Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
21 mar 2022 • 3 min
Det europeiska projektet för öppen data, EOSC, kommer att spela en stor roll för framtidens digitala forskningssystem, men behöver fler medlemmar. Forskningsbiblioteken har en viktig funktion som informationsspridare, skriver företrädare för universitetsbiblioteken.
EOSC är viktigt för framtidens digitala forskningssystem, skriver Sverker Holmgren, Jessica Lindvall, Gustav Nilsonne, Sabina Anderberg och Wilhelm Widmark.
I dagsläget är European Open Science Cloud (EOSC) ett förhållandevis okänt projekt på landets lärosäten inklusive dess forskningsbibliotek. Detta måste ändras då EOSC förmodligen framgent kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Det är viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem, och här kan forskningsbiblioteken spela en viktig roll som informationsspridare om EOSC samt genom att utveckla professionellt stöd till forskarna avseende öppen vetenskap och datahantering.
Under tio år ska EU-kommissionen inom ramprogrammet Horisont Europa satsa 490 miljoner euro på att bygga och utveckla EOSC. Här ska såväl forskare som företag och allmänhet få tillgång till data och digitala verktyg. Medlemsstaterna förväntas satsa lika mycket genom att bidra med personal och andra resurser. Satsningen på EOSC är ett viktigt led i omställningen till ett öppet forskningssystem som gör det möjligt att dela och återanvända data och kod och andra digitala forskningsobjekt. Ett ytterligare mål är att stödja innovation och kommersialisering av dataresurser. Men EOSC är inte endast en teknisk infrastruktur utan ska vara en drivande kraft i kulturomvandlingen mot ett öppet vetenskapssystem och en samlad plats för tjänster och innehåll. För att underhålla EOSC måste flera stödsystem byggas upp med kvalificerad personal som kan stötta forskarna i denna utveckling. Prioriterade områden är bland annat att utveckla nästa generation av kunniga medarbetare som arbetar med öppen vetenskap och datahantering. Utbildning och lärarresurser kommer att vara viktiga inslag i utvecklingen. Man strävar också efter att göra öppen vetenskap, och inte minst tillgängliggörandet av forskningsdata av hög kvalitet, till faktorer som värderas vid bedömning av forskares meriter.
Om vi inte engagerar oss kommer mycket av inflytandet och genomförandet att hamna utanför det svenska forskarsamhället
Vad kan då forskningsbiblioteken göra för att stödja utvecklingen av EOSC? De flesta forskningsbiblioteken i Sverige är redan idag involverade i att stödja forskarna i arbetet för en god datahantering. Forskningsbiblioteken är engagerade i den lärosätesägda nationella forskningsinfrastrukturen Svensk Nationell Datatjänst (SND) och har där varit med om att organisera lärosätets tjänster till forskarna för att underlätta deras arbete. Trots detta är forskningsbiblioteken relativt osynliga i EOSC-arbetet. Forskningsbiblioteken har god kontakt med lärosätenas forskare och är vana att bygga forskningsstödjande tjänster. Här kan forskningsbiblioteken bli nyckelkontakten med forskarna för att informera om arbetet med EOSC. Forskningsbiblioteken kan även på lärosätesnivå bidra till att samordna att de infrastrukturella tjänsterna som byggs på lärosätet görs utifrån forskarnas behov. Då en av forskningsbibliotekens kärnfunktioner är att hantera metadata kan de utveckla det professionella stödet till forskarna genom att skapa eller samordna tjänster som ”Data stewards”, datakuratorer och databibliotekarier. Forskningsbiblioteken har även en viktig roll i att skapa kurser till forskarna för att utveckla de färdigheter som behövs för att arbeta i det öppna vetenskapssystemet. Då forskningsbiblioteken är vana att samarbeta och har goda strukturer för det vore det bra att bygga ett nätverk för EOSC-relaterade frågor för att gemensamt diskutera forskningsbibliotekens bidrag till EOSC.
Redan idag är många svenska lärosäten och forskningsfinansiärer medlemmar i EOSC-föreningen. I dess arbetsgrupper finns flera ordföranden och medlemmar från Sverige. Men de svenska medlemmarna bör bli fler. Här kan forskningsbiblioteket föra en diskussion på lärosätet om varför de bör bli medlemmar. Lärosätena behöver stödja sina forskare så att de får möjlighet att genomföra sin forskning med högsta möjliga kvalitet och genomslag i det öppna vetenskapssystem som nu tar form och här kan forskningsbiblioteken spela en viktig roll. Låt oss arbeta gemensamt för att forskare i Sverige får bästa möjligheter att delta i framtidens digitala forskningssystem.
Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd, Stockholms universitet, ledamot av styrelsen för EOSC-föreningen
Sabina Anderberg, verksamhetsutvecklare, Stockholms universitet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Sverker Holmgren, professor, Chalmers tekniska högskola, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher Engagement and Adoption
Jessica Lindvall, docent, SciLifeLab, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Gustav Nilsonne, docent, Karolinska Institutet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher careers, recognition, and credit
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer