Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
16 jan 2020 • 2 min
Varför så mycket Läckberg och så lite Handke? Folkbibliotekens livsnerv – det breda utbudet – skadas när låntagarna ses som kunder, skriver bibliotekarien och författaren Krister Gustavsson.
Jag beställde En mörk natt lämnade jag mitt tysta hus av Peter Handke från nätantikvariatet Bokbörsen. När försändelsen kom i brevlådan upptäckte jag att man skickat mig en bok från Smedjebackens bibliotek. Det är en bok som gallrats, ”makulerats”, ur bibliotekets bestånd.
En privatperson har kommit över en gallrad biblioteksbok och säljer den via nätet. Lite skamsen över att ha tillskansat mig vad som är allmän egendom funderade jag på att skicka boken som gåva till dess forna hembibliotek. Men eftersom jag betalat 262 kronor, samt att man i Smedjebacken aktivt gjort sig av med volymen, bestämde jag mig för att ändå behålla min Handkebok.
Jag gick ändå in i Smedjebackens bibliotekskatalog för att kolla så att de åtminstone hade ett sista exemplar kvar av romanen. Det är, eller har varit, praxis på många bibliotek att behålla sista exemplaret av skönlitterära titlar. Då upptäckte jag att man i Smedjebacken bara äger en enda bok av Peter Handke: Don Juan: (hans egen berättelse). Efter mejlkonversation fick jag bekräftat att de verkligen bara äger denna enda titel. Motiveringen är att man främst köper in litteratur efter låntagarnas önskemål.
Att gallra hårt i bestånden och att odla ett utpräglat kundförhållande gentemot låntagarna är inte något som Smedjebacken är ensamt om. Det är en trend som gäller för stora delar av Folkbibliotekssverige. Kommunbiblioteket ska likna butiker, och ”kundernas” efterfrågan blir den överordnade principen för urval och inköp av alla media, och i särskilt hög grad skönlitteratur. Kundrelationen är på väg att bli den överordnade ideologin – den är så självklar att det inte går att diskutera saken.
Idag, när kampen handlar om att hindra politiker från att helt enkelt lägga ner folkbibliotek, och när hela idén om självständiga folkbibliotek ligger i stöpsleven, känns en debatt om detaljer som mediebestånd, urvalsprinciper och gallring lite småaktig. Nu gäller det helt enkelt att överleva. Men om det inte förs en debatt som handlar om effekten av begrepp som ”kund”, ”efterfrågan” och folkbibliotekens roll utöver den marknadsanpassning man ser idag, kommer folkbiblioteken att skadas på två fronter.
Det pedagogiska problemet är nästan oöverstigligt när det gäller att förklara varför ett brett utbud av media är själva livsnerven för ett folkbibliotek. Men hur bevisar man att en diktsamling av Rilke, eller en roman av Peter Handke är lika betydelsefulla som en mängd exemplar av en ny deckare av Camilla Läckberg? Jag försöker, men det är svårt.
Alla folkbibliotek måste, precis som i Smedjebacken, gallra i sitt mediabestånd. Det är en självklarhet. Lokalerna skulle sprängas flera gånger om, om så inte sker. Men det är skillnad mellan gallring och gallring. Dessutom är gallringsarbetet bland det svåraste man har att göra som bibliotekarie.
Avslutningsvis kan nämnas att titlar på svenska av Peter Handke idag kostar mellan 400 till 1000 kronor på antikvariat. Det blir dyrt att i efterhand komplettera det man lite lättsinnigt gjort sig av med.
Rikard Jennische, enhetschef, Östra enheten, Bibliotek Uppsala, svarar på Krister Gustavssons debattartikel här.
Positiva tillrop och tacksamhet över digitala tjänster har nått de stängda biblioteken. Men förtvivlade medborgare hörde också av sig och bad dem öppna.
12 apr 2021 • 3 min
I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.
9 apr 2021 • 3 min
Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.
9 apr 2021 • 2 min
Kan stöd från TCO säkra framtiden för Arbetarrörelsens arkiv och biblioteket, Arab? Knappast, svarar TCO, som istället ser Arab som ekonomiskt gynnat och har efterfrågat likvärdig behandling hos regeringen.
8 apr 2021 • 2 min
Nu formuleras en strategi för fortsatt utveckling mot öppen tillgång till forskningsresultat. Målet är lägre kostnader – gärna vid sidan om de kommersiella förlagen.
7 apr 2021 • < 1 min
Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.
6 apr 2021 • 3 min
Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.
6 apr 2021 • 4 min
Vår kritik av aktivistiska bibliotekarier bygger bland annat på lagar och utlåtanden av JO, skriver Roger Blomgren och Johan Sundeen. "Att på Jonas Agheds arroganta sätt avvisa denna materia är häpnadsväckande."
5 apr 2021 • < 1 min
Ska varje bibliotekarie som avstår från att köpa in böcker med högerextremt och rasistiskt innehåll, vara rädd för att kallas aktivist? Det undrar Jonas Aghed i ett svar till Roger Blomgren och Johan Sundeen.
1 apr 2021 • 3 min
Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?
1 apr 2021 • 8 min
Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.
31 mar 2021 • 5 min
Trots högt ställda integritetskrav får allt fler bibliotek tillstånd att sätta upp övervakningskameror. "Bibliotek är ju generellt en känslig plats med högt integritetsintresse"
30 mar 2021 • 2 min
0 kommentarer