Det europeiska projektet för öppen data, EOSC, kommer att spela en stor roll för framtidens digitala forskningssystem, men behöver fler medlemmar. Forskningsbiblioteken har en viktig funktion som informationsspridare, skriver företrädare för universitetsbiblioteken.

I dagsläget är European Open Science Cloud (EOSC) ett förhållandevis okänt projekt på landets lärosäten inklusive dess forskningsbibliotek. Detta måste ändras då EOSC förmodligen framgent kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Det är viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem, och här kan forskningsbiblioteken spela en viktig roll som informationsspridare om EOSC samt genom att utveckla professionellt stöd till forskarna avseende öppen vetenskap och datahantering.

Under tio år ska EU-kommissionen inom ramprogrammet Horisont Europa satsa 490 miljoner euro på att bygga och utveckla EOSC. Här ska såväl forskare som företag och allmänhet få tillgång till data och digitala verktyg. Medlemsstaterna förväntas satsa lika mycket genom att bidra med personal och andra resurser. Satsningen på EOSC är ett viktigt led i omställningen till ett öppet forskningssystem som gör det möjligt att dela och återanvända data och kod och andra digitala forskningsobjekt. Ett ytterligare mål är att stödja innovation och kommersialisering av dataresurser. Men EOSC är inte endast en teknisk infrastruktur utan ska vara en drivande kraft i kulturomvandlingen mot ett öppet vetenskapssystem och en samlad plats för tjänster och innehåll. För att underhålla EOSC måste flera stödsystem byggas upp med kvalificerad personal som kan stötta forskarna i denna utveckling. Prioriterade områden är bland annat att utveckla nästa generation av kunniga medarbetare som arbetar med öppen vetenskap och datahantering. Utbildning och lärarresurser kommer att vara viktiga inslag i utvecklingen. Man strävar också efter att göra öppen vetenskap, och inte minst tillgängliggörandet av forskningsdata av hög kvalitet, till faktorer som värderas vid bedömning av forskares meriter.

Om vi inte engagerar oss kommer mycket av inflytandet och genomförandet att hamna utanför det svenska forskarsamhället

Vad kan då forskningsbiblioteken göra för att stödja utvecklingen av EOSC? De flesta forskningsbiblioteken i Sverige är redan idag involverade i att stödja forskarna i arbetet för en god datahantering. Forskningsbiblioteken är engagerade i den lärosätesägda nationella forskningsinfrastrukturen Svensk Nationell Datatjänst (SND) och har där varit med om att organisera lärosätets tjänster till forskarna för att underlätta deras arbete. Trots detta är forskningsbiblioteken relativt osynliga i EOSC-arbetet. Forskningsbiblioteken har god kontakt med lärosätenas forskare och är vana att bygga forskningsstödjande tjänster. Här kan forskningsbiblioteken bli nyckelkontakten med forskarna för att informera om arbetet med EOSC. Forskningsbiblioteken kan även på lärosätesnivå bidra till att samordna att de infrastrukturella tjänsterna som byggs på lärosätet görs utifrån forskarnas behov. Då en av forskningsbibliotekens kärnfunktioner är att hantera metadata kan de utveckla det professionella stödet till forskarna genom att skapa eller samordna tjänster som ”Data stewards”, datakuratorer och databibliotekarier. Forskningsbiblioteken har även en viktig roll i att skapa kurser till forskarna för att utveckla de färdigheter som behövs för att arbeta i det öppna vetenskapssystemet. Då forskningsbiblioteken är vana att samarbeta och har goda strukturer för det vore det bra att bygga ett nätverk för EOSC-relaterade frågor för att gemensamt diskutera forskningsbibliotekens bidrag till EOSC.

Redan idag är många svenska lärosäten och forskningsfinansiärer medlemmar i EOSC-föreningen. I dess arbetsgrupper finns flera ordföranden och medlemmar från Sverige. Men de svenska medlemmarna bör bli fler. Här kan forskningsbiblioteket föra en diskussion på lärosätet om varför de bör bli medlemmar. Lärosätena behöver stödja sina forskare så att de får möjlighet att genomföra sin forskning med högsta möjliga kvalitet och genomslag i det öppna vetenskapssystem som nu tar form och här kan forskningsbiblioteken spela en viktig roll. Låt oss arbeta gemensamt för att forskare i Sverige får bästa möjligheter att delta i framtidens digitala forskningssystem.

Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd, Stockholms universitet, ledamot av styrelsen för EOSC-föreningen
Sabina Anderberg, verksamhetsutvecklare, Stockholms universitet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Sverker Holmgren, professor, Chalmers tekniska högskola, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher Engagement and Adoption
Jessica Lindvall, docent, SciLifeLab, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Gustav Nilsonne, docent, Karolinska Institutet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher careers, recognition, and credit