Forskningsbibliotek viktiga för Europasatsning på öppen data
21 mar 2022 • 3 min
Det europeiska projektet för öppen data, EOSC, kommer att spela en stor roll för framtidens digitala forskningssystem, men behöver fler medlemmar. Forskningsbiblioteken har en viktig funktion som informationsspridare, skriver företrädare för universitetsbiblioteken.

EOSC är viktigt för framtidens digitala forskningssystem, skriver Sverker Holmgren, Jessica Lindvall, Gustav Nilsonne, Sabina Anderberg och Wilhelm Widmark.
I dagsläget är European Open Science Cloud (EOSC) ett förhållandevis okänt projekt på landets lärosäten inklusive dess forskningsbibliotek. Detta måste ändras då EOSC förmodligen framgent kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Det är viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem, och här kan forskningsbiblioteken spela en viktig roll som informationsspridare om EOSC samt genom att utveckla professionellt stöd till forskarna avseende öppen vetenskap och datahantering.
Under tio år ska EU-kommissionen inom ramprogrammet Horisont Europa satsa 490 miljoner euro på att bygga och utveckla EOSC. Här ska såväl forskare som företag och allmänhet få tillgång till data och digitala verktyg. Medlemsstaterna förväntas satsa lika mycket genom att bidra med personal och andra resurser. Satsningen på EOSC är ett viktigt led i omställningen till ett öppet forskningssystem som gör det möjligt att dela och återanvända data och kod och andra digitala forskningsobjekt. Ett ytterligare mål är att stödja innovation och kommersialisering av dataresurser. Men EOSC är inte endast en teknisk infrastruktur utan ska vara en drivande kraft i kulturomvandlingen mot ett öppet vetenskapssystem och en samlad plats för tjänster och innehåll. För att underhålla EOSC måste flera stödsystem byggas upp med kvalificerad personal som kan stötta forskarna i denna utveckling. Prioriterade områden är bland annat att utveckla nästa generation av kunniga medarbetare som arbetar med öppen vetenskap och datahantering. Utbildning och lärarresurser kommer att vara viktiga inslag i utvecklingen. Man strävar också efter att göra öppen vetenskap, och inte minst tillgängliggörandet av forskningsdata av hög kvalitet, till faktorer som värderas vid bedömning av forskares meriter.
Om vi inte engagerar oss kommer mycket av inflytandet och genomförandet att hamna utanför det svenska forskarsamhället
Vad kan då forskningsbiblioteken göra för att stödja utvecklingen av EOSC? De flesta forskningsbiblioteken i Sverige är redan idag involverade i att stödja forskarna i arbetet för en god datahantering. Forskningsbiblioteken är engagerade i den lärosätesägda nationella forskningsinfrastrukturen Svensk Nationell Datatjänst (SND) och har där varit med om att organisera lärosätets tjänster till forskarna för att underlätta deras arbete. Trots detta är forskningsbiblioteken relativt osynliga i EOSC-arbetet. Forskningsbiblioteken har god kontakt med lärosätenas forskare och är vana att bygga forskningsstödjande tjänster. Här kan forskningsbiblioteken bli nyckelkontakten med forskarna för att informera om arbetet med EOSC. Forskningsbiblioteken kan även på lärosätesnivå bidra till att samordna att de infrastrukturella tjänsterna som byggs på lärosätet görs utifrån forskarnas behov. Då en av forskningsbibliotekens kärnfunktioner är att hantera metadata kan de utveckla det professionella stödet till forskarna genom att skapa eller samordna tjänster som ”Data stewards”, datakuratorer och databibliotekarier. Forskningsbiblioteken har även en viktig roll i att skapa kurser till forskarna för att utveckla de färdigheter som behövs för att arbeta i det öppna vetenskapssystemet. Då forskningsbiblioteken är vana att samarbeta och har goda strukturer för det vore det bra att bygga ett nätverk för EOSC-relaterade frågor för att gemensamt diskutera forskningsbibliotekens bidrag till EOSC.
Redan idag är många svenska lärosäten och forskningsfinansiärer medlemmar i EOSC-föreningen. I dess arbetsgrupper finns flera ordföranden och medlemmar från Sverige. Men de svenska medlemmarna bör bli fler. Här kan forskningsbiblioteket föra en diskussion på lärosätet om varför de bör bli medlemmar. Lärosätena behöver stödja sina forskare så att de får möjlighet att genomföra sin forskning med högsta möjliga kvalitet och genomslag i det öppna vetenskapssystem som nu tar form och här kan forskningsbiblioteken spela en viktig roll. Låt oss arbeta gemensamt för att forskare i Sverige får bästa möjligheter att delta i framtidens digitala forskningssystem.
Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd, Stockholms universitet, ledamot av styrelsen för EOSC-föreningen
Sabina Anderberg, verksamhetsutvecklare, Stockholms universitet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Sverker Holmgren, professor, Chalmers tekniska högskola, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher Engagement and Adoption
Jessica Lindvall, docent, SciLifeLab, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Gustav Nilsonne, docent, Karolinska Institutet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher careers, recognition, and credit
Senaste nytt

Sluta göra skillnad på barn!
När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.
25 maj 2022 • 2 min

"Brännande" aktuella bibliotekssamtal utlovas
Bokmässan är tillbaka i sin ursprungliga form. Försvar, klimat och tillträdesförbud är några ämnen som ska diskuteras i rummet för bibliotek.
24 maj 2022 • 2 min

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?
23 maj 2022 • 3 min

Nya ansikten i föreningens styrelse
Ny ordförande och nya styrelseledamöter valdes, men motionen om att inrätta pris till den roligaste bibliotekschefen röstades ner när Svensk biblioteksförening höll årsmöte.
20 maj 2022 • 2 min

Digitala böcker – varför så komplext?
Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.
19 maj 2022 • 3 min

Statistik: stor minskning av fysiska lån
Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.
18 maj 2022 • 2 min

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken
Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.
17 maj 2022 • 4 min

Anrikt bibliotek får eget poparkiv
Anrika John Rylands Research Institute and Library i Manchester har fått en ny avdelning, ett arkiv tillägnat den brittiska popmusiken.
16 maj 2022 • 3 min

Bör alla barn ha eget bibliotekskort?
Den frågan utreddes av regionbiblioteket i Örebro i en av de första genomförda barnrättsprövningarna. Och svaret på frågan? Det rådde det ingen tvivel om.
13 maj 2022 • 3 min

Moment 22 med raderad Facebook-sida
Linnéuniversitetets bibliotek har haft en Facebooksida i mer än tio år. Men en dag var den borta, raderad av Facebook.
12 maj 2022 • 3 min

Avsatt chef fortsatt ansvarig för Bill Gates-miljoner
Gerald Leitner är fortsatt generalsekreterare i stiftelsen SIGL som sköter miljondonationerna från Bill och Melinda Gates. Detta trots att stiftelsen inte har fått del av de utredningar som ledde till att han fick sparken från Ifla.
11 maj 2022 • 3 min

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla
Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.
10 maj 2022 • 3 min
0 kommentarer