Bibliotekarien som närbyråkrat
15 mar 2017 • 3 min
Verkligheten förändras, besökarnas behov skiftar, målen är otydliga och samsyn saknas. Att vara tjänsteman i offentlig sektor är kanske svårare än någonsin, skriver Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun.

Den som arbetat tillsammans med mig, läst något jag skrivit eller hört mig föreläsa, vet att jag ofta tjatar om tjänstemannarollen – om vad det innebär att arbeta i offentlig sektor och om varför en grundläggande förståelse för roll och sammanhang är så viktig. En förståelse som i tider av svåra beslut och prioriteringar är än viktigare än annars.
Att vara tjänsteman i offentlig sektor har alltid varit svårt och i dag är det kanske svårare än någonsin. Dagens samhälle är komplext, det rymmer så många livsvillkor och erfarenheter. Det är ett besvärligt samhälle att styra verksamhet i. Särskilt då det ska göras från en övergripande position och på ett likvärdigt sätt. I grova drag kan man säga att de senaste dryga trettio åren har inneburit en successiv övergång från en regelstyrd till en mål- och resultatstyrd offentlig sektor, vilket inneburit förändrade och höjda krav. Dagens tjänsteman måste göra mer än att följa förutbestämda regler och utföra rutiner och uppgifter som förknippas med en viss profession. Hen ska även förverkliga politiskt fattade beslut, självständigt tillämpa en yrkeskunskap, ompröva verksamheter för att uppnå mål (som ofta är otydliga) och vara lyhörd för allmänhetens skiftande önskemål.
Forskaren Michael Lipskys bok Street-Level Bureaucracy tycker jag är relevant för oss som jobbar med folkbibliotek. Street-Level Bureaucrat kan översättas som närbyråkrat. Lipsky beskriver dessa tjänstemän som den operativa personal som arbetar med välfärdstjänster och har direkt kontakt med allmänheten. Det mellanmänskliga lokala mötet med närbyråkraten sker ofta fjärran från övergripande och styrande beslut, men är ändå en viktig del i relationen mellan den enskilde och det offentliga.
Kännetecknande för närbyråkraterna är att de har en stor handlingsfrihet i relation till den egna organisationen. Handlingsfriheten kommer sig bland annat av att de dagligen – ansikte mot ansikte – möter allmänheten. De möter skiftande behov och komplexiteten i arbetsuppgifterna kräver situationsanpassning. Ett arbete på folkbibliotek exemplifierar väl den mångskiftande yrkespraktik som är typisk för närbyråkraters arbetsförhållanden och som gör det svårt för folkvalda politiker att på förhand definiera hur dessa ska agera i de många upptänkliga situationer som de möter. Dessutom saknas det ofta samsyn, bland både politiker och närbyråkraters företrädare, kring vilka mål som bör uppnås och vilka arbetsmetoder som bör användas. Dessa omständigheter bidrar sammantaget ofta till att den politiska styrningen av närbyråkraternas verksamhetsområden blir både vag och motsägelsefull. Med en otydlig styrning lämnas mycket makt och ansvar till närbyråkraten att själv påverka, utforma och besluta. Handlingsutrymmet är viktigt, men medför även risk för både ojämlika och olikvärdiga utfall.
För att hantera slitningarna mellan otydlig styrning, de förväntningar som organisationen har och de förväntningar som allmänheten har, omsätter närbyråkraten handlingsfriheten i olika handlingsstrategier. Strategier som bidrar med tydlighet då så mycket är otydligt. Handlingsstrategierna vilar ofta på standardiseringar, hävd och upprepning, och riskerar att fokusera främst på den egna organisationens behov. De är intressanta eftersom de utgör själva innehållet i verksamheten, det vill säga hur närbyråkraterna faktiskt agerar. Ofta förklaras valen av handlingsstrategier med hjälp av tjänstemännens egna intressen och bakgrund. Med tanke på den stora representationsproblematik som bibliotekskåren har så kan man då undra hur väl antagna handlingsstrategier egentligen avspeglar behov och önskemål hos samhället i stort.
Och det är flera olika förhållningssätt som måste samsas i vår yrkesutövning. Med det byråkratiska förhållningssättet grundas besluten i en tolkning av gällande regelverk och målet är att göra en så korrekt, neutral och regelriktig tolkning som möjligt. Med ett professionellt förhållningssätt görs istället en professionell bedömning som sedan får utgöra grund för beslut. Här görs överväganden i relation till kunskaper och erfarenheter som antagits som centrala för den enskilda professionen. Med ett marknadsorienterat förhållningssätt baserar tjänstemannen sina beslut på marknadshänsyn vilket i huvudsak innebär lyhördhet för den efterfrågan som finns på en service/tjänst och att vara lojal mot den strategi och profil som präglar organisationen man representerar. Med ett brukarorienterat förhållningssätt fattas beslut med utgångspunkt i kommunikation med allmänhet och brukare. Alla dessa förhållningssätt måste vi behärska och kunna förhålla oss till då vi fattar beslut.
Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun.
I kommande nummer av BBL funderar Nick Johnson-Jones över bibliotekariens roll, bibliotekets uppdrag och alltings uppföljning.
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer