensen att vi får ännu färre bibliotek och sämre öppettider. Det tror jag absolut kan gå ut över studieförbundens möjligheter att ordna arrangemang, och jag tror att det kan försvaga hela bildnings- och kulturverksamheten på orterna där det händer, säger David Samuelsson.

Samarbete med Folkbildningsrådet och Studieförbunden i samverkan är för Svensk biblioteksförenings del ett led i att aktivt visa folkbibliotekens betydelse i ett bredare perspektiv, förklarar Silvia Ernhagen. I samma anda genomfördes tidigare i år ett seminarium i Almedalen ihop med Sveriges museer, Svensk live och Svensk scenkonst.

– Det är ett sätt att bredda oss och visa att biblioteken är en del av en större kontext.