Livsnerven skadas när låntagaren blir kund

Varför så mycket Läckberg och så lite Handke? Folkbibliotekens livsnerv – det breda utbudet – skadas när låntagarna ses som kunder, skriver bibliotekarien och författaren Krister Gustavsson.

Jag beställde En mörk natt lämnade jag mitt tysta hus av Peter Handke från nätantikvariatet Bokbörsen. När försändelsen kom i brevlådan upptäckte jag att man skickat mig en bok från Smedjebackens bibliotek. Det är en bok som gallrats, ”makulerats”, ur bibliotekets bestånd.

En privatperson har kommit över en gallrad biblioteksbok och säljer den via nätet. Lite skamsen över att ha tillskansat mig vad som är allmän egendom funderade jag på att skicka boken som gåva till dess forna hembibliotek. Men eftersom jag betalat 262 kronor, samt att man i Smedjebacken aktivt gjort sig av med volymen, bestämde jag mig för att ändå behålla min Handkebok.

Jag gick ändå in i Smedjebackens bibliotekskatalog för att kolla så att de åtminstone hade ett sista exemplar kvar av romanen. Det är, eller har varit, praxis på många bibliotek att behålla sista exemplaret av skönlitterära titlar. Då upptäckte jag att man i Smedjebacken bara äger en enda bok av Peter Handke: Don Juan: (hans egen berättelse). Efter mejlkonversation fick jag bekräftat att de verkligen bara äger denna enda titel. Motiveringen är att man främst köper in litteratur efter låntagarnas önskemål.

Att gallra hårt i bestånden och att odla ett utpräglat kundförhållande gentemot låntagarna är inte något som Smedjebacken är ensamt om. Det är en trend som gäller för stora delar av Folkbibliotekssverige. Kommunbiblioteket ska likna butiker, och ”kundernas” efterfrågan blir den överordnade principen för urval och inköp av alla media, och i särskilt hög grad skönlitteratur. Kundrelationen är på väg att bli den överordnade ideologin – den är så självklar att det inte går att diskutera saken.

Idag, när kampen handlar om att hindra politiker från att helt enkelt lägga ner folkbibliotek, och när hela idén om självständiga folkbibliotek ligger i stöpsleven, känns en debatt om detaljer som mediebestånd, urvalsprinciper och gallring lite småaktig. Nu gäller det helt enkelt att överleva. Men om det inte förs en debatt som handlar om effekten av begrepp som ”kund”, ”efterfrågan” och folkbibliotekens roll utöver den marknadsanpassning man ser idag, kommer folkbiblioteken att skadas på två fronter.

Det pedagogiska problemet är nästan oöverstigligt när det gäller att förklara varför ett brett utbud av media är själva livsnerven för ett folkbibliotek. Men hur bevisar man att en diktsamling av Rilke, eller en roman av Peter Handke är lika betydelsefulla som en mängd exemplar av en ny deckare av Camilla Läckberg? Jag försöker, men det är svårt.

Alla folkbibliotek måste, precis som i Smedjebacken, gallra i sitt mediabestånd. Det är en självklarhet. Lokalerna skulle sprängas flera gånger om, om så inte sker. Men det är skillnad mellan gallring och gallring. Dessutom är gallringsarbetet bland det svåraste man har att göra som bibliotekarie.

Avslutningsvis kan nämnas att titlar på svenska av Peter Handke idag kostar mellan 400 till 1000 kronor på antikvariat. Det blir dyrt att i efterhand komplettera det man lite lättsinnigt gjort sig av med.

Rikard Jennische, enhetschef, Östra enheten, Bibliotek Uppsala, svarar på Krister Gustavssons debattartikel här.