Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 jan 2020 • 2 min
Varför så mycket Läckberg och så lite Handke? Folkbibliotekens livsnerv – det breda utbudet – skadas när låntagarna ses som kunder, skriver bibliotekarien och författaren Krister Gustavsson.
Jag beställde En mörk natt lämnade jag mitt tysta hus av Peter Handke från nätantikvariatet Bokbörsen. När försändelsen kom i brevlådan upptäckte jag att man skickat mig en bok från Smedjebackens bibliotek. Det är en bok som gallrats, ”makulerats”, ur bibliotekets bestånd.
En privatperson har kommit över en gallrad biblioteksbok och säljer den via nätet. Lite skamsen över att ha tillskansat mig vad som är allmän egendom funderade jag på att skicka boken som gåva till dess forna hembibliotek. Men eftersom jag betalat 262 kronor, samt att man i Smedjebacken aktivt gjort sig av med volymen, bestämde jag mig för att ändå behålla min Handkebok.
Jag gick ändå in i Smedjebackens bibliotekskatalog för att kolla så att de åtminstone hade ett sista exemplar kvar av romanen. Det är, eller har varit, praxis på många bibliotek att behålla sista exemplaret av skönlitterära titlar. Då upptäckte jag att man i Smedjebacken bara äger en enda bok av Peter Handke: Don Juan: (hans egen berättelse). Efter mejlkonversation fick jag bekräftat att de verkligen bara äger denna enda titel. Motiveringen är att man främst köper in litteratur efter låntagarnas önskemål.
Att gallra hårt i bestånden och att odla ett utpräglat kundförhållande gentemot låntagarna är inte något som Smedjebacken är ensamt om. Det är en trend som gäller för stora delar av Folkbibliotekssverige. Kommunbiblioteket ska likna butiker, och ”kundernas” efterfrågan blir den överordnade principen för urval och inköp av alla media, och i särskilt hög grad skönlitteratur. Kundrelationen är på väg att bli den överordnade ideologin – den är så självklar att det inte går att diskutera saken.
Idag, när kampen handlar om att hindra politiker från att helt enkelt lägga ner folkbibliotek, och när hela idén om självständiga folkbibliotek ligger i stöpsleven, känns en debatt om detaljer som mediebestånd, urvalsprinciper och gallring lite småaktig. Nu gäller det helt enkelt att överleva. Men om det inte förs en debatt som handlar om effekten av begrepp som ”kund”, ”efterfrågan” och folkbibliotekens roll utöver den marknadsanpassning man ser idag, kommer folkbiblioteken att skadas på två fronter.
Det pedagogiska problemet är nästan oöverstigligt när det gäller att förklara varför ett brett utbud av media är själva livsnerven för ett folkbibliotek. Men hur bevisar man att en diktsamling av Rilke, eller en roman av Peter Handke är lika betydelsefulla som en mängd exemplar av en ny deckare av Camilla Läckberg? Jag försöker, men det är svårt.
Alla folkbibliotek måste, precis som i Smedjebacken, gallra i sitt mediabestånd. Det är en självklarhet. Lokalerna skulle sprängas flera gånger om, om så inte sker. Men det är skillnad mellan gallring och gallring. Dessutom är gallringsarbetet bland det svåraste man har att göra som bibliotekarie.
Avslutningsvis kan nämnas att titlar på svenska av Peter Handke idag kostar mellan 400 till 1000 kronor på antikvariat. Det blir dyrt att i efterhand komplettera det man lite lättsinnigt gjort sig av med.
Rikard Jennische, enhetschef, Östra enheten, Bibliotek Uppsala, svarar på Krister Gustavssons debattartikel här.
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer