Nu kommer ett nytt handlings­program för Kulturrådets satsningar på ­läsfrämjande. Socialt läsande tar större plats än tidigare liksom möjligheten att utveckla alla sina språk.

Efter att Läsdelegationens och den nationella biblioteksstrategin utredningar avslutats har det också blivit dags att uppdatera Kulturrådets handlingsplan för läsfrämjande. Den nya illrosa skriften kom i maj.

– Vi ville förtydliga vår definition av läsfrämjande, samla och beskriva allt vi gör på området och beskriva våra prioriteringar, säger Kulturrådets enhetschef för litteratur och bibliotek Lotta Brilioth Biörnstad. 

Vilka är nyheterna?

– Hela handlingsprogrammet är nyskrivet men det innebär egentligen ingen kursändring. Vårt övergripande uppdrag – att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet utanför skolan – ligger fast.

Men sedan 2014 när den förra handlingsplanen lades har Kulturrådet fått nya uppdrag inom läsfrämjande, bland annat att utveckla Bokstart för förskolan och ge bokgåvor till förskolan. Regionerna har fått medel för läs- och litteraturfrämjande via kultursamverkansmodellen och Stärkta bibliotek har införts som en treårig satsning. 

– Med nya uppdrag både på statlig nivå och utvecklingsprojekt i kommuner och regioner är det viktigt att förtydliga roller, inriktning och mål, säger Lotta Brilioth Biörnstad.

Kulturrådet kommer också att ha starkare fokus på att samla och sprida exempel och kunskap, säger Lotta Brilioth Biörnstad. De kommer att arbeta mer med att sprida lärande exempel och samla kunskapsmaterial av olika slag.

I handlingsprogrammet finns ett ämne som är nytt och som handlar om att lyfta läsningens sammanhang. Där vill Kulturrådet öka medvetenheten om den kontext i vilken läsfrämjande sker och kan ske, som i bibliotek, skola, föreningsliv eller genom familjen och andra förebilder. 

Vilka läsfrämjande metoder satsar ni mest på i år?

– Vi har inte valt ut några särskilda ­metoder, om vi bortser från Bokstart som är en satsning som växer, men i ansökningarna kan vi se trender som till exempel socialt läsande (Shared reading, bokcirklar), kultur och hälsa (biblioterapi) och små barns språkutveckling (som projekt på förskolor). Själva satsar vi på att förstärka vår nationellt samordnande roll – bland annat genom att ordna ett nätverksmöte i slutet av 2019.

Läsdelegationens förslag att utbilda bibliotekarierna i läsfrämjande – kommer ni att följa upp det och i så fall hur?

– Förslagen från Läsdelegationen ligger på regeringens bord – det ingår i januari­överenskommelsen att de ska genomföras. Vi väntar på att få veta mer om hur regeringen kommer att gå vidare med dem. Den nationella biblioteksstrategin tar också upp frågan i ett reformförslag om ett särskilt kompetensutvecklingsinstitut för biblioteken, även om det inte är avgränsat just till läsfrämjande.