Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
13 jun 2019 • 2 min
Nu kommer ett nytt handlingsprogram för Kulturrådets satsningar på läsfrämjande. Socialt läsande tar större plats än tidigare liksom möjligheten att utveckla alla sina språk.
Efter att Läsdelegationens och den nationella biblioteksstrategin utredningar avslutats har det också blivit dags att uppdatera Kulturrådets handlingsplan för läsfrämjande. Den nya illrosa skriften kom i maj.
– Vi ville förtydliga vår definition av läsfrämjande, samla och beskriva allt vi gör på området och beskriva våra prioriteringar, säger Kulturrådets enhetschef för litteratur och bibliotek Lotta Brilioth Biörnstad.
Vilka är nyheterna?
– Hela handlingsprogrammet är nyskrivet men det innebär egentligen ingen kursändring. Vårt övergripande uppdrag – att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet utanför skolan – ligger fast.
Men sedan 2014 när den förra handlingsplanen lades har Kulturrådet fått nya uppdrag inom läsfrämjande, bland annat att utveckla Bokstart för förskolan och ge bokgåvor till förskolan. Regionerna har fått medel för läs- och litteraturfrämjande via kultursamverkansmodellen och Stärkta bibliotek har införts som en treårig satsning.
– Med nya uppdrag både på statlig nivå och utvecklingsprojekt i kommuner och regioner är det viktigt att förtydliga roller, inriktning och mål, säger Lotta Brilioth Biörnstad.
Kulturrådet kommer också att ha starkare fokus på att samla och sprida exempel och kunskap, säger Lotta Brilioth Biörnstad. De kommer att arbeta mer med att sprida lärande exempel och samla kunskapsmaterial av olika slag.
I handlingsprogrammet finns ett ämne som är nytt och som handlar om att lyfta läsningens sammanhang. Där vill Kulturrådet öka medvetenheten om den kontext i vilken läsfrämjande sker och kan ske, som i bibliotek, skola, föreningsliv eller genom familjen och andra förebilder.
Vilka läsfrämjande metoder satsar ni mest på i år?
– Vi har inte valt ut några särskilda metoder, om vi bortser från Bokstart som är en satsning som växer, men i ansökningarna kan vi se trender som till exempel socialt läsande (Shared reading, bokcirklar), kultur och hälsa (biblioterapi) och små barns språkutveckling (som projekt på förskolor). Själva satsar vi på att förstärka vår nationellt samordnande roll – bland annat genom att ordna ett nätverksmöte i slutet av 2019.
Läsdelegationens förslag att utbilda bibliotekarierna i läsfrämjande – kommer ni att följa upp det och i så fall hur?
– Förslagen från Läsdelegationen ligger på regeringens bord – det ingår i januariöverenskommelsen att de ska genomföras. Vi väntar på att få veta mer om hur regeringen kommer att gå vidare med dem. Den nationella biblioteksstrategin tar också upp frågan i ett reformförslag om ett särskilt kompetensutvecklingsinstitut för biblioteken, även om det inte är avgränsat just till läsfrämjande.
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer