Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 maj 2020 • 2 min
Finns det skäl att oroa sig över att coronaviruset ska spridas via återlämnade låneböcker? Frågan får olika svar beroende på var den ställs.
I Sverige utgår myndigheternas rekommendationer från att viruset främst sprids via så kallad droppsmitta när en person hostar eller nyser, och inte via kontakt med ytor på exempelvis låneböcker, sedlar, mynt eller brev.
På en direkt fråga från Biblioteksbladet för en månad sedan svarade statsepidemiolog Anders Tegnell att det inte finns skäl till oro över att böcker som lämnas tillbaka ska föra med sig smitta – artikel här.
– Böcker som du petar in i något inkast någonstans och ligger där en stund kommer definitivt inte att smitta någon, sade han.
Anders Vahlne, professor emeritus i klinisk virologi vid Karolinska institutet och en av de forskare som har riktat generell kritik mot Folkhälsoinstitutets strategi i coronakrisen, delar inte Tegnells uppfattning utan anser att hans uttalande är väl kategoriskt.
– Jag upplever risken som låg, men man kan inte utesluta den. Shit happens. Ta det säkra före det osäkra.
Rådet från Anders Vahlne är att hantera återlämnade böcker och andra medier med handskar och att torka av omslag med spritindränkt papper.
– Då är det ingen fara. Och inne i böckerna är risken noll.
[fakta id=”22308″]
En färsk undersökning från de europeiska biblioteksmyndigheternas samarbetsorganisation National Authorities of Public Libraries in Europe, Naple, visar att det är den mer försiktiga hållningen som dominerar hanteringen av återlämnade böcker och andra medier. Längst går Polen där bibliotek rekommenderas sätta böcker i karantän i minst tio dygn (se faktaruta för fler exempel).
Hanteringen skiljer sig inte bara mellan länder, utan också inom Sverige:
I Hagfors får återlämnade böcker stå i något dygn innan de plockas upp, vilket Biblioteksbladet berättat om tidigare. I Vansbro är karantänstiden tre dygn medan reserverade böcker sätts ut direkt efter att ha spritats av. Och högskolebibliotekeket i Borås håller böckerna i karantän i fem dygn.
Är det önskvärt med mer konkreta rekommendationer från myndigheterna?
I ett mejl svarar riksbibliotekarie Karin Grönvall att alla verksamheter ska följa de föreskrifter och råd som utfärdas.
”De måste tolkas i sitt sammanhang, i en verksamhet där man kan rutiner med mera och kan göra riskbedömningar. Det ser olika ut på olika bibliotek, beroende på verksamhetens inriktning, hur verksamhetens lokaler är utformade, med mera. Min bild är att man lokalt kan verksamheten bäst och ser sammanhangen och kan då tolka de föreskrifter och rekommendationer som finns.”
Karin Grönvall tillägger att alla arbetsgivare har arbetsmiljöansvar och skyldighet att göra riskbedömningar och upprätta åtgärdsplaner.
”Alla verksamheter ska säkerställa att de vidtar lämpliga åtgärder för att minska smittspridningen. Min uppfattning är att bibliotek inte är undantag utan att den ansvarsmodell som finns ska följas.”
Det är dumt att inte utnyttja ämnen som lockar och skaver för att väcka läslust, skriver Tommy Bildström i ett svar på tidigare debattartiklar om Booktok och de litterära genrer som dominerar där.
20 okt 2025 • 3 min
Samhällsinformation är ett kärnuppdrag. Gränserna för vad det innebär beror på ett biblioteks omgivning. "Det innebär dock inte att bibliotek bör göra allt", skriver bibliotekschefer och forskare.
17 okt 2025 • 2 min
Bibliotekens arbete 2015 präglades av lyssnande, ödmjukhet och en beslutsamhet att klara uppdraget. Ingenstans finns en sådan inställning med samma utbredning och djup, skriver Carlos Rojas.
16 okt 2025 • 8 min
Hur arbetar bibliotek, universitet och kulturinstitutioner under ockupation? Agnes Kotka, avdelningschef på Västerås stadsbibliotek, åkte till Västbanken och östra Jerusalem för att ta reda på svaret. Det här är hennes berättelse.
15 okt 2025 • 9 min
Digidel har kartlagt verksamheter runt om i Sverige som ger vägledning i en digital vardag. Biblioteken spelar viktiga roller men Digidel vill att debatten ska handla mer om förebyggande insatser för digital delaktighet och demokrati.
14 okt 2025 • 2 min
Johanna Hanssons artikel om DIK:s rapport "Samhällets sista utpost" har väckt debatt. "Här finns flera goda uppslag och viktiga frågor att ta vidare", skriver hon i sin slutreplik.
13 okt 2025 • 2 min
Kungliga biblioteket, KB, har fått i uppdrag av regeringen att med hjälp av pliktmaterial ta fram olika språkmodeller. Men både regeringen och KB kritiseras av Författarförbundet.
13 okt 2025 • 5 min
Ju mer bibliotek behöver anpassa sig till nya uppdrag desto mindre stadig är grunden som de och deras medarbetare står på. "Ett bibliotek kan och bör inte vara allt", skriver Kristin Halverson.
10 okt 2025 • 2 min
Det är glädjande att den ryska biblioteksföreningen inte längre är medlem i Ifla. Men formerna för utträdet väcker frågor.
9 okt 2025 • < 1 min
Folkbiblioteken är gravt underfinansierade samtidigt som andra instanser i samhället dumpar sitt ansvar hos dem. Det är naivt att tro att detta inte spelar någon roll för deras möjlighet att göra sitt jobb, skriver DIK:s Anna Troberg i en replik på Johanna Hanssons debattartikel.
8 okt 2025 • 2 min
Behoven av hjälp med "icke-bibliotekariska" uppgifter skulle minska om vi fokuserade på våra kärnuppgifter, skriver Karin Kraft. "Grejen med läsfrämjande insatser är väl bland annat att hjälpa folk in i samhället och lyckas vi med det så minskar också behovet av vissa stödinsatser."
7 okt 2025 • 2 min
Huvudbudskapet i Iflas riktlinjer för arbetet med att stötta människor på flykt är egentligen en fråga: Om biblioteken är samhällets vardagsrum, vem saknar då en plats?
7 okt 2025 • 2 min
0 kommentarer