Krav på intäkter gör att delar av Deichman Bjørvika måste hyras ut

Oslos flaggskepp Deichman Bjørvika blev så dyrt att delar måste hyras ut. De lokala fackklubbarna är kritiska men bibliotekschefen ser det som en möjlighet.

De lokala fackklubbarna riktar skarp kritik mot att delar av nybyggda Deichman Bjørvika hålls stängt för allmänheten då de hyrs ut till privata aktörer för att få in intäkter.

– Biblioteket har alltid varit gratis och det strider mot bibliotekens grundtanke när vi plötsligt ska börja tjäna pengar. Det är ett stort politiskt problem, säger Jenny Dellegård, klubbordförande för Fagforbundet.

Förbundet organiserar kommunanställda och bland de 170 medlemmarna som Jenny Dellegård representerar finns både bibliotekarier och annan personal på biblioteket.

– Men det är också ett praktiskt problem. Vi har fasta hyresgäster som hyr till exempel kontor även om vi har ganska dåligt med kontorsplatser. Men det största problemet är de tillfälliga uthyrningarna. Ibland hyr vi ut hela våningsplan.

En del av personalens arbetstid har gått till bestyr med uthyrning, något som flera medlemmar upplever som problematiskt, berättar Jenny Dellegård vidare.

– Vi har alltid hyrt ut vissa rum ibland, men nu är det kopplat till ett intäktskrav. Vi är inte emot att det kommer externa aktörer till biblioteket, men vi är emot att vi ska tjäna pengar på det. Det är inte heller motiverande för personalen. Man jobbar på bibliotek för att man brinner för något som är gratis och öppet för alla oavsett bakgrund. Nu måste vi lägga arbetstid på att hyra ut rum.

Bygget av Deichman Bjørvika, som öppnade våren 2020, blev dyrare än planerat. Därför har politikerna beslutat att biblioteket måste tjäna in 12,5 miljoner norska kronor per år. Den totala omsättningen är på 400 miljoner norska kronor.

Bibliotekschef Knut Skansen tycker att det är oproblematiskt då det handlar om en liten del av bibliotekets ekonomi.

– Jag förhåller mig till det uppdrag jag har, men det är väldigt överdriven kritik, det handlar inte om stora arealer utan en väldigt liten andel. Ett bibliotek på 10 000 kvadratmeter är inte alltid fullt, så vi har kapacitet att hyra ut.

Men de anställda håller inte med. Även medlemmarna i Bibliotekarforbundet, som organiserar bibliotekarier, upplever att det är ett problem att delar av lokalerna, som borde vara öppna för allmänheten, hyrs ut.

– Det är ett komplext fall med flera aspekter. Huvudproblemet är att flera av de rum som ska vara tillgängliga utan kostnad först är det efter klockan 17, säger Kjersti Steien från Bibliotekarforbundet, till norska Dagsavisen.

Och Jenny Dellegård från Fagforbundet konstaterar att eftersom det är en så pass liten del av budgeten, så skulle kommunpolitikerna också kunna stryka intäktskravet.

Jag tycker inte andra bibliotekschefer ska vara rädda för detta

Knut Skansen

– För stora kulturinstitutioner är det viktigt att ha möjlighet att hämta pengar från andra håll än bara det offentliga. Det ger oss en större frihet, säger han.

Dessutom skapar en del av dem som hyr lokalerna nya möjligheter för besökarna. Exempelvis har norska radion NRK och tv-bolaget Tv 2 hyrt lokaler för inspelningar och dessa har ibland varit öppna för allmänheten.

– De har haft debatter här och rikspolitiker har kommit till biblioteket. Det är ett bra exempel på saker som hänger samman med bibliotekens demokratiska uppdrag.

Han tror att många är rädda för själva principen, att bibliotek måste klara sig med hjälp av privata intäkter, och att detta kan komma att bli aktuellt för fler bibliotek.

– Jag tycker inte andra bibliotekschefer ska vara rädda för detta, jag tycker att de ska se det som en möjlighet. Det är ett nytt sätt att tänka på i Norge, men jag tror att vi måste vänja oss vid det.

Jenny Dellegård på Fagforbundet håller inte med.

– Det är ett ideologiskt ställningstagande. Jag tänker att biblioteken traditionellt är en del av välfärdsstaten och ska finansieras av skattemedel. Nu börjar man hämta pengar från det privata, vi tycker inte det är okej på ett bibliotek.