De nya fjärrlånereglerna handlar inte om att Malmö utnyttjar sin storlek mot mindre skånska kommuner. "Vi vill agera miljömässigt ansvarsfullt och i samklang med FN:s hållbarhetsmål", skriver Torbjörn Nilsson och Karin Ahlstedt, Biblioteken i Malmö.

När Biblioteken i Malmö ändrade sina fjärrlåneregler var det en anpassning till det nationella fjärrlånesystemet med statliga uppdragsbaserade, och med verksamhetsbidrag arvoderade lånecentraler.

Med de nya fjärrlånereglerna lämnade Biblioteken i Malmö rollen som Skånes regionala lånecentral, en roll som saknade stöd såväl i lagstiftningen som i överenskomna avtal mellan Biblioteken i Malmö och Region Skåne och de skånska kommunerna.

Vi står därmed fria att välja att inte fungera kompensatorisk i förhållande till andra kommuners biblioteksverksamhet, vare sig det gäller medier eller andra kommunala biblioteksresurser.

Vi har också valt att vara ett Librisbibliotek, en KB-partner för nationella bibliotekstjänster samt att anpassa våra fjärrlåneregler till KB:s fjärrlånerekommendationer.

Vi förstår därför inte Region Skånes kritik i Biblioteksbladet eller på vilka mandat de agerar när de väljer att kritisera Malmö stad och inte andra skånska kommuner som infört exakt samma fjärrlåneregler som vi, till exempel Folkbiblioteken i Lund.

Samarbetet som pågått i Skåne och även i andra delar av Sverige de senaste åren kring fjärrlån och transport av fysiska medier har av naturliga skäl bedrivits i regionala eller delregionala biblioteksnätverk. Det praktiska handhavandet med att skicka fysiska böcker med lastbilar mellan biblioteken har i många fall skymt sikten för digitala lösningar och ett digitalt utvecklingsarbete som inte låter sig begränsas av regionala gränser utan istället bör hanteras nationellt och internationellt. Vi anser att det är just inom detta område som vårt mediestrategiska arbete i stället bör ligga.

Biblioteken i Malmös fjärrlåneregler är ett sätt att ändra kompassriktningen. Vi vill agera miljömässigt ansvarsfullt och i samklang med FN:s hållbarhetsmål. Vi ställer oss därför bakom KB:s fjärrlånerekommendationer och skrivningar om så få fysiska transporter som möjligt, att kommunbiblioteken därför ska köpa in det material som finns att köpa och att ny teknik och digitala medier ska användas så långt det är möjligt.

Vi ställer oss kritiska till den förenklade bilden av att detta handlar om stora respektive små kommuner. Malmö är en stor kommun och har därför en större mediesamling och i faktiska kronor en större mediebudget än de andra kommunerna i Skåne. Men Malmö har också en rad utmaningar såsom exempelvis: socioekonomiska, stor barnfattigdom och en ökande arbetslöshet. Ska det göras en beskrivning av de olika kommunerna och förutsättningarna för deras invånare så måste bilden problematiseras och utvidgas till att inte enbart vara en beskrivning av antalet böcker i en mediesamling eller antal kronor i en mediebudget. Det är mer komplext än så och i grunden handlar det även om skattepolitik och politisk styrning.

Biblioteken i Malmö ingår i det nationella fjärlånesamarbetet och följer bibliotekslagens intentioner om samverkan samt KB:s rekommendationer. Vi betraktar fjärrlån som en demokratisk möjlighet och en fin service för landets medborgare samt Malmös kommuninvånare. En möjlighet för medborgare att få tillgång till smal, specifik och/eller äldre litteratur för att exempelvis kunna bedriva forskning. Genom att erbjuda ett allsidigt, kvalitativt och jämlikt fördelat medieutbud stärker vi Malmöbornas röster och uppmuntrar till nyfikenhet, delaktighet och lärande. När vi erbjuder fri och öppen tillgång till information, kunskap och kultur ges alla Malmöbor möjlighet till fri åsiktsbildning, fritt kunskapsutbyte, yttrandefrihet och livslångt lärande.

Läs mer KB: Diskussionen om fjärrlån bör lösas på regional nivå