Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 mar 2020 • 4 min
Helsingfors centralbibliotek Ode kunde invigas utan mer resurser till personal. Nya organisationsmetoder och ett AI-baserat logistiksystem gjorde det möjligt.
Ode öppnade i december 2018 och utsågs förra sommaren till världens främsta bibliotek. Ett politiskt villkor när beslutet om bygget fattades var att den nya verksamheten skulle rymmas i Helsingfors befintliga driftsbudget för bibliotek.
För att frigöra personalresurser lades det gamla centralbiblioteket ner. Både verksamheten och tjänsterna vid Bibliotek 10, som enheten kallades, flyttades till Ode som enligt beräkningarna gick att driva med en personalstyrka om totalt 54 personer.
– Vi behövde alltså frigöra ytterligare 24 tjänster, säger Katri Vänttinen, direktör för bibliotekstjänster i Helsingfors.
Lösningen beräknades ligga i arbetsprocessutveckling och i logistiksystemet IMMS, Intelligent Material Management System. Sedan förra våren hanterar systemet beståndet på stadens 37 bibliotek. Genom maskininlärning kartlägger det Helsingforsbornas mediepreferenser.
– Enligt beräkningarna skulle det hjälpa oss att spara 30 årsverken. Så idén var att om vi bara får igång det nya systemet så kommer vi att klara av att bemanna Ode, säger Katri Vänttinen.
Systemet invigdes i maj 2019, knappt ett halvår efter invigningen av Ode i december 2018. Vid det laget gapade hyllorna på Ode tomma eftersom antalet utlån varit så många fler än antalet återlämnade böcker under de första månaderna efter invigningen. När det nya systemet togs i bruk försvann problemet på bara några dagar, enligt Katri Vänttinen. Samtidigt blev det luftigare i hyllorna på andra bibliotek.
– Det innebar att systemet började skicka färska böcker till dem också. Sedan vi tog IMMS i bruk har vi märkt att vårt bestånd cirkulerar snabbare.
De frigjorda personalresurserna styrs bort från administration och logistik till interaktion och evenemang med bibliotekens besökare, förklarar Katri Vänttinen.
Som ytterligare ett led i arbetet med att uppnå detta har biblioteken fått en ny organisation där inspiration har hämtats från näringslivet.
– Vi har tittat mycket på start up-världen, ofta små företag i databranschen som bildar team där din position i hierarkin inte spelar någon roll. Utan det är behovet av att snabbt lösa problem som istället är styrande.
Lean, en organisationsfilosofi med ursprung i fordonsindustrin där kundnyttan står i fokus och arbetsprocesserna beskrivs som flöden ständigt möjliga att förbättra, är en inspirationskälla. Men Katri Vänttinen framhåller att det i ännu högre grad är ett annat enstavigt begrepp från företagsvärlden som har fått genomslag: Teal.
Teal är en nyare filosofi där organisationer betraktas som levande organismer utan tydliga hierarkier, där alla har mandat att fatta beslut förutsatt att de som påverkas av besluten är med på noterna.
– Det bygger på att vi måste jobba ihop och respektera varandra. Det kanske låter naivt men jag tror starkt på att alla vill göra sitt bästa om de bara ges chansen, säger Katri Vänttinen.
Tack vare denna nya organisation och bibliotekssystemet byggt kring artificiell intelligens kommer Helsingfors bibliotek att frigöra ännu fler årsverken från traditionella arbetsuppgifter till nya funktioner och projekt, menar Katri Vänttinen.
– Bibliotekssystemet fungerar ännu inte perfekt och det är samma med människorna i organisationen: vi stöter fortfarande på problem som vi försöker lösa för att jobba ännu bättre tillsammans.
Det är bara en tidsfråga innan även Sverige får bibliotek med logistiksystem som styrs av artificiell intelligens. Intresse för systemet finns i både Stockholm och Göteborg – men Malmö ligger närmast ett beslut om att ta steget.
I slutet av förra året gjorde stadsbiblioteket en studieresa till den finska huvudstaden för att särskilt titta på IMMS-systemet för att frigöra personalresurser.
– Alla bibliotek har gjort effektiviseringar i system och logistik under flera år och det kan man räkna hem i tjänster och arbetstid, säger Malmös stadsbibliotekarie Torbjörn Nilsson.
Planer smids nu för att gå ännu längre. I ledningsgruppen för stadsbiblioteket finns ett mål om att på fem års sikt kraftigt öka användningen av ny teknik.
– Vi ska försöka effektivisera och utveckla så mycket det bara går. Det är för att vi ska kunna växa och ha personal på fler platser trots att vi inte tror att vi kommer att få så mycket mer pengar i en snäv ekonomisk verklighet, säger Torbjörn Nilsson.
Det är hur det har varit historiskt snarare än verkliga analyser av hur behoven ser ut som förklarar nivån på biblioteks budgetar, menar Torbjörn Nilsson som efterlyser en nyktrare syn på resurser och behov.
– Vi vill vara effektiva och basera det vi gör på vetenskaplig grund.
Det är dumt att inte utnyttja ämnen som lockar och skaver för att väcka läslust, skriver Tommy Bildström i ett svar på tidigare debattartiklar om Booktok och de litterära genrer som dominerar där.
20 okt 2025 • 3 min
Samhällsinformation är ett kärnuppdrag. Gränserna för vad det innebär beror på ett biblioteks omgivning. "Det innebär dock inte att bibliotek bör göra allt", skriver bibliotekschefer och forskare.
17 okt 2025 • 2 min
Bibliotekens arbete 2015 präglades av lyssnande, ödmjukhet och en beslutsamhet att klara uppdraget. Ingenstans finns en sådan inställning med samma utbredning och djup, skriver Carlos Rojas.
16 okt 2025 • 8 min
Hur arbetar bibliotek, universitet och kulturinstitutioner under ockupation? Agnes Kotka, avdelningschef på Västerås stadsbibliotek, åkte till Västbanken och östra Jerusalem för att ta reda på svaret. Det här är hennes berättelse.
15 okt 2025 • 9 min
Digidel har kartlagt verksamheter runt om i Sverige som ger vägledning i en digital vardag. Biblioteken spelar viktiga roller men Digidel vill att debatten ska handla mer om förebyggande insatser för digital delaktighet och demokrati.
14 okt 2025 • 2 min
Johanna Hanssons artikel om DIK:s rapport "Samhällets sista utpost" har väckt debatt. "Här finns flera goda uppslag och viktiga frågor att ta vidare", skriver hon i sin slutreplik.
13 okt 2025 • 2 min
Kungliga biblioteket, KB, har fått i uppdrag av regeringen att med hjälp av pliktmaterial ta fram olika språkmodeller. Men både regeringen och KB kritiseras av Författarförbundet.
13 okt 2025 • 5 min
Ju mer bibliotek behöver anpassa sig till nya uppdrag desto mindre stadig är grunden som de och deras medarbetare står på. "Ett bibliotek kan och bör inte vara allt", skriver Kristin Halverson.
10 okt 2025 • 2 min
Det är glädjande att den ryska biblioteksföreningen inte längre är medlem i Ifla. Men formerna för utträdet väcker frågor.
9 okt 2025 • < 1 min
Folkbiblioteken är gravt underfinansierade samtidigt som andra instanser i samhället dumpar sitt ansvar hos dem. Det är naivt att tro att detta inte spelar någon roll för deras möjlighet att göra sitt jobb, skriver DIK:s Anna Troberg i en replik på Johanna Hanssons debattartikel.
8 okt 2025 • 2 min
Behoven av hjälp med "icke-bibliotekariska" uppgifter skulle minska om vi fokuserade på våra kärnuppgifter, skriver Karin Kraft. "Grejen med läsfrämjande insatser är väl bland annat att hjälpa folk in i samhället och lyckas vi med det så minskar också behovet av vissa stödinsatser."
7 okt 2025 • 2 min
Huvudbudskapet i Iflas riktlinjer för arbetet med att stötta människor på flykt är egentligen en fråga: Om biblioteken är samhällets vardagsrum, vem saknar då en plats?
7 okt 2025 • 2 min
0 kommentarer